Vad är en neuropsykologisk utredning?

I en diagnostisk utredning av om en person har en diagnos inom autismspektrumet ingår ofta en neuropsykologisk utredning. Syftet är att ta reda på personens starka och svaga sidor. Utredningen består i sin tur av flera tester som mäter olika förmågor.

I en diagnostisk utredning av om en person har en diagnos inom autismspektrumet ingår ofta en neuropsykologisk utredning. Syftet är att ta reda på personens starka och svaga sidor. Utredningen består i sin tur av flera tester som mäter olika förmågor.

En neuropsykologisk utredning brukar inledas med att personen tillsammans med psykologen formulerar de frågor han/hon vill ha svar på. Dessa frågor, tillsammans med de frågeställningar som var upphovet till den diagnostiska utredningen, styr valet av vilka tester som ska göras.

Testens resultat diskuteras

Under och mellan testerna är det ofta så att psykologen ger kontinuerlig feedback till personen på hans eller hennes prestationer och resultaten diskuteras. Nya frågeställningar och hypoteser kan väckas och nya test kan läggas till. Själva testerna tar vanligen fyra till sex timmar och genomförs vid ett till tre tillfällen.

Målsättningen är att, förutom att ge underlag för att kunna ställa en diagnos, ge individen kunskap och insikt om sina styrkor och svagheter. Utredningen kan bli en början till förändring genom att personen får möjlighet att diskutera och finna vägar att utnyttja sina styrkor och att hitta strategier att kompensera för eller komma runt sina brister.

Funktionsbeskrivning

Den neuropsykologiska utredningen resulterar i en beskrivning av personens styrkor och svagheter samt om personen har hittat sätt för att kompensera för sina svagheter, så kallade kompensatoriska strategier. Hela beskrivningen kallas för en kognitiv och personlighetsmässig funktionsbeskrivning.