Medicinsk forskning

Artiklarna här handlar bland annat om sambandet mellan epilepsi och autism, sömn hos barn med Aspergers syndrom och psykiatriska störningar hos föräldrar till barn med autism.

> Annorlunda EEG-lateralisering hos pojkar med autism

​> Autismspektrumstörningar hos barn med krampanfall under första levnadsåret

​> Autismspektrumstörning hos barn med infantil spasm

​> Ingen effekt efter stimulering av vagusnerven på epilepsi

​> Psykiatriska störningar hos föräldrar till barn med autism

​> Sömn hos barn med Aspergers syndrom

> Mentala hälsoproblem hos ungdomar intagna på ungdomsinstitutioner: Prevalens och behov av behandling

> Förekomsten av autismbland barn från Somalia som bor i Stockholm: En kort rapport om en riskutsatt population

>Genetik iautismspektrumstörningar och relaterade neuropsykiatriska störningar i barndomen

> Identifiering av "pathway-biased" och skadliga mutanter av melatoninreceptorer vid autismspektrumstörningar och befolkningen i stort

> Autismspektrumstörningar hos förskolebarn i Stockholm

> Nivåer av 25-hydroxyvitamin D i blodprov hos mödrar med svenskt eller somaliskt ursprung till barn med eller utan autism

​> Grava koordinationsstörningar och andra motoriska problem hos flickor med autismspektrumstörning med eller utan uppmärksamhetsbrist, samt med eller utan hyperaktivitetsstörning (ADHD)

> Autism-tics, ADHD och andra samsjukligheter mätt med A-TAC (The Autism-Tics, ADHD and other Comorbiditiesinventory): Validering av en telefonintervju för epidemiologisk forskning

> En neuropsykiatrisk studie av 100 individer med 22q11 deletionssyndrom

​> Lägre CSF HVA och 5-HIAA hos bipolär störning typ 1 med ADHD diagnos ställd i barndomen

> Kan samband mellan tidig födsel och autism förklaras av moderlig eller neonatal sjuklighet?

> Autism, ADHD, psykisk utvecklingsstörning och beteendeproblem hos 100 individer med 22q11 deletionssyndrom

​> Möjligt samband mellan den androgena receptorgenen och autismspektrumstörning

​> Prospektiv studie: Psykopatologi, psykosocial funktion och IQ före och efter opererad epilepsi hos barn med ej medicinerbar epilepsi

​> Autistiska drag hos barn och vuxna med tvångssyndrom (OCD)

> Prevalens av autism hos barn till somaliska föräldrar som lever i Sverige

> Psykiatrisk morbiditet hos mordbrännare remitterade för rättspsykiatrisk bedömning i Sverige

> Autismspektrumstörningar hos en vuxen psykiatrisk population: En naturalistiskt tvärsnittskontrollerad studie

> Borderline personlighetsstörning och autismspektrumstörning hos kvinnor: En tvärsnittsstudie

> Autismspektrumstörningar hos institutionaliserade patienter

> Barns neurologiska utveckling och beteendeproblem är interkorrelaterad och fördelade över den typiska populationen

> Riskfaktorer för autism och Aspergers syndrom: Perinatala faktorer och migration

Annorlunda EEG-lateralisering hos pojkar med autism

Artikelns titel: Abnormal EEG lateralization in boys with autism

Stroganova, Tatiana A.; Nygren, Gudrun;Tsetlin, Marina M.; Posikera, Irina N.; Gillberg, Christopher; Elam, Mikael; Orekhova, Elena V.

Clinical Neurophysiology. Vol 118(8), Aug 2007, s. 1842-1854

Studien letade efter onormala förändringar i hjärnan som är associerade med autism hos två oberoende grupper av 3-8 åriga pojkar med autism från Moskva och Göteborg. De jämfördes med en grupp lika många typiskt utvecklade jämnåriga pojkar. Man använde EEG under kontrollerade experimentella förhållanden. Data talar för att barn med autism har en annorlunda lateralisering i hjärnan. Man drog slutsatsen att avvikande asymmetri i bredbands-EEG hos pojkar med autism kan tyda på en minskad förmåga att bilda EEG-vågor (rhythms) i högra temporal loben. Dessutom kan den avvikande EEG-lateraliseringen vara specifikt för vissa områden och funktioner (regionally/functionally specific).

Autismspektrumstörningar hos barn med krampanfall under första levnadsåret

Artikelns titel: Autism spectrum disorders in children with seizures in the first year of life – A population-based study

Saemundsen, Evald; Ludvigsson, Petur; Hilmarsdottir, Ingibjorg; Rafnsson, Vilhjalmur

Epilepsia. Vol 48(9), Sep 2007, s. 1724-1730

Samtliga barn på Island födda mellan 1982-2000, som haft krampanfall under första levnadsåret (dock ej infantil spasm), erbjöds att delta i studien. Föräldrar fick fylla i ett frågeformulär om sina barn (The Social Communication Questionnaire). 84 barn fick tio poäng eller högre, och av dessa visade det sig att 6 barn (7.1%) hade ett autismspektrumtillstånd (ASD). Samtliga av dessa hade också en mental retardation och tre hade även medfödda avvikelser i hjärnan. Resultatet antyder att förekomsten av ASD hos barn med krampanfall före ett års ålder är högre än i befolkningen i övrigt. Studien antyder även att barn med ASD och som haft anfall under första året oftare är flickor och oftare har medfödda hjärnförändringar jämfört med hela gruppen barn med ASD.

Autismspektrumstörning hos barn med infantil spasm

Artiklens titel: Autism spectrum disorders in children with a history of infantile spasms: A population-based study

Saemundsen, Evald; Ludvigsson, Petur; Rafnsson, Vilhjalmur

Journal of Child Neurology. Vol 22(9), Sep 2007, s. 1102-1107

Samtliga barn på Island födda mellan 1981-1998, som diagnostiserats med infantil spasm under första levnadsåret erbjöds att delta i studien. Föräldrarna fick fylla i ett frågeformulär om sina barn (The Social Communication Questionnaire). Av de 17 barn som fick tio poäng eller högre diagnostiserades sex barn (35.3%) med ett autismspektrumtillstånd (ASD). Det var lika många flickor som pojkar. Fem hade en historia av symtomatisk infantil spasm, och fyra hade en djupgående mental retardation. Förekomsten av autismspektrumtillstånd hos barn med infantil spasm under första levnadsåret överstiger därmed ASD i befolkningen i övrigt.

Ingen effekt efter stimulering av vagusnerven på epilepsi

Artikelns titel: Lack of effects of vagus nerve stimulation on drug-resistant epilepsy in eight pediatric patients with autism spectrum disorders: A prospective 2-year follow-up study

Danielsson, Susanna; Viggedal, Gerd; Gillberg, Christopher; Olsson, Ingrid

Epilepsy & Behavior. Vol 12(2), Feb 2008, s. 298-304

Vagusnervstimulationsterapi (VNS) har rapporterats att reducera frekvensen epileptiska anfall hos en del barn med epilepsi som inte går att medicineras eller är lämplig för kirurgiska ingrepp. Det har också rapporterats att det kan finnas positiva effekter på kognition och/eller beteende oberoende om av frekvensen av anfall har påverkats. I denna studie fick ingen av de åtta deltagarna minskad frekvens av anfall då man följde upp barnen efter två år. För tre patienter fanns några få positiva förändringar av generell funktion men inga positiva förändringar av kognitiv förmåga. Denna studie visar nödvändigheten av fler liknande studier.

Psykiatriska störningar hos föräldrar till barn med autism

Artikelns titel: Psychiatric Disorders in the Parents of Individuals with Infantile Autism: A Case-Control Study

Mouridsen, Svend E.; Rich, Bente; lsager, Torben; Nedergaard, Niels J.

Psychopathology. Vol 40(3), 2007, s. 166-171

Förekomst och typ av psykiatrisk diagnos jämfördes hos föräldrar till 115 barn med autism med 350 för föräldrar som var slumpmässigt dragna från den danska befolkningen. Man fann att 15.7% av mödrar till 115 barn med autism hade någon form av psykiatrisk störning jämfört med 8.2% mödrar i övriga befolkningen. Personlighetsstörning var den diagnos som var mest vanlig bland mödrar till barn med autism jämfört med de andra mödrarna, 7.8 % mot 2.1.

Sömn hos barn med Aspergers syndrom

Artikelns titel: Sleep in children with Asperger syndrome

Paavonen, E. Juulia; Vehkalahti, Kimmo; Vanhala, Raija von Wendt; Lennart Nieminen-von Wendt; Taina Aronen; Eeva T.

Journal of Autism and Developmental Disorders. Vol 38(1), Jan 2008, s. 41-51

Förekomsten av sömnproblem hos 52 barn med Aspergers syndrom (AS) jämfördes med 61 barn med typisk utveckling (barnen i de två grupperna var mellan 5-17 år). De problem som var vanligare hos barnen med Aspergers syndrom var problem med insomning, avbruten sömn, sömnrelaterad rädsla, negativa attityder mot sömn och dagtida sömnighet. Kort sömn, mindre är nio timmar, var nästan dubbelt så vanligt (59% mot 32%) och risken för insomningsproblem mer än fem gånger så stort (53% mot 10%) hos barnen med AS. Att barnen själva rapporterade att de hade sömnproblem var också mer vanligt i gruppen barn med AS (58% mot 7%). Resultatet antyder att man rutinmässigt bör undersöka sömnproblem hos barn med AS.

Mentala hälsoproblem hos ungdomar intagna på ungdomsinstitutioner: Prevalens och behov av behandling

Ståhlberg, Ola, Anckarsäter; Henrik, Nilsson, Thomas

European Child & Adolescent Psychiatry. Vol 19(12), Dec 2010, s. 893-903

Många internationella studier visar att unga människor som får institutionsvård under tvång uppvisar hög förekomst av psykiatriska störningar, speciellt i form av utagerande stört beteende [inklusive uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitetsstörning (attention-deficit/hyperactivity disorder (AD/HD), oppositionell trotsstörning och uppförandestörning], ångeststörningar och stämningsstörningar. Det har också rapporterats att olika mentala störningar i hög grad överlappar varandra. Dessutom är institutionaliserade ungdomar ofta traumatiserade. Trots denna väl dokumenterade psykiatriska samsjuklighet, är mentalvården av intagna ungdomar ofta förbisedd. Huvudsyftet med denna studie var att fastställa förekomsten av psykiska störningar, resultat från intelligenstester och tidigare kontakter med psykiatrisk vård, bland ungdomar inom institutionell vård. DSM-IV-diagnoser, kontakter med mentalhälsan, drogmissbruk, neurokognitiva förmågor och skolresultat registrerades hos 100 ungdomar (92 pojkar, 8 flickor) i åldrarna 12–19 år (medelålder 16,0; SD ± 1,5) intagna på svenska ungdomsvårdsinstitutioner mellan 2004 och 2007. Minst en psykiatrisk störning diagnosticerades hos 73% av försökspersonerna:48% uppfyllde de diagnostiska kriterierna i DSM-IV för ADHD, 17% för autismspektrumtillstånd och 10% för en psykisk utvecklingsstörning. Den totala förekomsten av psykiatrisk störning som kräver specialistvård var 63%. Studiens data indikerar att systematiska diagnostiska procedurer är avgörande vid planering av behandling av institutionaliserade ungdomar. Studien kom fram till att adekvata behandlingsstrategier måste utformas och realiseras för att fylla de omfattande behoven inom mentalvården som denna sårbara population har.  

Förekomsten av autism bland barn från Somalia som bor i Stockholm: En kort rapport om en riskutsatt population

Barnevik-Olsson; Martina,Gillberg; Christopher; Fernell, Elisabeth

Developmental Medicine & Child Neurology. Vol 52(12), Dec 2010, s.1167-1168

Föreliggande arbete var en studie av förekomsten av autism hos barn från Somalia (födelseåren 1999–2003) som bor i Stockholms län, Sverige. I en tidigare studie (födelseåren 1988-98) befanns förekomsten av autism vara tre till fyra gånger högre bland somaliska barn jämfört med andra etniciteter i Stockholm. Alla journaler på barn med somalisk bakgrund, födda från 1999 till 2003, granskades som var registrerade vid autismcentrum för barn och ungdom. Folkbokföringsdagen var den 31 december 2009. Prevalensen för autism och PDDNOS (med inlärningssvårigheter) var 0,98% (18/1836) i  den somaliska gruppen och 0,21% (232/111 555) i gruppen av barn med annat än somaliskt ursprung (p< 0.001). Den ökade förekomsten låg nu mellan fyra och fem gånger högre hos barn med somalisk bakgrund. En klinisk observation visade att mer än 80%, hade utöver autism och inlärningssvårigheter, även en grav hyperaktivitet. Fynden överensstämmer med många andra studier som rapporterar högre prevalens av autism hos barn till invandrarmödrar. I studien diskuteras behovet av ytterligare forskning av underliggande mekanismer till den ökade förekomsten av autism hos barn till invandrarmödrar.

Genetik i autismspektrumstörningar och relaterade neuropsykiatriska störningar i barndomen

Lichtenstein, Paul; Carlström, Eva; Råstam, Maria; Gillberg,  Christopher; Anckarsäter, Henrik   

The American Journal of Psychiatry.Vol 167(11), Nov 2010, s. 1357-1363

Autismspektrumstörningar (AST) betraktas som bland de mest ärftliga mentala störningarna, en föreställning grundad på spridd data från små kliniska studier. Författarna avsåg att studera ärftlighet och samsjuklighet hos autismspektrumtillstånd. Metod: Föräldrar till alla svenska 9- och 12-åriga tvillingbarn födda mellan 1992 och 2000 (N=10,895) intervjuades om autismspektrumstörningar och associerade tillstånd (svarsfrekvens: 80%).Resultat: Enäggstvillingar hade högre ärftlighet än tvåäggstvillingar för autismspektrumstörningar, ADHD, utvecklingskoordinationsstörning och tics.Genetiska effekter redovisas för 80% (95% CI=29–91) av  autismspektrumstörningar, 79% (95% CI= 61–88) för ADHD, 70% (95% CI=35–83) för  utvecklingskoordinationsstörning och 56% (95% CI=37–68) för tics.Bland enäggstvillingar med autismspektrumstörningar var sannolikheten att också få diagnosen ADHD 44% jämfört med 15% hos tvåäggstvillingar. Skillnader mellan enäggs- och tvåäggstvillingar observerades vid de flesta andra samjukliga tillstånd med AST. Var och en av de andra störningarna hade en stor del gemensamma genetiska variationer med autismspektrumstörningar Slutsats: Olika neuropsykiatriska störningar verkar ha en gemensam genetisk etiologi, vilket föreslår försiktighet vid användning av diagnostiska begrepp i strävan att hitta gener som kan ge upphov till för autismspektrumstörning.

Identifiering av "pathway-biased" och skadliga mutanter av melatoninreceptorer vid autismspektrumstörningar och befolkningen i stort

Chaste, PaulineClement, NathaliMercati, Oriane; Guillaume, Jean-Luc; Delorme, Richard; Botros, HanyGoubran;Pagan, Cécile; Périvier, Samuel; Scheid, IsabelleNygren, GudrunAnckarsäter, HenrikRastam, MariaStåhlberg, OlaGillberg, CarinaSerrano, Emilie; Lemière, Nathalie; Launay, Jean Marie; Mouren-Simeoni, Marie Christine; Leboyer, Marion; Gillberg, Christopher;   Jockers, Ralf; Bourgeron, Thomas 

PLoS ONE.Vol 5, Jul 15, 2010, ArtID e11495. s. 11 

Melatonin är en kraftfull antioxidant. Det har rapporterats en förändring av melatonin vid dygnsrytmstörningar, diabetes och autismspektrumstörningar (AST). Mycket lite är dock känt om melatoninreceptorernas genetiska förändringar hos människor. Studien identifierade sex icke-synonyma mutationer för MTNR1A och tio för MTNR1B.Större delen av dessa variationer ändrade receptorfunktionen. Den allmänna förekomsten av dessa skadliga mutationer i fall- och kontrollgrupp indikerar att de inte representerar större risk för AST.

Autismspektrumstörningar hos förskolebarn i Stockholm

Fernell, Elisabeth; Gillberg, Christopher

Research in Developmental Disabilities.Vol 31, Maj-Jun 2010, s. 680-685

Syftet med studien var att beräkna förekomsten av autismspektrumstörning (AST) i en grupp av 6 år gamla barn födda 2002, remitterade till Autismcenter för små barn, Stockholms län landsting. Utifrån data diskuteras kliniska aspekter av utredning, habilitering och uppföljning. Journaler på 142 av totalt 147 (123 pojkar och 24 flickor) identifierade barn med AST undersöktes noga i förhållande till diagnos, kognitiv nivå, andra utvecklingsstörningar och medicinska/neurologiska störningar. Den totala förekomsten var 6,2/1000 (95% konfidensintervall 5,2–7,2/1000).Aspergers Syndrom och atypisk autism tenderar att oftare bli diagnosticerad i åldrarna 5-6 år medan Autism med inlärningssvårigheter/psykisk utvecklingsstörning oftare diagnosticerades i åldrarna 3-4 år. Medvetandet om AST har lett till ökande antal barn som får diagnosen i unga år. Utifrån data drogs slutsatsen att det är viktigt att ta hänsyn till barnens utvecklingsprofiler, behovet av upprepad testning av kognitiva funktioner och uppföljning över tid tillsammans med krav på medicinsk/neurologisk utredning och uppföljning.  

Nivåer av 25-hydroxyvitamin D i blodprov hos mödrar med svenskt eller somaliskt ursprung till barn med eller utan autism

Fernell, Elisabeth; Barnevik-Olsson, Martina; Bågenholm, Gunnel; Gillberg, Christopher; Gustafsson, Sven; Sääf,  Maria

Acta Paediatrica.Vol 99, Maj 2010, s.743-747

Syftet med studien var att analysera 25-hydroxyvitamin D i blodprov hos mödrar med somaliskt ursprung och svenskt ursprung som har barn med och utan autism, då det finns ett växande bevis på att en låg halt av vitamin D har en negativ inverkan på hjärnans utveckling. Fyra grupper mödrar inbjöds att delta; 20 med somaliskt ursprung med minst ett barn med autism, 20 med somaliskt ursprung utan barn med autism, 20 med svenskt ursprung med minst ett barn med autism och 20 med svenskt ursprung utan barn med autism. Två blodprov togs från var och en, under höst och vår. Resultat: Mellan 12 och 17 mödrar från de olika grupperna accepterade att delta. Båda grupperna mödrar med somaliskt ursprung hade signifikant lägre värden av 25-hydroxyvitamin D jämfört med svenska mödrar. Skillnaden i 25-hydroxyvitamin D mellan mödrar av somaliskt ursprung med och utan barn med autism var dock inte signifikant. Slutsats: Fynden av låga halter vitamin D i somaliska kvinnor stödjer behovet av ytterligare forskning om vitamin D-nivåerna i större provgrupper av somaliska mödrar till barn med och utan autism.

Grava koordinationsstörningar och andra motoriska problem hos flickor med autismspektrumstörning med eller utan uppmärksamhetsbrist, samt med eller utan hyperaktivitetsstörning (ADHD)

Kopp, Svenny; Beckung, Eva; Gillberg, Christopher

Research in Developmental Disabilities.Vol 31, Mar-Apr 2010, s. 350-361

Syftet var att undersöka frekvensen av, prediktorer för och inverkan på förmågor att klara vardagen på grund av störd koordinationsförmågan (DCD) och andra motoriska kontrollsvårigheters hos flickor i skolåldern med autismspektrumstörning (AST) och/eller uppmärksamhetsbrist/ hyperaktivitetsstörning (ADHD), hos flickor i förskolålder med AST som remitterats till en neuropsykiatrisk klinik och hos en grupp typiskt utvecklade flickor i skolåldern. Flickorna (totalt 131) undersöktes med standardiserad test av motorik och föräldraintervjuer samt frågeformulär. Skolflickorna jämfördes med 57 ålders- och IQ-matchade flickor. DCD diagnosticerades hos 25%  av skolflickorna med AST, hos 32% hos de med ADHD och hos 80% av de flickorna i förskolåldern med AST. Föräldrar rapporterade motoriska problem i den kliniska skolåldersgruppen. Överensstämmelse mellan ett kort motoriskt screening-test och en fullständig och omfattande undersökning var måttlig till god i den kliniska gruppen. Ung ålder, autistisk symptomatologi och lågpresterande IQ förutsåg fler motoriska koordinationsproblem. Motoriska koordinationsproblem relaterades till lägre förmåga i vardagliga färdigheter även när effekten av resultatet på icke-verbaladeltest på test som bedömer barns kognitiva förmåga kontrollerades. En stor minoritet av skolflickor med AST och/eller ADHD och en majoritet av flickor i förskoleåldern med AST uppfyllde diagnostiska kriterier för DCD. Deras motoriska problem bidrog till reducerad aktivitet i det dagliga livet även när effekterna av IQ har tagits bort.  

Autism-tics, ADHD och andra samsjukligheter mätt med A-TAC (The Autism-Tics, ADHD and other Comorbiditiesinventory): Validering av en telefonintervju för epidemiologisk forskning

Larson, Tomas; Anckarsäter, Henrik; Gillberg, Carina; Ståhlberg, Ola; Carlström, Eva; Kadesjö, Björn; Råstam, Maria; Lichtenstein, Paul;Gillberg, Christopher

BMC Psychiatry.Vol 10, Jan 7, 2010, ArtID 1. s. 11 

Det är nödvändigt att ha tillförlitliga, valida och lättadministrerade instrument för att identifiera möjliga psykiatriska patienter med ångestsyndrom och/eller depression samt för att få tillräcklig information för kliniska diagnoser vid epidemiologisk forskning om barns och ungdomars mentala hälsa. Syftet för studien var att se om resultatet från tidigare studier på A-TAC kunde bekräftas. A_TAC är en telefonintervju riktad till förälder och som fokuserar på Autism-Tics, uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitetsstörning (ADHD) och andra komorbiditeter (A-TAC). I tidigare studier har man dragit slutsatsen att instrumentet är  tillförlitligt och valit. .Metoder: Föräldrar till 91 barn som blivit klinisk diagnostiserade vid Barnneuropsykiatriska kliniken, Göteborg, Sverige, 366 kontrollbarn och 319 barn som fått sina kliniska diagnoser tidigare, intervjuades med A-TAC på telefon. Intervjuarna hade inte tillgång till klinisk information. Olika poäng från A-TAC jämfördes med det diagnostiska resultatet AST. Resultatet indikerar utmärkta screening-egenskaper. AST: Den tidigare rapporterade validiteten för A-TAC bekräftades av denna större studie. Data om validitet för humörsproblem och trots/uppförandeproblem saknas fortfarande. Även om A-TAC i princip är avsedd för epidemiologisk forskning och allmänna utredningar, kan instrumentet även vara användbart som ett verktyg att samla information i en klinisk utredning.

En neuropsykiatrisk studie av 100 individer med 22q11 deletionssyndrom

Niklasson, Lena; Gillberg, Christopher

​Research in Developmental Disabilities.Vol 31, Jan-Feb 2010, s. 185-194

Denna studies primära syfte var att studera Autismspektrumtillstånd (AST) och uppmärksamhetsstörning (ADHD) inverkan på intellektuell förmåga och begåvningsprofil, exekutiva funktioner och visuo-motorisk förmåga hos barn och vuxna med 22q11 deletionssyndrom (22q11DS).Studiens andra syfte var att studera om kön, ålder, hjärtsjukdom, AST, ADHD eller AST i kombination med ADHD hade någon inverkan på den allmänna intellektuella förmågan och profilen. Etthundra remitterade personer i åldrarna 1-35 år med 22q11DS utreddes neuropsykologiskt. Flickor/kvinnor som deltog i studien hade högre full IQ än de pojkar/män som deltog. Det fanns också negativ trend för IQ med ökad ålder. Intellektuell försämring, såväl som visuomotorisk dysfunktion, befanns vara relaterad till 22q11DS i sig och inte till AST/ADHD. AST/ADHD predicerade däremot dålig planeringsförmåga inom de exekutiva funktionerna.

Lägre CSF HVA och 5-HIAA hos bipolär störning typ 1 med ADHD diagnos ställd i barndomen

Rydén, Eleonore; Johansson, Christian; Blennow, Kaj; Landén, Mikael

Journal of Neural Transmission.Vol 116(12), Dec 2009, s.1667-1674

Bipolär störning med uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitetsstörning (ADHD) ställd under barndomen är en underkategori som karakteriseras av anfall i tidig ålder, ofta förekommande humörsvängningar, fler självmordsförsök och mer våld mellan personer än rent bipolära patienter. Syftet med denna studie var att testa den biologiska validiteten av att använda ADHD till att undergruppera bipolär störning. Prover av Monoaminmetaboliter, homovanillinisk syra (HVA), 5-hydroxyindoleacetisk syra (5-HIAA) och 3-methoxy-4-hydroxyphenylglykol (MHPG) togs i den ryggmärgsvätskan (CSF) hos 53 typiska patienter med bipolär störning typ 1, med (N=17) och utan (N=36) ADHD under barndomen. Utöver strukturerade kliniska intervjuer, intervjuades en nära släkting till patienterna med ADHD med hjälp av A-TAC avseende Autism-Tics, ADHD och andra samsjukligheter. Patienterna gjorde en självskattning med hjälp av Wender Utah (WURS-25). Aktuella symptom på ADHD analyserades med Browns skala för uppmärksamhetsbrist (Brown ADD).Fynden indikerade olika monoaminergiska funktioner hos patienter med och utan ADHD i barndomen med bipolär störning typ 1. Detta stöder hypotesen att personer med bipolär störning och ADHD i barndomen representerar en speciell undergrupp av bipolär störning.

Kan samband mellan tidig födsel och autism förklaras av moderlig eller neonatal sjuklighet?

Buchmayer, Susanne; Johansson, Stefan; Johansson, Anna; Hultman, Christina M.; Sparén, Pär; Cnattingius, Sven

Pediatrics.Vol 124, Nov 2009, s. e817-e825  

Sambandet mellan för tidig födsel och risk för autistiska störningar undersöktes och huruvida detta kunde förklaras av komplikationer under graviditet eller neonatal sjuklighet.Metod:1216 patienter med autistmspektrumstörning födda mellan 1987-2008 deltog i studien, samt 6080 kontrollpatienter som matchades avseende kön, födelseår och förlossningssjukhus. Slutsats: Den ökande risken för autistiska störningar relaterade till för tidig födsel är primärt orsakade av prenatala och neonatala komplikationer som inträffar oftare bland för tidigt födda.

Autism, ADHD, psykisk utvecklingsstörning och beteendeproblem hos 100 individer med 22q11 deletionssyndrom

Niklasson, Lena; Rasmussen, Peder; Óskarsdóttir, Sólveig; Gillberg, Christopher

Research in Developmental Disabilities. s. 763-773

Denna studie analyserade förekomst och typ av associerade neuropsykiatriska problems hos barn och vuxna med 22q11 deletionssyndrom. Etthundra remitterade individer med 22q11 deletionssyndrom gavs en neuropsykiatrisk utredning. Autismspektrumstörningar (AST) och/eller uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitetsstörning (ADHD) diagnostiserades i 44 fall.23 fall fick diagnosen AST, av vilka bara 5 hade autistisk störning.30 individer fick diagnosen ADHD. I nio av fallen med AST fanns en kombination med ADHD. 51 individer fick diagnosen psykisk utvecklingsstörning (MR) med eller utan AST/ADHD. AST, ADHD och/eller MR fanns hos 67 fall. Kvinnor hade högre IQ än män. Resultaten av denna studie visade att den stora majoriteten av alla individer med 22q11 deletionssyndrom, har beteende- och/eller inlärningsproblem. Mer än 40% uppfyller kriterier för antingen AST, ADHD eller kombination av båda. Neuropsykiatriska och neuropsykologiska utredningar bör därför, enligt studien, vara en del av den kliniska rutinanalysen av individer med 22q11 deletionssyndrom.

Möjligt samband mellan den androgena receptorgenen och autismspektrumstörning

Henningsson Susanne; Jonsson Lina; Ljunggren Elin; Westberg Lars; Gillberg Carina; Råstam Maria;  Anckarsäter Henrik; Nygren Gudrun; Landén Mikael; Thuresson Kent; Betancur Catalina; Leboyer Marion; Gillberg Christopher; Eriksson Elias; Melke Jonas

Psychoneuroendocrinology.Vol 34, Jun 2009, s.752-761

Autism är en ärftlig störning, men det är i hög grad okänt vilka specifika gener som är involverade. Den högre förekomsten av autism hos män än kvinnor i förening med ett antal andra observationer, har lett oss till hypotesen att prenatal exponering av hjärnan för androgener, kan ha betydelse för utvecklingen av detta tillstånd.267 patienter med autismspektrumstörning och 617 i kontrollgruppen genotypades. Dessutom genotypades föräldrar och syskon för 118 respektive 32 av dessa fall. Sekvensering av AR-genen hos 46 patienter visade ingen mutation eller ovanliga varianter. Resultaten gav något stöd för en påverkan av de studerade polymorfinismerna och autism, men motsäger möjligheten att mutationer i AR-genen är vanliga hos patienter med detta tillstånd.

Prospektiv studie: Psykopatologi, psykosocial funktion och IQ före och efter opererad epilepsi hos barn med ej medicinerbar epilepsi

Danielsson, Susanna; Viggedal, Gerd; Steffenburg, Suzanne; Rydenhag, Bertil; Gillberg, Christopher; Olsson, Ingrid

Epilepsy & Behavior.Vol 14, Feb 2009, s.330-337

Detta är en prospektiv studie av barn som opereras för epilepsi. Huvudsyftet var att utvärdera psykopatologin och IQ, samt att utvärdera psykosocial funktion med hjälp av en bedömningsskala (Children’s Global Assessment Scale [CGAS]). Klinisk neuropsykiatrisk och neuropsykologisk utvärdering gjordes innan operationen och vid 2-års uppföljning av 24 patienter. Psykiatrisk störning, huvudsakligen uppmärksamhetsbrist/ hyperaktivitetsstörning (ADHD) och/eller autismspektrumtillstånd, hittades vid något tillfälle hos 17 av de 24 patienterna. Alla, utom ett barn med psykiatriska diagnoser före kirurgi, hade fortfarande minst en diagnos vid uppföljning. Intellektuell förmåga förblev stabil de flesta patienterna, både hos individer med och utan psykisk utvecklingsstörning. CGAS åskådliggjorde också konsekvenserna av en omfattande samsjuklighet i denna grupp. Beteendeproblem hade underdiagnostiserats trots föräldrars oro, vilket indikerar ett dolt behov av vård av barn med  epilepsi som inte går att medicinera.

Autistiska drag hos barn och vuxna med tvångssyndrom (OCD)

Ivarsson, Tord; Melin, Karin

Journal of Anxiety Disorders. Vol 22, Aug 2008, s. 969-978

Studien avsåg att uppskatta förekomsten av autistiska drag (AST) hos personer med tvångssyndrom (OCD) och jämföra dem med publicerade data från den typiska populationen. Metod: Patienter med OCD (n=109) enligt DSM-IV studerades med hjälp av frågeformulär riktade till föräldrar om Autistiska symptom/syndrom. KSADS, en semi-strukturerad psykiatrisk intervju användes för den psykiatriskdiagnostiska utredningen. Children's Yale-Brown Obsessive-Compulsive Scale användes också för att utvärdera graden av OCD och andra kliniska egenskaper. Resultat: AST var vanligt bland patienterna med OCD. Symptompoängen var högst i de fall där det fanns samsjukliga autismspektrumstörningar, men även andra samsjukliga diagnoser såsom tics/Tourett och uppmärksamhets/beteendestörningar fick höga poäng. Alla undergrupper, inklusive OCD utan andra diagnoser, hade högre poäng än den svenska normgivande gruppen. Slutsats: AST-drag är vanligt förekommande hos personer med OCD och verkar vara associerat med andra samsjukliga syndrom såväl som OCD-syndromet självt. Fynden kan ha konsekvenser för vår förståelse av OCD.

Prevalens av autism hos barn till somaliska föräldrar som lever i Sverige

Barnevik-Olsson, Martina; Gillberg, Christopher; Fernell, Elisabeth

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av autism hos barn med föräldrar från Somalia som bor i Stockholms län i jämförelse med den i en icke-somaliskagruppen. Studien gick igenom journaler på 17 barn (13 pojkar, 4 flickor), födda mellan 1988 och 1998 (åldrar 7-17 år) med somalisk bakgrund som hade diagnosen autistisk störning eller genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation (PDD-NOS). Barnen var registrerade vid något av de två autismhabiliteringscentren för skolbarn. Förekomsten av autistisk störning eller PDD-NOS befanns vara tre till fyra gånger högre hos barn med föräldrar från Somalia än i gruppen icke-somalier (0,7% mot 0,19%). Alla barn hade också inlärningssvårigheter. Studiens fynd motiverar till ytterligare undersökningar av möjliga etiologiska faktorer bakom den ökade förekomsten av autistiska störningar hos barn med somaliskt ursprung.

Psykiatrisk morbiditet hos mordbrännare remitterade för rättspsykiatrisk bedömning i Sverige

Enayati, Jasmin; Grann, Martin; Lubbe, Sean; Fazel, Seena   

Journal of Forensic Psychiatry & Psychology. Vol 19, Jun 2008, s.139-147

Inte mycket är känt om psykiatriska tillstånd hos mordbrännare som remitterats för psykiatrisk bedömning eller om det skiljer sig mot andra lagbrytare som brukat våld. Dessutom saknas kunskap om det finns skillnader i psykiatrisk samsjuklighet mellan kvinnliga och manliga mordbrännare. Alla inskrivna mordbrännare som remitterats för en rättspsykiatrisk undersökning i Sverige över en femårsperiod (1997-2001; 214 stycken, 155 män och 59 kvinnor) undersöktes. Huvudsakliga och samsjukliga psykiatriska DSM-IV-diagnoser hos mordbrännarna jämfördes med 2 395 andra våldsmän som genomgått rättspsykiatriska undersökningar under samma period. Studien fann att den vanligaste diagnosen bland de undersökta mordbrännarna var psykotiska sjukdomar och läkemedelsmissbruk. Jämfört med andra våldsmän som remitterats för rättspsykiatriska undersökningar var inlärningssvårigheter, och hos män Aspergers syndrom, vanligare hos mordbrännarna. Det förelåg ingen skillnad mellan kvinnor och män. Slutsatsen som drogs var att behandlingsbehoven för mordbrännare med psykisk samsjuklighet var primärt relaterade till psykotisk sjukdom och läkemedelsmissbruk. Dessutom bör rättspsykiatriska vårdgivare överväga inblandning av experter på inlärningssvårigheter för att uppfylla behandlingsbehoven.

Autismspektrumstörningar hos en vuxen psykiatrisk population: En naturalistiskt tvärsnittskontrollerad studie

Rydén, Eleonore; Bejerot, Susanne

Clinical Neuropsychiatry: Journal of Treatment Evaluation. Vol 5, Feb 2008, s.13-21

Autismspektrumstörningar (AST), t.ex. autism, Aspergers syndrom och autismspektrumstörning, har ännu inte kommit i fokus inom klinisk vuxenpsykiatri. Syftet med studien var att karakterisera psykiatriska patienter med AST med hänsyn till demografiska faktorer, psykiatrisk samsjuklighet och personliga egenskaper, samt att jämföra AST-gruppen med en psykiatrisk kontrollgrupp utifrån dessa avseenden. De personliga egenskaperna jämfördes även mellan kvinnor och män inom AST-gruppen. Metod: Vuxna psykiatriska patienter där AST eller uppmärksamhetsbrist/ hyperaktivitetsstörning (ADHD) misstänktes remitterades till en separat enhet i Stockholm 2001-2006. Alla patienter som diagnostiserades på enheten med AST (n=84; 39 kvinnor och 45 män) inkluderades och jämfördes med 46 matchade och utvärderade patienter som inte fått diagnosen AST eller ADHD. Olika typer av skattningsskalor användes. Studiens resultat: AST-patienter hade en liknande utbildningsnivå, men hade en lägre social och yrkesmässig funktion. Före remitteringen var depression och tvångsyndrom de vanligaste psykiatriska diagnoserna. I utvärderingen uppfyllde ungefär 1/3 även diagnostiskt kriterium för ADHD. Patienterna med AST hade även mer schizotypiska och undvikande personlighetsdrag. Patienter med AST skattar sig själva statistiskt signifikant högre avseende stresskänslighet, bitterhet, avtrubbning, irritation och brist på bestämdhet än vad kontrollgruppen gjorde. Kvinnor med AST poängsattes signifikant högre än män på skalor som mäter borderline och passivt-aggressiva egenskaper samt på bitterhet och irritation. Studien visar att psykiatriska patienter med AST hade en lägre nivå funktionalitet, och en personlighetsprofil som är olika för kvinnor j jämförelse med män. Resultaten  kan bidra till identifieringen av och förståelsen för patienter med AST inom vuxenpsykiatri.

Borderline personlighetsstörning och autismspektrumstörning hos kvinnor: En tvärsnittsstudie.

Rydén, Göran; Rydén, Eleonore; Hetta, Jerker

Clinical Neuropsychiatry:Journal of Treatment Evaluation. Vol 5, Feb 2008, s. 22-30

Syftet med denna studie var att ta reda på om autismspektrumstörning (AST) förekommer tillsammans med Borderline personlighetsstörning (BPD). Dessutom jämfördes grupperna utifrån flera olika kliniska mått såsom självmordsförsök, självskada, sjukhusdagar, symtombörda samt beskriva karakteristiska egenskaper hos patienter med samsjuklig AST och BPD. Metod: Remitterade kvinnliga patienter med BPD utreddes för AST. Alla patienter undersöktes i stor utsträckning med intervjuer, neuropsykologiska tester och självskattningsformulär samt granskning av sjukjournaler. Resultat: Sex av 41 patienter med BPD (=15%) uppfyllde kriterierna för AST. Dessa hade signifikant fler självmordsförsök och lägre skattning av den egna förmågan. De två grupperna skilde sig inte i antal samsjukliga psykiatriska tillstånd, med undantag av missbruk som var vanligare hos patienter utan AST. Slutsats: Samsjuklig AST och BPD kan indikera en grupp med hög risk för självmord. Frånvaro av missbruk och uttalad negativ självbild kan leda till en klinisk misstanke att det kan finnas autismspektrumstörning. Det finns behov för fler studier av denna komplexa patientgrupp.

Autismspektrumstörningar hos institutionaliserade patienter

Anckarsäter, Henrik; Nilsson, Thomson; Saury, Jean-Michel; Råstam, Maria; Gillberg, Christopher

Nordic Journal of Psychiatry. Vol 62, 2008, s.160-167

Vad vet vi om förekomsten av autismspektrumtillstånd (AST) bland patienter inom rättspsykiatri och speciella ungdomshem? 42 patienter med AST, som rekryterades från tre enheter inom rättspsykiatri och ungdomsvård, deltog i studien för att fastställa:1) förekomsten av AST inom dessa institutioner (förekomsten var minst 13%), 2) fördelningen av diagnostiska kriterier i denna speciella grupp (mest socialt samspel och kommunikationsproblem, få eller atypiska flexibilitetsproblem), 3) graden av samsjuklighet (snarare regel än undantag), 4) neuropsykologiska testprofiler (lägre IQ med ojämna profiler), 5) typer av brott och förseelser (mycket heterogena, ofta stress-relaterade med söndrande egenskaper), 6)  behov av mental hälsovård (hög) och 7) speciella kliniska egenskaper (speciellt bristande flexibilitet inom icke-klassiska områden och samt benägenhet för dissociation).Studien indikerar att AST är ett kliniskt relevant problem bland den rättspsykiatriska populationen vilket måste övervägas inom diagnostik, och i bedömningar av behoven och planering av behandling.

Barns neurologiska utveckling och beteendeproblem är interkorrelaterad och fördelade över den typiska populationen

Anckarsäter, Henrik; Larson, Tomas; Hansson, Sara Lina; Carlström, Eva; Ståhlberg, Ola; Gillberg, Carina; Råstam, Maria; Gillberg, Christopher; Lichtenstein, Paul    

The Open Psychiatry Journal.Vol 2, 2008, s. 5-11

A-TAC är en omfattande intervju för utvärdering av problem som relateras till autismspektrumstörningar (AST), tic-störningar, uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitetsstörning (ADHD) och gemensamma samsjukliga tillstånd hos barn och ungdomar. A-TAC telefonintervjuer erbjöds föräldrar till 2 957 barn i åldrarna nio eller tolv år, som representerar ett barn i varje tvillingpar som ingår i den populationsbaserade tvillingstudien av barn och ungdomar i Sverige( CATSS).Enligt A-TAC var totalt 16,4% positiva för en eller flera av störningarna som A-TAC screenar för. Av dessa 16.4% stod 1,3% för AST och 5,6% för ADHD. Alla typer av problem var vanligare bland pojkar, med undantag för de som relaterade till "ätvanor". Populationsbaserade data om problem hos barn utmanar sålunda aktuella kategoriserande diagnostiska definitioner och påkallar behovet av dimensionella modeller av barns problem.

Riskfaktorer för autism och Aspergers syndrom: Perinatala faktorer och migration

Haglund, N.G.; Källen, K.B.

Autism.Vol 14, Jul 2010, s. 1-21

Det svenska Medicinska Födelseregistret (MBR) användes för att hämta information om 250 barn med autism eller Aspergers syndrom som var födda i Malmö och inskrivna vid det lokala barn- och ungdomshabiliteringscentret. Referensgruppen bestod av alla barn födda i Malmö under 1980-2005. Obstetriska riskfaktorer (för tidig födsel, låg Apgar-poäng, liten växt eller ovanligt tung födelsevikt) var positivt associerad med autism, men inte med Aspergers syndrom. Moderns födsel utanför de nordiska länderna var positivt associerad med autism (justerad OR:2,2; 95% CI:1,6-3,1) och negativt associerad med Aspergers syndrom (OR:0,6; 95% CI: 0,3-0,97). Den högsta risken för autism fanns hos barn till kvinnor som var födda i Afrika söder om Sahara (OR:7,3) eller i Ostasien (OR: 3,4).

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.