Alternativ och kompletterande kommunikation – AKK

AKK står för alternativ och kompletterande kommunikation. Det handlar om insatser som stödjer kommunikationen, vilket behövs om en person har svårt att förstå eller använda tal.

Det finns olika slags AKK-redskap, till exempel tecken, bilder eller datorer. Det finns också olika metoder för hur man kan använda dessa och på andra sätt stödja kommunikationen. I dag vill man alltmer välja AKK-insatser baserat på den forskning som finns, för att på så vis erbjuda evidensbaserad habilitering.

Vad säger forskningen?

Det finns få stora studier gjorda på AKK-insatser till personer med autism. Däremot finns många små och välgjorda studier. Här presenteras den forskning som är gjord på olika områden.

Tecken

Studier kring barn med autismdiagnos tyder på att teckenkommunikation, som också ofta kallas Tecken som AKK (TAKK), är mer effektiv än talträning när det handlar om att öka barnets kommunikationsförmåga.

De flesta teckenstudier är gjorda på 80-talet eftersom man de senaste 20 åren främst förespråkat bilder eller talande hjälpmedel som AKK-redskap. År 2000 visade dock en norsk studie att barn och ungdomar med autism som fått teckenträning utvecklades språkligt.

Två andra, relativt nya studier, jämförde tecken med PECS. De visade att tecken verkar stimulera till ögonkontakt och ljud mer är än vad PECS gör.

Foton, bilder och symboler

Foton, bilder, symboler eller text kallas med ett samlingsnamn för grafisk AKK. Kommunikation med hjälp av bildkartor fungerar fint för funktionell kommunikation om barnet får bra instruktioner. Det fungerar till exempel bra när man vill be om någonting.

Det finns en metod för bildkommunikation där barnet lär sig att överräcka bilder i stället för att peka som heter picture exchange communication system (PECS). År 2009 skrevs en översiktsartikel baserad på studier av totalt 456 personer. Den visade att PECS är en effektiv metod för att utveckla förmågan att uttrycka sig, men också för att förbättra det sociala samspelet och minska beteendeproblem. Detta gällde inte bara för barn med autism utan även för barn med andra diagnoser. 

När forskare jämfört olika AKK-metoder har man sett att det går snabbare att lära sig PECS än teckenkommunikation. Det gick också lättare att generalisera användningen av PECS till andra situationer jämfört med tecken. Om man ska använda PECS har det också visat sig vara viktigt att ge nyckelpersoner i personens omgivning återkommande utbildning.

Talande hjälpmedel

Den största fördelen med talande hjälpmedel är just talet, att de ger tillgång till samma kommunikationssätt som omgivningen använder. Inom detta område finns enorma utvecklingsmöjligheter tack vare smartphones, läsplattor och sociala medier.

Man har sett att barn som fått tillgång till talande hjälpmedel i förskolan kunde kommunicera bättre under lek och måltider än innan. De vuxna började också kommunicera mer med dessa barn.

När man jämfört tecken och talande hjälpmedel har man sett att personer med svåra kommunikationsproblem hellre väljer ett talande hjälpmedel om det finns till hands. Fanns inte apparaten framme använde personerna tecken istället. Att få det man vill ha verkar ändå vara det viktigaste – inte talet i sig.

Fördjupande text
Gunilla Thunberg, leg. logoped och fil. dr, har skrivit en kunskapsöversikt om AKK för personer med en autismdiagnos. Översikten finns som pdf nedan.

Läs mer

På Stockholms center för kommunikativt och kognitivt stöd (StoCKK) kan du läsa mer om kommunikativt stöd och olika AKK-metoder.
> Om kommunikativt stöd på StoCKK:s webbsida