Språk och kommunikation

Artiklarna här handlar om språk och kommunikation hos barn och ungdomar med autism eller Aspergers syndrom. En del av dem tar upp hur man praktiskt kan arbeta för att utveckla kommunikation, andra de problem som kan uppstå för personer med autism eller Aspergers syndrom utifrån språk och kommunikation.

> Barn med diagnos inom autismspektrumet och talapparat

​> Förmågan att använda sammanhanget för pragmatisk språkförståelse

> Förmågan att berätta, kognitiva profiler och neuropsykiatriska störningar hos barn med sen språkutveckling

> Läsfärdigheter hos barn med diagnos inom autismspektrumet

> Pragmatiska fel gjorda av barn med Aspergers syndrom eller högfungerande autism

> Psykiatriska störningar hos föräldrar till barn med autism

> Uppfattningsförmågan av vissa ljud hos barn med autism

> Basläsfärdigheter hos barn med sent utvecklat språk med eller utan diagnos inom autismspektrumet

> Läsförståelse, avkodning av ord och stavning hos flickor med ASD eller adhd

> Talgenererande apparater som används hemma av barn med diagnos inom autismspektrumet

> Barn med autism med eller utan adhd, kognitiva profiler i skolåldern

Barn med diagnos inom autismspektrumet och talapparat

Artikelns titel: Children with autistic spectrum disorders and speechgenerating devices: Communicaction in different activities at home

Gunilla Thunberg; Elisabeth Ahlsén; Annika Dahlgren Sandberg

Clinical Linguistics & Phonetics, June 2007; 21(6): 457-479

Kommunikationsförmågan hos fyra barn med autism studerades när de använde talapparat (SGU) i tre olika aktiviteter i hemmet: måltider, läsning av sagor och ”dela upplevelser från dagen på förskolan”. Man noterade en ökad kommunikativ effektivitet när barnen använde talapparaten för att uppfylla mål och roller i aktiviteten. Uppmuntran till föräldrarna att använda talapparat i kommunikation med sina barn hade stort inflytande på aktiviteten.

Förmågan att använda sammanhanget för pragmatisk språkförståelse

Artikelns titel: Use of context in pragmatic language comprehension by children with Asperger syndrome or high-functioning autism.

Loukusa, Soile; Leinonen, Eeva; Kuusikko, Sanna; Jussila, Katja; Mattila, Marja-Leena; Ryder, Nuala; Ebeling, Hanna; Moilanen, Irma

Journal of Autism and Developmental Disorders. Vol 37(6), Juli 2007,  s. 1049-1059

Den här studien undersökte förmågan hos barn med Aspergers syndrom (AS) och högfungerande barn med autism (HFA) att använda sammanhanget när man skulle besvara frågor samt motivera varför de ansåg att svaret var korrekt. Tre grupper deltog i studien: 16 barn i åldern 7-9, 23 barn i ålder 10-12 och en jämförelsegrupp med 23 typiskt utvecklade barn i ålder 7-9. Det fanns en tendens att de yngsta barnen med AS/HFA hade svårare att besvara frågor som krävde att de använde sammanhanget, i jämförelse med de typiskt utvecklade barnen. De äldre barnen med AS/HFA presterade mellan de två andra grupperna. Båda grupperna AS/HFA hade svårigheter att motivera sina svar vilket antyder att de inte alltid är medvetna om hur man kommer fram till svaret med hjälp av sammanhanget.

Förmågan att berätta, kognitiva profiler och neuropsykiatriska störningar hos barn med sen språkutveckling

Artikelns titel: Narrative skills, cognitive profiles and neuropsychiatric disorders in 7-8-year-old children with late developing language

Miniscalco, Carmela; Hagberg, Bibbi; Kadesjö, Björn; Westerlund, Monica
Gillberg, Christopher

International Journal of Language & Communication Disorders. Vol 42(6), Nov. 2007, s. 665-681

Ett representativt urval av screenade och kliniskt undersökta 21 barn med språkförsening vid 2 1/2 års ålder följdes upp vid 7-8 års ålder. Då undersöktes deras språkutveckling återigen och om de hade fått någon neuropsykiatrisk diagnos som till exempel adhd eller diagnos inom autismspektrumet (ASD). 13 av barnen fick vid uppföljningen en adhd-diagnos eller ASD-diagnos. Resultatet visar att barnen med sent utvecklat språk vid 2 1/2 års ålder har kvarstående problem med att återberätta historier vid 7-8 års ålder. Däremot hade nästan ingen av barnen svårigheter att svara på frågor på historier de fått höra, oavsett om de hade någon diagnos eller inte. Eftersom frågor som relaterar till olika historier reflekterar lingvistiska, kognitiva eller pragmatiska/sociala svårigheter drar författarna slutsatsen att detta kan vara bra strategi vid intervention för dessa barn. Inte minst gäller det för att identifiera barn som har subtila språkliga och pragmatiska svårigheter som kan påverka skolgången negativt. Men för att etablera mer tillförlitliga mätmetoder som kan användas i kliniska sammanhang, krävs att olika yrkesgrupper med olika specialiteter har ett nära samarbete.

Läsfärdigheter hos barn med diagnos inom autismspektrumet

Artikelns titel: Basic reading skills in high-functioning Swedish children with autism spectrum disorders or attention disorder

Åsberg, Jacob; Dahlgren, SvenOlof; Dahlgren Sandberg, Annika

Förmågan att läsa jämfördes hos tre grupper av barn: barn med autism spektrumtillstånd (ASD), barn med DAMP och barn med typisk utveckling. Grupperna var jämförbara avseende mental ålder. Det fanns slående likheter mellan gruppen med ASD och gruppen med DAMP när det gällde läsförmåga. Svårigheter med avkodning och läsförståelse var vanligare i dessa två grupper jämfört med barn med typisk utveckling. Det fanns ett starkt samband mellan oförmåga att avkoda ord och läsförståelse (enstaka meningar) hos barnen med ASD och DAMP när man tog bort effekten av ålder och verbal intelligenskvot. Författarna efterlyser framtida forskning på kognition, språklig förmåga och utbildningsmiljö för att förstå de bakomliggande orsakerna till svårigheter att avkoda.

Pragmatiska fel gjorda av barn med Aspergers syndrom eller högfungerande autism

Artikelns titel: Answering contextually demanding questions: Pragmatic errors produced by children with asperger syndrome or high-functioning autism

Loukusa, Soile; Leinonen, Eeva; Jussila, Katja; Mattila, Marja-Leena Ryder, Nuala; Ebeling, Hanna; Moilanen, Irma

Journal of Communication Disorders. Vol. 40(5), Sep. 2007, s. 357-379

Studien undersökte felaktiga eller irrelevanta svar gjorda av barn med Aspergers syndrom och högfungerande autism (7-9 år och 10-12 år) samt typiskt utvecklade barn (7-9 år). De fel som gjordes delades in i tre kategorier: Typ 1 där barnet besvarade frågan felaktigt, Typ 2 där barnet besvarade frågan korrekt men först efter en följdfråga och Typ 3 där barnet först gav ett korrekt svar men sedan fortsatta att prata vilket ledde till ett slutgiltigt felaktigt svar. Analysen av fel av typ 1 och typ 2 indikerade att alla barnen försökte använda information från sammanhanget med misslyckades. Fel av typ 3 fanns nästan inte alls hos barnen med typisk utveckling, medan det var vanligt hos barnen med Aspergers syndrom/högfungerande autism. Detta skulle kunna innebära att barnen med Aspergers syndrom/högfungerande autism hade svårigheter att avbryta processandet efter man lämnat ett korrekt svar. I artikeln beskrivs olika exempel på vad som kan leda till felaktiga svar och vad som kännetecknar svar hos barn med Aspergers syndrom/högfungerande autism.

Psykiatriska störningar hos föräldrar till barn med autism

Artikelns titel: Psychiatric Disorders in the Parents of Individuals with Infantile Autism: A Case-Control Study

Mouridsen, Svend Erik;Rich, Bente; lsager, Torben; Nedergaard, Niels Jorgen

Psychopathology. Vol. 40(3), 2007, s. 166-171

Förekomst och typ av psykiatrisk diagnos jämfördes hos föräldrar till 115 barn med autism med 350 för föräldrar som var slumpmässigt dragna från den danska befolkningen. Man fann att 15.7% av mödrar till 115 barn med autism hade någon form av psykiatrisk störning jämfört med 8.2% mödrar i övriga befolkningen. Personlighetsstörning var den diagnos som var mest vanlig bland mödrar till barn med autism jämfört med de andra mödrarna, 7.8 % mot 2.1.

​Uppfattningsförmågan av vissa ljud hos barn med autism

Artikelns titel: The perception of invariant speech features in children with autism

Lepistö, T.; Kajander, M.; Vanhala, R.; Alku, P.; Huotilainen, M.;Näätänen, R.
Kujala, T.

Biological Psychology. Vol. 77(1), Jan. 2008, s. 25-31

Studien undersökte om förmågan hos barn med autism att urskilja tonhöjd påverkar deras förmåga att uppfatta tal. Tanken var att en bristande förmåga att uppfatta tonhöjd stör förmågan att skilja ut fonetiska komponenter i talet. Resultatet antyder att barn med autism tappar sin förmåga att urskilja fonem då sammanhanget där fonemet presenteras liknar det talade språket.  Denna förmåga kräver att barnet kan särskilja det ljud som är speciella för det talade språket från annat ljud.

Basläsfärdigheter hos svenska barn med sent utvecklat språk och med eller utan autismspektrumstörning eller ADHD

Miniscalco, Carmela; Dahlgren Sandberg, Annika

Research in Developmental Disabilities.Vol 31, Sep-Okt 2010, s. 1054-1061

Läsfärdighet hos åldersgruppen 7–8 år undersöktes i en representativ grupp av 21 screenade och kliniskt undersökta barn med sent utvecklat språk (LD) som följts prospektivt från 2,5 års ålder. Denna studie syftade till att fastställa om dessa barn med LD hade svaga basläsfärdigheter, det vill säga avkodning och läsförståelse, jämfört med åldersnormer i standardiserade tester. Studien ville också analysera om det fanns ett samband mellan läsförmåga och neuropsykiatrisk diagnos genom att jämföra tre undergrupper barn, enbart LD, LD + AST (autismspektrumstörning) och LD + adhd, samt fastställa vilka språktester vid 6 års ålder var associerade med 7–8- åringars läsförmåga. Både avkodning och förståelse vid läsning av enskilda ord låg betydligt under normen för hela LD-gruppen, där barn med LD + AST hade lägst resultat och barn med LD högst. Skillnaden mellan de tre grupperna nådde dock inte statistisk signifikans. Studien har visat att barn med LD och som senare fått neuropsykiatriska diagnoser som AST och adhd, fortsätter ha svårigheter som också visar sig i läsfärdigheter.   

Läsförståelse, avkodning av ord och stavning hos flickor med autismspektrumstörningar (AST) eller uppmärksamhetsbrist/Hyperaktivitetsstörning (ADHD): Prestation och prediktorer

Åsberg, Jakob; Kopp, Svenny; Berg-Kelly, Kristina; Gillberg, Christopher

International Journal of Language& Communication Disorders.Vol 45, Jan 2010, s. 61-71

Läs- och skrivsvårigheter påträffas ofta hos barn med autismspektrumtillstånd (AST) och uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet (adhd). Kopplingen mellan AST, adhd och läs- och skrivsvårigheter är oklar. Dessutom är det inte klart om befintlig forskning är representativ för flickor med AST eller adhd. Studien syftade till att jämföra läsförståelse, avkodning av ord och stavning hos flickor med AST (n=20), adhd (n=36) och flickor med typisk utveckling (n = 54) samt att analysera läs- och skrivsvårigheter inom grupperna. Dessutom relaterades symtombilden hos flickorna med autism och adhd till läsförståelse. Deltagare var mellan 8 och 17 år och hade fullskalig IQ över 70. Standardiserade tester av läs- och skrivkunnighet, vokabulär och icke-verbal förmåga användes. Föräldrars bedömning av symtom på autism samt både föräldrars och lärares skattningar av adhd symptom samlades in för alla flickor. Prestationerna på läs- och skrivtest hos flickor med diagnosen AST särskilde sig inte signifikant från typiskt utvecklade flickor eller flickor med adhd. Bland flickor med AST hade dock 40% läs- och skrivsvårigheter. Flickor med adhd presterade lägre än normalutvecklade flickor i läsförståelse, avkodning av ord och stavning. 56%av dem hade läs- och skrivsvårigheter. Slutsats: Fynden belyser vikten av att övervaka och stödja utvecklingen av läs- och skrivförståelse hos flickor med AST eller adhd.

Talgenererande apparater som används hemma av barn med autismspektrumstörningar: En preliminär utvärdering

Thunberg, Gunilla; Sandberg, Annika Dahlgren; Ahlsén,Elisabeth

Focus on Autism and Other Developmental Disabilities. Vol 24, Jun 2009, s.104-114

Tre barn, diagnostiserade inom autismspektrumtillstånd, i åldern 5-7 år och i olika utvecklingsstadier av kommunikation, förseddes med talgenererande apparater (SGDs) i sina hem. Föräldrarna lärdes att använda SGD i hemmet och effekterna utvärderades på ett naturalistsikt sätt. Videofilmer som spelades in av föräldrarna före och när SGD användes, kodades sedan avseende kommunikationens effektivitet, sätt, roll i ordväxling och engagemang i aktivitet. Fynden varierade bland barnen och aktiviteter. En ökande nivå av effektivitet i kommunikationen kunde dock ses under användning av SGD hos alla barn. Variation i effekten av SGDs bland de tre barnen och viktiga faktorer för effektiv användning av SGD i hemmen hos barn med autismspektrumstörningar diskuteras i artikeln.

Barn med autism eller uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitetsstörning (ADHD):Kognitiva profiler i skolålder och dess förhållande till försenat språk i förskoleåldern

Hagberg, Bibbi S.; Miniscalco, Carmela; Gillberg, Christopher 

Research in Developmental Disabilities.Vol 31, Jan-Feb 2010, s. 1-8

Många studier har visat att barn med autismspektrumstörningar (AST) och uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitetsstörning (adhd) har haft tidiga tecken på försenad språkutveckling. Syftet med denna studie var att undersöka den kognitiva profilen hos skolbarn som remitterats till en specialistklinik för utredning av AST, adhd eller båda, samt relatera den kognitiva profilen specifikt till den ålder vid vilken dessa barn först flaggades (eller inte) som misstänkta för försenat språk under förskoleåren.Fyrtio barn med AST, adhd eller kombinationen av de två (utan klinisk misstanke om inlärningssvårigheter) utreddes gällande den kognitiva förmågan och i förhållande till försenat språk samt språkfunktion. Barnen hade en medelålder på 7,3 år. De jämfördes mot en grupp på 21 typiskt utvecklade barn som vid 2,5 års ålder misstänktes ha ett försenat språk. De följdes upp neuropsykiatriskt/neuropsykologiskt och i förhållande till språk, vid en medelålder på 7,9 år.Medelvärdet för WISC-III fullskalig IQ var lägre än åldersnormerna oavsett diagnos grupper (AST och adhd) samt över grupp (klinik och typisk utveckling).Tidig oro om försenat språk var en stark prediktor för lägre IQ och för särskiljning mellan “rena” fall av AST och adhd. Studien kom fram till att tidig oro för försenad språkutveckling i förskoleålder ska föranleda utredning (psykiatriskt och kognitivt) för AST och adhd mycket oftare än det görs för närvarande. Tidigt försenad språkutveckling, även utan tydlig inlärningssvårighet, ska tas som en signal att (oavsett specifik diagnos) intellektuell funktion kan ligga under det normala.