Intelligens och begåvningsprofiler

Intelligens är bland annat människors förmåga att tänka, lära sig nya saker och anpassa sig till nya situationer. De vanligaste intelligenstesterna mäter en persons förmåga inom flera delområden. Resultatet från de olika delarna bildar en persons begåvningsprofil.

Intelligenstester

Intelligenstester har funnits i över hundra år. Hur testen har sett ut och hur de har tolkats har förändrats i takt med tiden och samhället. Intelligenstester är bland de mest använda och utforskade psykologiska tester som finns.

Genom att göra ett intelligenstest kan man få ett mått på sin intelligens. Resultatet på ett sådant test anges i IQ. Idag är de vanligaste intelligenstesterna uppbyggda av ett antal deltest med olika typer av uppgifter, till exempel Wechslerskalorna (WPPSI, WISC och WAIS; se nedan) Det är deltesternas sammanlagda resultat som ger måttet på personens intelligens. Testkonstruktörerna ser intelligens som en egenskap hos människor som består av flera olika men besläktade delförmågor. Det vanliga är också att man får ungefär samma resultat på alla deltest. På så vis kan resultatet på varje deltest sägas avspegla personens allmänna intelligens.

IQ

IQ står för intelligenskvot (på engelska Intelligence Quotient; ibland används IK – intelligenskvot – på svenska). Den anges i siffror och medelvärdet är IQ100. IQ är ett relativt värde som räknas ut efter hur många poäng man får på intelligenstestet och hur gammal man är när man gör det. Om en person till exempel får 180 poäng på själva testet, ger det IQ100 om personen är åtta år som gör testet men IQ 34 om personen är elva år.

Att säga att IQ-värdet är relativt betyder att det anger en placering i förhållande till alla andra som gjort testet och som är i ungefär samma ålder. Detta kallas för standardisering. IQ100 är det värde man har bestämt ska vara medelvärdet eller genomsnittet. På det här sättet kan man jämföra intelligensen i olika åldrar, även mellan barn och vuxna fast man då använder olika test. Både en sjuåring och en 30-åring kan ha IQ100, trots att de har väldigt olika förmågor. Det går också att jämföra samma persons resultat från olika åldrar.

IQ-skalan är konstruerad så att cirka 95% av alla som gör ett intelligenstest hamnar mellan IQ70 och IQ130. Det här området kallas normalzonen. För att man ska säga att en person har en utvecklingsstörning ska IQ vara lägre än 70. IQ under 70 ligger utanför normalzonen.

För att veta vilka poängantal som motsvarar vilken IQ i olika åldrar prövas varje test ut på en stor grupp personer i olika åldrar. Resultaten sammanställs och bearbetas sedan med statistiska metoder. När ett barn genomfört testet jämför man prestationen med andra barns prestation i samma ålder. Då kan man också få fram barnets IQ.

Begåvningsprofiler

Om man summerar en persons resultat på de olika delområdena i ett intelligenstest får man fram den personens IQ eller intelligens. Om man tittar på alla deltestens resultat vart och ett för sig får man fram personens begåvningsprofil. Genom att jämföra resultaten från de olika deltesten, kan man se vilka typer av uppgifter personen har lättast och svårast att lösa. Begåvningsprofilen kan vara olika från person till person. Någon kanske är bra på att lösa uppgifter som handlar om ordförråd men inte så bra på att förstå bilder. Någon annan kan vara bra på att hålla många siffror aktuella i minnet men mindre bra på att lösa problem.

De flesta brukar ha en jämn begåvningsprofil, det vill säga att man får ungefär samma resultat på alla delområden. Bland personer med autism eller Aspergers syndrom är det däremot vanligare att det skiljer sig mycket mellan de olika delarna.

Att genomföra intelligenstest

Det finns olika typer av test för att undersöka intelligens. Det mest använda testet är Wechslerskalorna. Det finns i tre olika varianter, ett för yngre barn, ett för äldre barn och ett för vuxna.

De tre varianterna av Wechleskalorna har olika namn. Det för barn mellan tre och sju år heter WPPSI (Wechsler Preschool and Primary Scale of Intelligence). Det som används för barn mellan sex och sexton heter WISC (Wechsler Intelligence Scale for Children). Vuxentestet heter WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale).

De här intelligenstesterna består av flera deltest. Det sammanlagda resultatet på de olika deltesterna i förhållande till personens ålder utgör personens IQ eller intelligens. Resultaten på respektive deltest bildar en persons begåvningsprofil.

WISC-test

Ett WISC-test består av tretton olika delar. Vissa delar består av uppgifter som mäter språklig förmåga. Andra uppgifter är oberoende av språket, och de ingår i den så kallade performance-delen av testet.

Uppgifter i de språkliga delarna av testet kan till exempel vara att svara på allmänbildningsfrågor, att förklara likheten mellan två ord, att räkna ut tal och att repetera siffror. Performance-delen innehåller uppgifter som ska göras på tid. Till exempel ingår det att kombinera siffror med symboler, att lägga bilder i rätt ordning så att de bildar en sammanhängande berättelse och att lägga färgade klossar i bestämda mönster.

Testresultatet visar den totala poängen på hela testet men man kan också se hur barnet klarat av varje deltest och hur det klarat av de verbala delarna jämfört med performance-delarna. Testresultaten visar också hur snabbt vissa uppgifter har utförts och hur uppmärksamt barnet har varit under testet.

Intelligenstest åldras

Människor som lever i olika kulturer är bra på olika saker. Under olika perioder i historien förändras dessutom vilka kunskaper man tycker är viktiga att ha. Det gör att alla intelligenstest påverkas av den kultur och den tidsålder som de skapas i. Därför kan det vara svårt att jämföra olika studier av begåvning med varandra.

Under den tid som ett test används är det också vanligt att medelvärdet på resultatet sakta höjs. Ju fler år ett test har använts, desto högre blir resultatet eller medelvärdet. Det gör att det blir svårt att jämföra studier som görs med många års mellanrum om exakt samma test har använts.

Att testa barn med autism och Aspergers syndrom

I alla intelligenstest står det noggrant beskrivet hur just det testet ska genomföras, till exempel hur den som leder testet ska ge instruktioner och liknande. Det är för att alla som leder testet ska göra likadant så att skillnader i resultat enbart beror på individen som testas. Till exempel ska vissa uppgifter utföras på tid. Problemet presenteras och sedan startas klockan genast. Men när barn med autism och Aspergers syndrom testas kan det bli ett problem. Om det är ett gravt avskärmat barn, när ska man då starta klockan? Enligt manualen eller när barnet börjar arbeta med testuppgiften?

Det finns också noggranna instruktioner om när en testning ska avbrytas. Ofta är det efter ett visst antal misslyckanden i rad. Men personer med autism är ofta "fläckvis" begåvade. De kan ha öar av kunskap på mycket hög nivå men däremellan ha kunskapsluckor som gör att de misslyckas med uppgifter på lägre nivå. Om man under testet stöter på en sådan lucka ska testet alltså avbrytas, trots att det kanske skulle ge ett mer korrekt resultat om man fortsatte.

Dessutom brukar det finnas regler för hur man ska börja ett test. Testerna finns i olika nivåer och man väljer ofta rätt nivå genom att den första uppgiftens nivå ska sänkas tills barnet klarar av den. Det görs för att hitta barnets så kallade mentala nivå. Men om man träffat på en lucka i begåvningen med den första uppgiften blir hela resultatet av testet missvisande. Bland personer med autism eller Aspergers syndrom är det vanligt att det skiljer sig mycket mellan de olika delarna. Vid autism och Aspergers syndrom förekommer alltså ojämna begåvningsprofiler oftare än bland normalbefolkningen. Det är extra svårt att bedöma hur intelligent en person är som har en ojämn begåvningsprofil.

Begåvningsprofiler hos barn med autism och Aspergers syndrom

Det finns ingen gemensam begåvningsprofil för barn med autism och Aspergers syndrom. Inte i någon av de studier som har gjorts har alla barn haft samma profil. Däremot har det visat sig att många barn med autism och Aspergers syndrom har en ojämn begåvningsprofil.

Att ha en ojämn begåvningsprofil betyder att ett barn lyckas mycket bra på vissa delar i ett intelligenstest men mycket sämre på andra. Därför måste man vara försiktig med att dra generella slutsatser om vad ett barn med autism eller Aspergers syndrom kan och inte kan utifrån ett intelligenstest. Det är också viktigt att inte tro att alla barn med autism och Aspergers syndrom har en ojämn begåvningsprofil. Många barn har det, men inte alla.

Varför begåvningsprofiler?

Det finns flera skäl till att forskare studerar begåvningsprofiler hos barn med autism och Aspergers syndrom. Vissa hoppas att man ska kunna använda sig av begåvningsprofiler vid diagnostisering, till exempel att det skulle finnas en särskild begåvningsprofil för autism eller Aspergers syndrom. Andra vill jämföra om barn som har olika typer av funktionsnedsättningar också har olika begåvningsprofiler. Ett tredje skäl är att undersöka om det finns skillnader mellan begåvningsprofilerna inom autismspektrumet, till exempel om personer med autism har en annorlunda profil än de med Aspergers syndrom. Ett fjärde är att undersöka om begåvningsprofilen påverkar resultatet på andra test, till exempel Theory of Mind-test.

Autism

Det finns ganska många studier på barn med autism och begåvningsprofiler. I de flesta har man använt WISC-testet. Många av dessa studier har visat att barn med autism klarar av den icke-verbala delen, performance-delen, bättre än den verbala delen. Men skillnaden är så liten att man inte kan vara helt säker på att det verkligen stämmer eller att det inverkar på barnens dagliga liv. Det finns också studier som visar att barn med autism klarar av den verbala delen bättre eller lika bra som på den icke-verbala delen.

Aspergers syndrom

Eftersom Aspergers syndrom inte blev etablerad som diagnos förrän på 1990-talet, finns det få studier av barn med Aspergers syndrom och begåvningsprofiler. De som ändå finns verkar visa att många barn med Aspergers syndrom klarar av den språkliga delen bättre än performance-delen – alltså det omvända mot barn med autism. Eftersom den språkliga förmågan nästan är det enda som skiljer de två diagnoserna åt, verkar det logiskt att det finns en sådan skillnad. Men även här är skillnaden i resultaten för liten för att man ska vara helt säker eller att det påverkar barnens dagliga liv. Det finns också studier som visar att barn med Aspergers syndrom klarar performance-delen lika bra eller bättre än den verbala delen.

Svårt att jämföra resultaten

Förutom de vanliga problemen med att jämföra och bedöma intelligenstest uppstår särskilda problem när det gäller barn med autism och Aspergers syndrom. Även om två barn har samma diagnos kan deras symtombild se olika ut. Resultatet på ett intelligenstest kan bli olika för ett barn vars problem i första hand är att kommunicera jämfört med ett barn som främst har beteendestörningar.

Idag finns det inga studier som har tagit hänsyn till barnens symtombilder när man tittar på begåvningsprofilerna. Det finns heller ingen studie som direkt visar hur barnen har löst uppgifterna i testerna. Att två barn får liknande slutresultat behöver inte betyda att de löst uppgifterna på samma sätt.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.