Skilja mellan olika diagnoser

Ibland är det svårt att ställa rätt diagnos på barn med symtom inom autismspektrumet. Det kan till exempel bero på att det kan vara svårt att skilja mellan autism och andra tillstånd.

Differentialdiagnostik handlar om att skilja mellan olika tillstånd som liknar varandra. Ibland kan ett barn, som senare visar sig ha symtom inom autismspektrumet, först komma till utredning av andra skäl, till exempel epilepsi som startar tidigt i livet. Risken är då att utredning och behandling av barnets epilepsi tar all uppmärksamhet, medan barnets autism diagnostiseras betydligt senare eller, i värsta fall, inte alls. Detta exempel visar hur viktigt det är att ett barn med funktionsnedsättning av något slag alltid får genomgå en allsidig bedömning där bland annat risken att det finns en störning inom autismspektrumet måste vägas in.

Autismspektrumdiagnos i jämförelse med andra tillstånd

Dövhet

Ibland kan barn med autism bete sig på ett sådant sätt att omgivningen tolkar det som om de är döva trots att hörseln är normal. Det kan handla om att de inte reagerar på höga ljud eller när någon ropar deras namn. I sällsynta fall kan döva barn ha autism och ska då ha båda diagnoserna. Något vanligare är att döva barn kan uppvisa autistiska drag.

Blindhet

Barn med autism har ett annorlunda blickbeteende som ibland kan förväxlas med blindhet. Det finns fall där barn som varit diagnostiserade som blinda i flera år sedan visat sig ha autism med normal syn. Precis som i fallet med döva barn ska blinda barn med autism ha båda diagnoserna.

Intellektuell funktionsnedsättning 

En del barn med en diagnos inom autismspektrumet har en intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Och en del barn med intellektuell funktionsnedsättning har autistiska drag. Ibland kan det vara mycket svårt att skilja mellan dessa båda tillstånd. Särskilt svårt blir det när det rör sig om svår eller djup intellektuell funktionsnedsättning. Barn med svår intellektuell funktionsnedsättning kan ibland ha beteenden som beror på deras låga mentala ålder och som misstas för autistiska symtom. Men den mentala åldern räknas in när autism diagnostiseras. En diagnos inom autismspektrumet får bara de barn som har tydliga kvalitativa avvikelser inom områdena socialt samspel, kommunikation och beteenden i förhållande till sin mentala ålder.

Språkstörning

Barn med diagnosen språkstörning har en avvikande språkutveckling som kan påminna om eller likna autism. Likheterna kan finnas när enbart den språkliga uttrycksförmågan är störd eller i kombination med en störd språkförståelse. Men i dessa språkstörningar finns det inte någon nedsatt förmåga till ömsesidigt socialt samspel som är karaktäristiskt för autism. Mönstren av begränsat beteende som är vanliga vid autism förekommer inte heller.

Epilepsi

Många med epilepsi och intellektuell funktionsnedsättning har samma symtom som vid autism och ganska ofta är kriterierna för en diagnos inom autismspektrumet uppfyllda. Men ibland lägger inte de specialister som behandlar epilepsin märke till detta.

Social deprivation

Barn med intellektuell funktionsnedsättning som vuxit upp på institution kan ibland ha problem som liknar dem hos barn med autism när det gäller socialt samspel, språk och beteende. Det gäller särskilt om det utvecklingsstörda barnet har vårdats av många olika personer. Det brukar ändå vara ganska lätt att komma fram till att dessa barn inte har autism. De är snarare lika öppna mot alla än avskärmade. De har också snarare ett försenat språk än ett avvikande språk och uppvisar en annan typ av beteendeproblem än vad som är vanligt vid autism. Dessutom brukar positiva förändringar i miljön medföra en snabb och bestående utveckling. För barn med autism brukar däremot sådant inte leda till några större förändringar.

Spädbarnsdepression

Normalt utvecklade barn som under sina första år skiljs från sina föräldrar eller vårdnadshavaren under längre tid, kan ibland uppvisa tecken på depression. Efter de första protesterna blir de ledsna och avskärmade. Avskärmningen kan ibland misstas för autism. Men vanligtvis vänjer sig barnen vid den nya situationen och återhämtar sig. 

Retts syndrom

Retts syndrom är ett tillstånd där man i nästan alla fall kan hitta en specifik genetisk avvikelse. Det är bara flickor som föds med syndromet; pojkar som är drabbade dör under fosterstadiet (enstaka undantag har beskrivits).  Många flickor med Retts syndrom uppvisar, under åtminstone en del av sitt liv, symtom som uppfyller kriterier för en diagnos inom autismspektrumet. I princip skiljer sig detta inte från förhållandet vid till exempel fragil x-syndrom och tuberös skleros, två andra medfödda tillstånd som också ger autismliknande symtom. Ett problem är att Retts syndrom i diagnosklassifikationssystemet har placeras under samma rubrik som autism och Aspergers syndrom. Detta kan, alldeles felaktigt, ge intryck av att Retts syndrom är en sorts autism. För mer information om Retts syndrom, se Socialstyrelsens hemsida.

Tourettes syndrom

Barn och ungdomar med Tourettes syndrom kan ibland uppvisa autistiska drag och det förekommer också att de får en diagnos inom autismspektrumet, till exempel Aspergers syndrom.

Landau-Kleffners syndrom

Landau-Kleffners syndrom är ett mycket ovanligt tillstånd som ibland kan förväxlas med autism. Det är en språkstörning i kombination med epileptisk aktivitet. Den uppkommer när barnet är fyra till sju år gammalt. Dessförinnan har barnet utvecklats normalt. 

Barndomsschizofreni

I extremt sällsynta fall kan schizofreni utvecklas redan under barndomen. Det handlar då om barn som har hallucinationer och tankestörningar. Autism kallades tidigare barndomspsykos och då kunde ibland schizofreni och autism blandas ihop. Men symtomen hos barn med schizofreni som utvecklats tidigt skiljer sig avsevärt från det beteende de flesta barn med autism uppvisar. Det finns dock enstaka personer som har båda diagnoserna. Barndomsschizofreni brukar inte debutera förrän vid 7-8 års ålder.

Adhd

Ganska många av de barn som har adhd har även autistiska drag. Med adhd menas svårigheter med uppmärksamhet, bristande impulskontroll och överaktivt beteende. Om de autistiska dragen är tydliga kan man också ställa en diagnos inom autismspektrumet, det vill säga ge två diagnoser. Det är samtidigt mycket vanligt med överaktivitet och uppmärksamhetsproblem vid autism. Det kan göra att barn med autism i stället felaktigt får till exempel diagnosen adhd. 

Tvångssyndrom/OCD

Barn med tvångssyndrom kan ibland ha svårigheter när det gäller socialt samspel. En del uppvisar autistiska drag. Hos barn med autism kan ibland ritualbundenheten och de stereotypa rörelsemönstren föra tankarna till tvångssyndrom men i de flesta fall är det tydligt att tvången vid autism och vid tvångssyndrom är av olika karaktär. 

Selektiv mutism

Skolbarn och ungdomar kan ha selektiv mutism. Det betyder att de i vissa sociala situationer inte talar, trots att de kan tala. De här barnen har ganska ofta en underliggande störning inom autismspektrumet som man kanske inte lägger märke till eftersom stumheten är så pass oroande.