Teorier om annorlunda tänkande

Ända sedan Leo Kanner första gången beskrev autism, har forskare försökt hitta en central störning som skulle kunna förklara många av de svårigheter en person med autistiskt syndrom har. I dag vet man att det inte finns en förklaring, men de olika teorierna ger tillsammans en bra bild över de svårigheter som kan finnas.

Det är framför allt inom fem områden som en person med autism kan ha svårigheter:

  • Theory of Mind
  • Central koherens
  • Exekutiva funktioner
  • Minne
  • Begåvning

Alla har inte svårigheter inom alla dessa områden, och svårigheterna varierar mycket från person till person. Svårigheterna kan också variera mellan olika situationer eller skeden i livet för samma person.

Theory of Mind

Theory of Mind är ett begrepp för förmågan att förstå att varje människa, inklusive en själv, har egna tankar och känslor och att dessa tankar och känslor påverkar människans beteende. Den här förmågan innebär också att man inser att personer som befinner sig i samma situation kan ha olika tankar och känslor.

De flesta personer med autism har en begränsad Theory of Mind. Det innebär att en stor del av andra människors beteenden och reaktioner blir svåra att förstå. Sociala regler blir onödiga, svåra att lära in och kan till och med ställa till svårigheter. Det blir också svårt att veta vilken information andra personer behöver få, för att de ska kunna förstå vad man vill eller känner. 

Central koherens

För att förstå omvärlden måste man ha en förmåga att sammanföra små detaljer till en sammanhängande och förståelig helhet. Den här förmågan kallas för central koherens.

Många personer med autism kan ha svårigheter med det: de har en så kallad svag central koherens. Det innebär att omvärlden kan bli splittrad; den kan bestå av en massa detaljer som man har svårt att sammanfoga till en begriplig helhet. En annan följd är att man kan få svårigheter att använda sig av sammanhanget för att förstå detaljer. Man kan till exempel ha svårt att förstå vad ett ord med flera betydelser har för innebörd i en viss text, eller vad en kommentar eller gest kan betyda i en speciell situation.

En svag central koherens kan också göra det svårt att se samband mellan det egna beteendet och en konsekvens av det egna beteendet till exempel att folk börjar titta på mig beror på att jag just skrek högt.

Exekutiva funktioner

Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för flera olika förmågor som handlar om att kontrollera, utvärdera och om det är nödvändigt förändra det egna beteendet. De exekutiva funktionerna är inblandade när vi planerar vad vi ska göra, när vi bestämmer oss för att sätta igång att göra något och när vi måste ändra våra planer då något oförutsett inträffar.

Det är vanligt att personer med autism har begränsade exekutiva funktioner. Det innebär att man till exempel kan fastna i ett och samma beteende, eller har svårt att komma igång med saker och ting. Man kan också ha svårt att stoppa ett beteende, trots att man vet att man borde.

Minne

Personer med autism kan ha svårigheter att komma ihåg saker som man varit med om. Det kan också vara så att minnet inte är organiserat på ett sådant sätt att det är lätt att plocka fram minnen. Konsekvensen blir att man inte kan utnyttja erfarenheter som man har fått från andra likartade situationer. Man kan också blanda ihop minnen från olika händelser och skapa ett nytt minne som aldrig har hänt, en helt ny händelse som man inte varit med om.

Relativt ny forskning antyder att personer med autism som är normalbegåvade utnyttjar framförallt fakta- och språkminnet (det semantiska minnet), även för saker som de flesta andra sparar i andra mer automatiserade minnen. Ett exempel kan vara minnet för hur man går tillväga när man klär sig. Det semantiska minnet är ett aktivt och medvetet minne. Det innebär att det tar längre tid att genomföra sådant man lagrat där eftersom man måste plocka fram det på ett medvetet sätt istället för att det går av sig själv. Andra gör detta istället med automatik, det vill säga använder sitt automatiserade minne.

Samma forskare tror att personer med grav intellektuell funktionsnedsättning och autism använder det perceptuella minnet, som är ett automatiserat minne som hjälper oss att identifiera objekt i omgivningen. Kunskap lagras alltså inte på språklig väg, vilket innebär att kunskap av mer avancerad och språklig karaktär som till exempel faktakunskaper blir begränsade om de lagras i det perceptuella minnet.

Begåvning

Mellan 80-90% av alla personer med autism har också en intellektuell funktionsnedsättning. Det innebär att det tar längre tid att lära sig nya saker och att man aldrig lär sig vissa mer komplicerade saker, exempelvis teoretiska och abstrakta kunskaper.

Många med autism har en ojämn begåvning, oberoende av om man har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte. En högfungerande person med autism kan till exempel ha svårigheter att lösa till synes enkla uppgifter som rör vardagliga göromål, samtidigt som hon eller han kan lösa komplicerade teoretiska uppgifter som matematiska uträkningar.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.