Vuxenåren

Det är svårt att förutsäga hur pass självständigt ett barn med autism kommer att bli i vuxen ålder. De flesta som har autism kommer att ha ett avvikande beteende under hela livet och behöva mycket stöd från andra personer. Begåvningsnivån och om man har en annan funktionsnedsättning eller sjukdom har betydelse för hur det går i vuxenlivet.

En liten grupp utvecklas nästan normalt

En liten grupp av alla barn med autism utvecklas till nästan normala och ibland ganska originella vuxna. Det rör sig dock bara om några procent av alla med autism. Ofta har de utvecklats positivt redan i barndomen men ibland kan utvecklingen skjuta fart först i puberteten. I gruppen av högfungerande personer med autism och Aspergers syndrom är prognosen bättre. Bland dem finns det ganska många som kan leva ett självständigt liv, få någon typ av arbete och ibland gifta sig och få barn. Men flera av dem kan ändå ha allvarliga psykiska problem, med till exempel återkommande depressioner.

Få kan leva självständigt

De undersökningar som gjordes under 1970- och 80-talen visade att få personer med autism klarar av att anpassa sig socialt och leva ett självständigt liv. Mellan fem och femton procent av personerna i undersökningarna hade klarat sig bra. Med bra menas då att de hade ett nästan normalt socialt liv och att de fungerade acceptabelt på jobbet eller i skolan trots vissa avvikande beteenden och svårigheter i sociala kontakter.

Viss ökad dödlighet

Bland personer med autism som är mellan 2 och 30 år finns det en viss förhöjd dödlighet. Skillnaden är inte stor men ändå tydlig. Den förhöjda dödligheten beror till största delen på att det ibland finns en allvarlig bakomliggande sjukdom vid autism snarare än på autismen som sådan.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.

Lägg till kommentar

Här kan du kommentera sådant som rör webbplatsens innehåll eller funktionalitet. Vid personliga frågor, kontakta ditt center eller enhet.