Avvikande kommunikation

En del personer med autism utvecklar aldrig ett eget talat språk. Andra har ett fungerande talspråk men har problem med tolkningen av ord och uttryck. Många har problem att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk.

Alla personer med autism har svårigheter att förstå nyanser i talat språk, även de som verkar ha en god språkförståelse. Det som ”står mellan raderna”, det vill säga den underförstådda meningen i det som folk säger, förblir gåtfullt och svårtolkat för de flesta med autism.

Kommunikation är socialt samspel

Det är svårt, om ens möjligt, att skilja mellan kommunikationsförmåga och förmågan till socialt samspel. Ett socialt samspel kräver alltid någon form av kommunikation och kommunikation ingår ofta i ett socialt samspel.

Diagnosmanualen ICD-10 tar upp talat språk och lek under kommunikation. Ögonkontakt, kroppsspråk och annan icke-verbal kommunikation räknas däremot som socialt samspel.

I diagnosmanualen beskrivs huvudkriteriet ”kvalitativ avvikelse i kommunikativ förmåga” med följande symtom:

a) försenad talutveckling eller total avsaknad av talat språk utan försök att kompensera för detta genom att använda andra sätt att kommunicera, till exempel. gester och pantomim (kommunikativt ”joller” har ofta saknats);

b) relativ oförmåga att inleda och upprätthålla samtal (i förhållande till den aktuella språkliga utvecklingsnivån), med ett ömsesidigt kommunikativt utbyte med den andra personen;

c) stereotypt och repetitivt språkbruk eller idiosynkratisk användning av ord eller meningar;

d) brist på varierade låtsaslekar eller (i lägre ålder) socialt härmande lek.

Kommunikationsavvikelserna beror oftast inte på rena språkproblem, utan snarare på förmågan att förstå syftet med kommunikation. Det verkar som om barn med autism inte alltid ser någon poäng med att kommunicera med andra.

Syftet med både tal och kroppsspråk är oftast att kommunicera med andra. Men barn med autism verkar ofta inte bry sig om detta och verkar också ha svårt att förstå både tal och kroppsspråk. Detta blir ofta tydligt redan när barnen är små. Den sociala imitationen , som är så utmärkande för andra barn, saknas ofta eller är avvikande. Det brukar vara svårt att få med dessa barn på tidiga härmningslekar som att vinka hej då eller ”baka baka liten kaka”. Vissa barn med autism har också ett avvikande joller. Normalt använder barn joller för att uttrycka känslor och härma språket. Barn med autism verkar inte göra det.

Barn med autism som saknar tal, använder oftast inte spontant andra sätt att kommunicera, såsom gester eller liknande. En del barn verkar också ha svårt att förstå andras ickeverbala uttryck, till exempel skratt eller gråt. Det kan hända att ett barn med autism börjar skratta när någon annan gråter, eftersom det ser roligt ut när det rinner vatten från ögonen. Barnet förstår inte i det läget den känslomässiga betydelsen av gråt.

Språket är oftast avvikande

Barn med autism är oftast försenade i sin språkutveckling, både när det gäller att förstå och att själva prata. Det är inte ovanligt att ett barn före två års ålder går från att kunna några få ord till flera dussin, men att barnet sedan slutar tala under flera år.

Ungefär hälften av alla barn med autism utvecklar inte något användbart talat språk. De flesta av dessa har också en grav intellektuell funktionsnedsättning.

Nästan alla som utvecklar ett talat språk har ändå problem med språkförståelse och uttrycksförmåga. Det kan vara från att inte alls förstå vad som sägs, till mer subtila avvikelser som exempelvis att ha en bokstavlig förståelse av ord och uttryck. Många barn med autism kan lära sig att följa en enkel instruktion i en given situation. Men i en annan situation kan samma instruktion bli obegriplig.

Det är vanligt att barn med autism utelämnar eller blandar ihop ord, särskilt pronomen, som ”jag” och ”du” i tal. Lägesord, som ”på” och ”över”, brukar också vara svåra, de förväxlas eller utelämnas. Repetitivt tal, det vill säga att säga samma ord eller meningar flera gånger efter varandra, är också vanligt. Det är även vanligt att ett barn förstår den grundläggande betydelsen i en mening, men inte kan förstå att tillägget av ordet ”nej” eller ”inte” ändrar betydelsen fullständigt.

Ekotal

Ekotal är något som alla barn ägnar sig åt under en kort fas, men för barn med autism brukar faserna vara längre. Ekotal, eller ekolali, innebär förenklat att man upprepar exakt vad någon annan sagt utan att förstå betydelsen.

I vissa fall kan ett barn som annars inte pratar uttala långa, alldeles felfria meningar som är fyllda av svåra ord. Det kan lätt misstolkas som att barnet har en mer utvecklad språkförmåga än det egentligen har. En del personer som med tiden utvecklar en kommunikativ förmåga kan sluta ekotala högt men fortsätta att göra det tyst.

Talet låter annorlunda

Det kan låta annorlunda när en person med autism talar. Det kan handla om svårigheter med hastighet, tonhöjd och styrka på rösten. Ansiktsmimiken och kroppen kan vara stel eller orörlig. Vid spontant tal är det vanligt med uttalssvårigheter, men det märks inte vid ekotal. Därför kan stelt och monotont tal hos en person med autism ibland betyda att man verkligen försöker kommunicera något. Problemen med talet och mimiken brukar dröja kvar hela livet.

Barn som går i grundskolan

En del barn med utvecklat tal kan använda spontant tal, men det handlar sällan om att kommunicera de egna känslorna och behoven. Barnet kan ofta relatera till händelseförlopp som är självupplevda – om detta får göras på det sätt och med de detaljer som barnet anser är nödvändigt. Om barnet blir avbrutet kanske hela historien måste berättas från början igen.

Vissa barn kan också hålla långa utläggningar om något som intresserar dem mycket. Trots det kan det vara svårt att besvara frågor om ämnet eller göra en sammanfattning av det som har sagts. Många gånger kan det vara meningslöst att till exempel fråga ett barn med autism hur dagen i skolan varit. Barnet kan ha svårigheter att förstå vad den som ställer frågan vill veta. Att däremot redogöra för vad som hänt under en viss lektion kan vara lättare.

Det är viktigt att vara medveten om att en person med autism alltid har brister i sin förståelse av talat språk. Även om man har ett väl utvecklat språk kan det vara väldigt svårt att förstå andra. Särskilt svårt blir det när ett ords betydelse påverkas av dess plats i meningen eller av sammanhanget i stort. Speciellt svårt blir det om betydelsen är direkt beroende av det sociala sammanhanget. Enstaka ord med konkret betydelse är lättare att förstå. Ibland kan det också vara lättare för dem att förstå betydelsen av en talad mening om de också får läsa den.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.