Kommunikation

När vi kommunicerar delar vi tankar, känslor och erfarenheter med andra. Vi uttrycker behov, ställer frågor eller berättar vad vi har varit med om.

Det finns många olika sätt att kommunicera: genom ljud eller skrik, tal, kroppsspråk, tecken, skrift eller med hjälp av tekniska hjälpmedel. För att kunna kommunicera effektivt med omgivningen behöver vi också ha ett fungerande språk.

Det handlar till exempel om att ha ett ordförråd och att behärska grammatik, meningsbyggnad och uttal. För att vara delaktig i samhället behöver vi också kunna använda kommunikationen i olika sociala sammanhang. Även små förbättringar i kommunikationsförmågan kan leda till att livskvaliteten ökar och att problembeteenden minskar.

Redan hos små barn med diagnos inom autismspektrumet (ASD) märks ofta avvikande ögonkontakt och brister i samspel med omgivningen. Många barn med ASD har försenad talutveckling. En del lär sig aldrig att tala. Andra kan ha svårigheter att uttala vissa ord eller talar mycket entonigt. Hos vissa förekommer ”ekolali”, vilket betyder att man upprepar ord eller fraser man hört tidigare.

Många personer med ASD har svårt att förstå språk och kommunikation. Ibland tolkar man det som andra säger bokstavligt och har svårt med underförstådda betydelser. Miner, tonfall och blickar kan misstolkas eller uppmärksammas inte alls.

Personer med ASD som kan tala och förstå andras kommunikation har ändå oftast problem med att använda språket i sociala sammanhang.

Det kan vara svårt att förstå vems tur det är att tala, eller hur man inleder eller avslutar ett samtal på ett smidigt sätt. Det kan också vara svårt att uppmärksamma och förstå social information som inte är direkt uttryckt, till exempel vad som passar att säga i olika situationer.

En annan svårighet kan vara att veta vad som är relevant information när man ska berätta om något man har varit med om. Miner, tonfall och blickar under ett samtal kan misstolkas eller så uppmärksammas de kanske inte alls. Det betyder inte att en person med ASD är ohövlig, utan att han eller hon har svårt att tolka sådana signaler. Det är också vanligt att personen själv är otydlig i sina gester eller sitt uttryck, vilket ibland missförstås som ointresse.

Det är mycket viktigt att tidigt komma igång med kommunikationsträning. Den som inte kan kommunicera med andra riskerar att bli utagerande eller utveckla olika självskadebeteenden.

Ibland behövs andra sätt att kommunicera, så kallad alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), inte minst när barn med ASD övar sin uttrycksförmåga. Man kan till exempel använda tecken eller bilder.

Habiliteringens insatser

Habiliteringen erbjuder både individuella insatser och kurser med träning kring samspel och kommunikativa strategier för barn med ASD. Inom habiliteringen hålls också kurser och gruppaktiviteter för ungdomar och vuxna om hur man anpassar sitt sätt att kommunicera i olika vardagssituationer. 

Det finns även kurser och gruppaktiviteter för barn och vuxna som handlar om samspel och kommunikativa strategier. I grupperna övar deltagarna till exempel på att tolka miner och gester och de får lära sig hur man använder ögonkontakt och röstläge i sociala kontakter.

Habiliteringen erbjuder även föredrag och kurser för anhöriga om språk-, tal- och kommunikationssvårigheter hos barn, ungdomar och vuxna.

Läs mer

I menyn hittar du bland annat artiklar om olika sätt att träna kommunikation. Du kan läsa om alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och dess effekter samt ta del av logopeden Marjana Tornmalms erfarenheter av språksvårigheter och Aspergers syndrom.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.

Lägg till kommentar

Här kan du kommentera sådant som rör webbplatsens innehåll eller funktionalitet. Vid personliga frågor, kontakta ditt center eller enhet.