Desintegrativ störning

Här presenteras diagnoskriterierna för desintegrativ störning som de är formulerade i diagnosmanualen DSM-IV-TR från år 2000.

Diagnoskriterierna i DSM-IV-TR

​DSM-kod: 299.10 

A. Synbarligen normal utveckling under åtminstone de två första levnadsåren, vilket visar sig i åldersadekvat förmåga till verbal och icke-verbal kommunikation, social interaktion, lek och adaptivt beteende.

B. Kliniskt signifikant förlust av tidigare inlärda färdigheter (före 10 års ålder) inom minst två av följande områden:

  1. språkförståelse och språklig uttrycksförmåga
  2. sociala färdigheter eller adaptivt beteende
  3. kontroll över blåsa och tarm
  4. lek
  5. motoriska färdigheter

C. Abnorm funktion inom minst två av följande områden:

  1. kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion (t ex försämrat icke-verbalt beteende, oförmåga att skaffa sig vänner, brist på social eller emotionell ömsesidighet)
  2. kvalitativt nedsatt kommunikativ förmåga (t ex försenad talutveckling eller avsaknad av tal, oförmåga att inleda eller upprätthålla samtal, stereotyp språkanvändning med många upprepningar, brist på variation i fantasilekar)
  3. begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteenden, intressen och aktiviteter, även inkluderat motoriska stereotypier och manér


D. Störningen förklaras inte bättre med någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller med schizofreni.

Publicerat med tillstånd av förlaget Pilgrim Press, Box 42, 182 11 Danderyd.