Doktorandprojekt

Habilitering & Hälsas medarbetare som även är registrerade doktorander presenterar sina avhandlingsarbeten nedan.

Internetförmedlad psykoedukation för ungdomar med högfungerande autismspektrumtillstånd: SCOPE

Ungdomar med ASD behöver kunskap om sin diagnos och vilket stöd som finns för att få vardagen att fungera, särskilt vid övergången till vuxen ålder. Ett hinder är att traditionell hälso- och sjukvård har svårt att nå ungdomar med ASD. Svårigheter med social kommunikation är en del av kärnsymptomen vid ASD och insatser behöver anpassas för målgruppen. Den psykoedukativa internetförmedlade kursen med handledarstöd SCOPE har utvecklats i samarbete med målgruppen och innebär ett strukturerat sätt att bygga upp kunskap om sig själv. Projektet är ett samarbete mellan Internethabiliteringen och KIND, Karolinska Institutet.

Projektet utvärderar den första internetförmedlade insatsen med handledarstöd för ungdomar 16-25 år med ASD (utan intellektuell funktionsnedsättning). Insatsen nyttjar de möjligheter till interaktiv inlärning som finns på den nationella plattformen för stöd och behandling (via 1177 e-tjänster). De åtta ASD-specifika modulerna innehåller en faktadel, fyra personliga berättelser i form av animerad film, en text om personer utan ASD samt en del för självreflektion och kommentarer. Kursteman är följande: Inledning- om ASD generellt, Socialt samspel och kommunikation, Beteende och intressen, Theory of mind, Central samordning, Exekutiva funktioner, Begåvning och minne, Perception och motorik. I kursen finns ett pedagogiskt upplägg och en design som både passar ungdomarna och de särskilda behov som finns vid ASD.        

Pilotstudien som genomfördes 2015-2016 visar på god tilltro till insatsen och genomförbarhet som internetbaserad insats, dessutom ökad kunskap efter kursslut (Backman et al., under review). Kursen utvärderas nu vidare i en randomiserad kontrollerad studie (hittills inkluderade n=64, förväntad n = 175). Utvärderingen avser genomförbarhet, deltagarnöjdhet och effekt, och genomförs vid klinisk habiliteringsverksamhet (effectiveness study). Bland annat utvärderas ökad kunskap om ASD, psykiskt välmående och i vilken utsträckning deltagarna tar del av traditionell hälso- och sjukvård före och efter den internetförmedlade insatsen. Projektet kommer även att utforska deltagarnas kvalitativa åsikter och erfarenheter om deltagande i SCOPE-kursen, för att få mer djup kunskap om hur kursen påverkat de unga personerna med ASD.

Huvudhandledare: Tatja Hirvikoski

Bihandlare: Lise Roll-Pettersson, Cecilia Magnusson och Sarah Vigerland

Ansvarig: Anna Backman doktorand

Tal-och språkutveckling vid tidiga neurologiska utvecklingsavvikelser: utvecklingen från ett till fem års ålder samt effekt av behandling

Tal-och språksvårigheter är mycket vanligt vid många av de diagnoser som hör till habiliteringens målgrupp. Trots detta är patientgruppen endast sparsamt beskriven i forskning - både när det gäller hur tal-och språksvårigheter yttrar sig och hur de ska behandlas. Syftet med detta doktorandprojekt är:

  • Att beskriva utvecklingen av tal och språk över tid hos barn med neurologiska utvecklingsavvikelser. 
  • Att undersöka om tidiga aspekter av tal-och språkutvecklingen, t ex barns joller, kan förutsäga tal-och språksvårigheter.
  • Att utvärdera en föräldraimplementerad behandlingsmetod för tal-och språksvårigheter hos små barn med cerebral pares.

Huvudhandledare: Anette Lohmander, professor, leg. logoped. Enheten för logopedi, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. 

Bihandledare: Carmela Miniscalco, docent, leg.logoped. Enheten för logopedi och Gilbergcentrum, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Katarina Lindström, med. dr., barnneurolog och överläkare, Patientområde Barn med sjukdomar nervsystem, rörelseorgan samt hemsjukvård, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. 

Ansvarig: Anna Nyman doktorand

Personer med USHER typ II och Arbetsliv

I detta projekt vill vi undersöka hur faktorer som utbildningsnivå, yrkesverksamhet och olika omgivningsfaktorer samvarierar med upplevd psykisk och fysisk hälsa hos personer med Usher typ II. Grunden utgör en stor forskningsdatabas med kliniska och genetiska undersökningar. Fynd tillsammans med medicinska och genetiska bakgrundsfaktorer möjliggör att Usher syndrom kan studeras utifrån ett biopsykosocialt perspektiv. Doktorandarbetet pågår vid Örebro Universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV).

Projektledare Berth Danermark och forskare Claes Möller
Ansvarig: Mattias Ehn doktorand

> Mer om personer med USHER typ II och Arbetsliv

Mera koll – tids- och planeringshjälpmedel för barn och ungdomar med adhd

Det övergripande syftet i projektet är att undersöka hur kognitivt stöd i form av tids- och planeringsstöd påverkar tidsuppfattning, tidshantering, vardagsfungerande och delaktighet för barn, ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar som adhd.

Interventionen i projektarbetet består av tre delar: föräldrar och skolpersonal får utbildning om tidsuppfattning och tidshantering, barnen får kompensation med tids- och planeringsstöd och får träna på tidshantering tillsammans med coach. Utvärdering sker av barnets vardagsfungerande, tidsuppfattning och upplevd hälsa. Deltagande sker i Linköping, Stockholm och Uppsala.

Huvudhandledare: Per Gustafsson, professor, öl, Avd för BUP/IKE, Linköpings Universitet

Bihandledare: Anette Kjellberg, Fil. Dr., leg arbetsterapeut, Universitetslektor, ISV, Linköpings Universitet, Gunnel Janeslätt, Med. dr., leg. Arbetsterapeut, Forskare på SUF KC, Uppsala; Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, IHV, Uppsala universitet

Ansvarig: Birgitta Wennberg

Färdiga avhandlingsarbeten

Lyft och överflyttning med och utan hjälpmedel

Forskningsprojektet är en kartläggning av personer med förvärvad hjärnskada och deras möjligheter att vara delaktiga i lyft- och överflyttningssituationer.

I projektarbetet ska man också göra en funktionell utvärdering av selar och byglar till personlyftar.

Fokus i forskningen har varit hur selen och bygeln skall utformas så att den ger optimal avlastning vid lyft och överflyttning samt vara lätt att applicera både för brukare och för medhjälpare. Dessutom har vi kartlagt vilka förflyttningshjälpmedel man har tillgång till, var och när de används och av vem. Doktorandarbetet pågår vid Institutionen för Folkhälsovetenskap (Rehabiliteringsmedicin) Karolinska Institutet.

Huvudhandledare är professor Åke Seiger
Ansvarig: Carola Klint Edlund

Tidiga insatser för barn med autism- en fråga om kunskap och kvalitet?

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer rekommenderar i rapporten om Evidensbaserad habilitering, EBH från 2010 att habiliteringen ska kunna erbjuda mångsidiga intensiva insatser till förskolebarn med AST, Autismspektrumtillstånd.  Det finns dock inga systematiska utvärderingar och studier som syftar till att utvärdera och bedöma hur väl insatserna går att implementera i Sverige.

Syftet med detta projekt var dels att undersöka kunskapsnivån kring tidig intervention och vilken inställning som finns till denna insats. Andra syften med projektet var att undersöka kvalitén på den träning som utförs samt om man kan se ett samband mellan god kvalité på träning och utvecklingstakt. 

Den del av projektet som rör kvalité och inlärningstakt genomfördes på Autismcenter för små barn i Stockholm och de familjer och förskolor som får handledning i mångsidigt program erbjöds att delta.

För att kunna bedöma kvalitet på träning samlades filmer in från förskolor och dessa kodades sedan utifrån ett bedömningsinstrument som är framtaget på York University i Toronto - The York Measure of Quality of Intensive Behaviorial Intervention (YMQI). Förskolepersonalen fick återkoppling från dessa filmer av handledaren från Autismcenter på ordinarie handledningsmöten. Förskolepersonalen fick också en utbildning i vad som räknas som god kvalitet. Barnens inlärningstakt bedömdes via test och skattningsskalor. 

Projektet resulterade i en avhandling som kan laddas ned här: 
Avhandlingen "Quality and efficacy of early intensive autism intervention : a matter of trust, knowledge, and supervision?" finns på ki.se

Ansvarig: Ulrika Långh