Minnets betydelse

Vissa forskare tror att personer med autism har störningar i minnet. Men det är inte säkert att minnesstörningar är något gemensamt för alla personer med autism. Olika undersökningar har gett olika resultat.

Vi använder minnet nästan hela tiden. Minnet behövs till allt från att lära sig nya saker till att minnas vägen hem. Vissa delar av minnet används för att dra slutsatser av det man varit med om. Om de delarna inte fungerar blir det omöjligt att lära sig av sina erfarenheter. Rörelser som man normalt gör nästan automatiskt, till exempel cykla, duka bordet eller klä på sig, måste då plockas fram på ett medvetet plan varje gång man ska göra dem.

Minnets betydelse för personer med autism har diskuterats ända sedan 1970-talet. Många studier har gjorts, men resultaten av de olika studierna har varierat mycket. Det verkar som om problemen med minnet ser olika ut hos olika personer. Kanske finns det ingen minnesstörning som är gemensam för alla personer med autism.

Att undersöka minnet

Minnet består av flera olika delar som har olika uppgifter. När minnet hos personer med autism studeras, vill man både ta reda på om de klarar av olika uppgifter och på vilket sätt de löser uppgifterna. Resultaten ger en bild av vilka delar av minnet som används och om de olika delarna fungerar normalt.

Svårt att veta vad testen mäter

Det är svårt att veta exakt vad olika tester på minnet faktiskt mäter, precis som när det gäller tester av andra funktioner i hjärnan. Kanske är det inte brister i minnet som ger utslag. Resultaten kan bero på till exempel svag central koherens, det vill säga brister i hjärnans förmåga att sätta ihop flera intryck till en helhet, eller bristande exekutiva funktioner, vilket bland annat är svårigheter i att planera sitt beteende.

Minnets olika delar

Minnet kan delas upp i två delar:

  • Arbetsminnet/korttidsminnet
  • Långtidsminnet

Arbetsminnet används för att hålla information aktuell under en kort tid medan man utför en uppgift. Det används till exempel för att komma ihåg vad man ska göra härnäst. Det används också när man löser ett problem och för att styra uppmärksamheten. Idag anser många att arbetsminnet ingår i de exekutiva funktionerna.

Långtidsminnet består av fyra olika delar:

Procedurminnet är ett automatiserat minne. Informationen som finns där används utan att vi behöver plocka fram informationen i medvetandet. Här lagras bland annat rörelsescheman som gör att vi kan gå, springa och cykla utan att tänka närmare efter hur vi gör det. 

Perceptuella minnet är också ett automatiserat minne. Det hjälper oss att identifiera föremål utan att behöva fundera över vad det är vi ser. När vi väl vet vad en stol är och vilken funktion den har behöver vi inte leta efter den kunskapen på ett medvetet sätt. Detta minne hjälper oss att lära känna omgivningen.

Semantiska minnet är det minne där vi lagrar alla våra kunskaper. Det är också här ordens betydelse är lagrade. I det semantiska minnet ingår även hur olika begrepp förhåller sig till varandra.

Episodiska minnet lagrar händelser vi varit med om.

Minnet hos personer med autism
och Aspergers syndrom

Det finns många studier av minnet hos personer med autism. Men olika undersökningar har kommit fram till olika saker.

Det finns studier som visar att minnet hos personer med autism verkar fungera på ett annat sätt än hos normalt utvecklade personer. Andra undersökningar har kommit fram till att det inte finns någon skillnad i hur minnet fungerar. Ingen av studierna som gjorts har hittat avvikelser i minnet hos alla deltagarna med autism.

Det finns personer med autism som verkar ha problem med funktionerna i minnet. Men det behöver inte innebära att det är fel på själva minnet. Istället kan det vara sättet att organisera informationen i hjärnan som inte fungerar som det ska. I så fall kan felet istället ligga i till exempel de exekutiva funktionerna.

Det episodiska minnet

I studier på minnet hos barn med autism har man hittat flest avvikelser i det episodiska minnet, där vi lagrar händelser vi varit med om. Störningar i det episodiska minnet gör det svårt att minnas sådant man själv upplevt. Det kan då vara lättare att minnas sådant som någon annan gjort eller information som man till exempel läst sig till.

Arbetsminnet

I de studier som undersökt arbetsminnet har resultaten varit mycket blandade. I vissa studier har man kommit fram till att arbetsminnet inte fungerar som det borde hos personer med autism. I andra studier har det minnet fungerat bra.

Semantiska minnet

Det semantiska minnet verkar fungera normalt hos personer med autism. Det perceptuella minnet verkar också fungera normalt men det finns fortfarande inte så många studier om detta. Om procedurminnet finns det inga studier alls. Vissa forskare tror att personer med autism och Aspergers syndrom helt förlitar sig på det semantiska minnet. Det innebär att många kunskaper som är automatiserade hos personer utan funktionshinder behöver plockas fram på ett medvetet plan hos personer med autism och Aspergers syndrom.

Personer med Aspergers syndrom

Hos vissa personer med Aspergers syndrom verkar minnet fungera på ett annorlunda sätt i jämförelse med personer med normal utveckling. Men det har gjorts mycket få studier på Aspergers syndrom och minne. De flesta som finns gjordes innan det fanns några internationellt accepterade diagnoskriterier. Därför kan man inte vara säker på att de som ingick i studien verkligen har Aspergers syndrom. Det gör att det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån dessa studier.