Beteendevetenskap

Dessa artiklar handlar om beteendevetenskaplig forskning. De tar upp coping-strategier hos föräldrar till barn med autism, socialt samspel hos barn med autism samt förmågan att hitta små gömda figurer i andra figurer, det vill säga svag kontra stark central koherens.

> Frekvens av och latens på social interaktion på en vanlig förskola

> Förmågan att hitta gömda figurer i en annan större figur

> Känslomässiga reaktioner och coping-strategier hos föräldrar

> Påverkan av statiska och interaktiva dynamiska ansiktsstimuli på visuella strategier hos personer med Aspergers syndrom

> Ett kognitivt karaktärsdrag (endofenotyp) i familjer med multipel förekomst av autism

> Att känna igen känslor samt visuella sökstrategier hos vuxna med Aspergers syndrom

> Vuxna med diagnos inom autismspektrumet och adhd - neuropsykologiska aspekter

> Ansiktsavsökning särskiljer sociala svårigheter från kommunikativa vid autism

> Vuxna med Aspergers syndrom med och utan en kognitiv profil som associeras med “icke-verbal inlärningssvårighet.” En kort rapport

> Flickor med sociala svårigheter med eller utan uppmärksamhetsstörning – en beskrivande studie av 100 kliniska fall

> WISC–III index profiler hos 520 svenska barn med genomgripande störning i utvecklingen

> Utvecklingsprofiler hos förskolebarn med diagnos inom autismspektrumet som remitterats för intervention

> Ögonområdets betydelse för förmågan att identifiera samt visuella sökstrategier hos personer med Aspergers syndrom

> Spelar autistiska drag en roll i mobbning av dem som lider av tvångssyndrom och social fobi?

> Hur barn med autism ser på rörliga objekt

> Referentiell kommunikation hos barn med diagnos inom autismspektrumet

> ​Barn med autism eller uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitetsstörning – kognitiva profiler i skolåldern och deras förhållande till försenat språk i förskoleåldern

Frekvens av och latens på social interaktion på en vanlig förskola​

Artikelns titel: Frequency and latency of social interaction in an inclusive kindergarten setting: A comparison between typical children and children with autism

Jahr, Erik; Eikeseth, Svein; Eldevik, Sigmund; Aase, Heidi

Autism. Vol. 11(4), Juli 2007, s. 349–363

Denna studie undersökte frekvensen och latensen (eller reaktionstiden) av naturligt förekommande social interaktion hos typiskt utvecklade barn samt barn med autism i vanlig förskola. Barnen med autism delades in i två grupper i relation till utvecklingsnivå. Resultatet visade en signifikant skillnad i frekvensen av social interaktion mellan typiskt utvecklade barn och barn med autism. Det var ingen skillnad mellan grupperna i tid hur länge det dröjde (latens) innan barnet svarade på inbjudan till social interaktion från någon annan. I gruppen med typiskt utvecklade barn var dock kort latens associerat med hög frekvens av social interaktion men inte i gruppen med barn med autism. Det fanns en tydlig skillnad i utvecklingsnivå och adaptivt beteende mellan barn med autism som samspelade med andra och barn med autism som inte gjorde det.

Förmågan att hitta gömda figurer i en annan större figur 

Artikelns titel: Disembedding performance in children and adolescents with Asperger syndrome or high-functioning autism

Kaland, Nils; Mortensen, Erik L; Smith, Lars

Autism. Vol. 11(1), Jan. 2007, s. 81–92

Syftet med studien var att fastställa resultat i tidigare studier, att personer med diagnos inom autismspektrumet bearbetar visou-spatiala uppgifter snabbare än typiskt utvecklade personer. Man jämförde prestationen på två test, så kallade blockmönster och inbäddade figurer, hos 13 barn med Aspergers syndrom eller högfungerande autism med tretton typiskt utvecklade barn. Man fann att barnen med Aspergers syndrom eller högfungerande autism presterade något sämre än de typiskt utvecklade barnen på båda testen, även om resultatet inte var statistiskt signifikant. Resultatet från studien stöder alltså inte tidigare studier.

Känslomässiga reaktioner och coping-strategier hos föräldrar

Artikelns titel: Emotionelle reaktioner og tnestringsstrategier hos forældre til børn med autisme/Emotional responses and coping strategies of parents of children with autism

Arentz, Louise Hjort

Psykologisk Paedagogisk Rådgivning. Vol. 44(2), April 2007, s. 95–107

Studien presenterar resultaten från en intervjuundersökning av emotionella reaktioner och coping-strategier hos föräldrar till barn med autism. Sorg, osäkerhet inför framtiden och problem kring syskon var vanliga. Upplevelsen av stöd från samhället var generellt negativa. Författaren uppmanar skolpsykologer att utveckla metoder och kunskaper för att motsvara de speciella behov föräldrar till autism har.

Påverkan av statiska och interaktiva dynamiska ansiktsstimuli på visuella strategier hos personer med Aspergers syndrom

​Falkmer, Marita, Bjällmark, Anna, Larsson, Matilda,  Falkmer, Torbjörn

Research in Autism Spectrum Disorders. Vol. 5, April–Juni, 2011, s. 935–940

Studier som använt ögonrörelsekameror har visat att personer med diagnos inom autismspektrumet använder andra visuella strategier när man tittar på ansikten i jämförelse med kontrollgrupper. De flesta studier är dock utförda i laboratoriemiljö med antingen statiska stimuli, såsom foton eller icke interaktiva dynamiska stimuli, såsom videoklipp. Det är ännu oklart om dessa resultat kan överföras direkt till en verklig dialogsituation. För att undersöka om de visuella strategiernas var lika oavsett stimuli, jämfördes 15 vuxna med Aspergers syndrom med 15 matchade kontroller på två statiska stimuli och ett interaktivt stimuli (i verkliga världen) med en ögonrörelsekamera. De statiska bestod av färgfoton av ansikten medan det interaktiva svar en dialog mellan deltagarna och testledaren. En jämförelse inom båda grupperna visade att de visuella strategierna var lika oavsett stimuli. Stabiliteten i de visuella strategierna i grupperna tyder på att resultaten från tidigare studier med statiska ansiktsstimuli kan generaliseras till vardagliga situationer.

Ett kognitivt karaktärsdrag (endofenotyp) i familjer med multipel förekomst av autism

Nydén, Agneta; Hagberg, Bibbi; Goussé, Véronique; Råstam, Maria

Research in Autism Spectrum Disorders.Vol. 5, Jan.–Mars 2011, s. 191–200

Studier av tvillingar och deras familjer har visat att det finns ett stark genetiskt samband med diagnos inom autismspektrumet. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns något neurokognitivt karaktärsdrag (endofenotyp) i familjer med multipel förekomst av autism. 86 medlemmar från 18 familjer som bestod av minst två individer med autism testades neuropsykologiskt. Barn med autism visade svag central koherens som inte kunde inte hittas hos deras föräldrar eller hos syskon utan autism. Alla familjemedlemmar, inklusive syskon med autism, visade brister inom exekutiva funktioner där förmågan att planera krävdes. Syskonparen med autism – men inte de andra familjemedlemmarna – visade signifikanta korrelationer inom två visuo-spatiala uppgifter. Brister i de exekutiva funktionerna, speciellt planering, verkar karakterisera autism. Studien bekräftade däremot inte hypoteserna om svag central koherens eller bristande Theory of Mind som ett kognitivt karaktärsdrag hos personer med autism. I studien föreslogs bristande visuell avsökning  vara en karaktäriserande egenskap för autism.

Att känna igen känslor samt  visuella sökstrategier hos vuxna med Aspergers syndrom

Falkmer, Marita; Bjällmark, Anna; Larsson, Matilda; Falkmer, Torbjörn

Research in Autism Spectrum Disorders. Vol. 5, Jan.–Mars 2011, s. 210–217

Personer med Aspergers syndrom har ofta svårigheter med att avläsa känslor uttryckta i ansiktet. Kan dessa svårigheter tillskrivas en annorlunda visuell sökstrategi? Visuella sökstrategier, i synnerhet information som man får genom att avläsa någon annans ögon, och förmågan att upptäcka känslor uttryckta i ansiktet, jämfördes mellan 24 vuxna med Aspergers syndrom och en matchad kontrollgrupp. Deltagarna bar en ögonrörelsekamera när de granskade 12 par foton av ansikten. Det första fotot i varje par var klippt i bitar. Sex av 12 klippta foton hade dessutom separerade ögon. Det andra fotot visade ett glatt, ett argt eller ett förvånat ansikte av samma person som i det klippta fotot. Vuxna med Aspergers syndrom hade större svårigheter att känna igen känslorna än kontrollgruppen. Förmågan hos deltagarna med Aspergers syndrom försämrades mer än för kontrollgruppen när bilderna var klippta – speciellt då ögonen var separerade.

Vuxna med diagnos inom autismspektrumet och adhd-neuropsykologiska aspekter

Nydén, Agneta; Niklasson, Lena; Stahlberg, Ola;  Anckarsater, Henrik; Wentz, Elisabet; Råstam, Maria, Gillberg, Christopher

Research in Developmental Disabilities. Vol. 31, Nov.–Dec. 2010, s. 1659–1668

Syftet med studien var att fastställa vilka typer av neuropsykologiska svårigheter som verkar vara vanligast hos vuxna med diagnos inom autismspektrumet (ASD) och vuxna med uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitetsstörning (adhd). Effekten av kombinationen ASD med adhd (ASD/adhd) studerades också. Etthundrasextioen vuxna individer (≥18 år) omfattades av studien. Ingen hade fullskalig IQ lägre än 71. De neuropsykologiska undersökningarna omfattade mätningar av intellektuell förmåga, inlärning och minne, uppmärksamhet/exekutiva funktioner och Theory of Mind.De tre diagnostiska grupperna visade reducerad förmåga i de flesta kognitiva områden. Dysfunktionerna i gruppen ASD/adhd kan inte betraktas som en sammanfattning av de bristande förmågor som finns i grupperna ASD och adhd. Adhd verkar ha den allvarligaste neuropsykologiska funktionsnedsättningen av dessa grupper. Ingen specifik bristande kognitiv förmåga som verkar typisk för någon av de diagnostiska grupperna hittades.

Ansiktsavsökning särskiljer sociala svårigheter från kommunikativa vid autism

Falck-Ytter, Terje; Fernell, Elisabeth; Gillberg, Christopher; von Hofsten, Claes

Developmental Science.Vol. 13, Nov. 2010, s. 864–875

Hur närbesläktade är de sociala och kommunikativa svårigheterna hos personer med diagnos inom autismspektrumet (ASD)? Senare fynd hos typiskt utvecklade barn antyder att båda typerna av svårigheter är starkt ärftliga, men att de enbart har måttlig överlappning beteendemässigt och genetiskt. Vi förstår fortfarande dess respektive roller i social perception dåligt. Föreliggande studie visar att barn med ASD, som är bättre på socio-emotionella beteenden än på icke verbal kommunikation, tittar mer på ögonen när de tittar på ansikten, till skillnad från barn med ASD som har den motsatta profilen, som i stället tittar mer på munnen (Studie 1). I studie 2 fann man att när det visades en person som utför manuella rörelser, tenderar "ögon-observatörerna" från studie 1 att titta mest på aktörens ansikte, medan "mun-observatörerna" från studie 1 tenderar att titta på själva aktören (hand/föremål). Detta resultat hittades både hos barn med ASD och barn med typisk utveckling. I studie 3 fick man samma huvudfynd som i studie 1 men i en ny grupp. Resultaten stöder hypotesen att nervsystemen som ligger bakom socio-emotionella respektive icke-verbala kommunikationsfärdigheter är åtskiljda – ett fynd som har viktiga teoretiska och kliniska konsekvenser. Resultaten tyder även på en liknande differentiering av tittbeteende vid typisk utveckling. 

Vuxna med Aspergers syndrom med och utan en kognitiv profil som associeras med “icke-verbal inlärningssvårighet”. En kort rapport

Nydén, Agneta; Niklasson, Lena; Ståhlberg, Ola;  Anckarsäter, Henrik; Dahlgren-Sandberg, Annika; Wentz, Elisabet; Råstam, Maria

Research in Autism Spectrum Disorders. Vol. 4, Okt.–Dec. 2010, s. 612–618

Aspergers syndrom (AS) och icke-verbal inlärningssvårighet (NLD) karaktäriseras av bristande motorisk koordination, bristande visuoperceptuella förmågor, bristande pragmatik och språkförståelse och brister i social fattningsförmåga. NLD definieras också som en inlärningssvårighet som påverkar funktioner i den högra cerebrala hemisfären. Föreliggande studie undersöker om personer med AS som har en kognitiv profil som överensstämmer med NLD (dvs. verbal IQ >performance-IQ) även har andra problem förenat med NLD, inom visuellt minne och uppmärksamhet, läs/skrivförmåga samt matematik tillsammans med bibehållet verbalt minne och uppmärksamhet. Fyrtiofyra personer med AS testades med en uppsättning neuropsykologiska test. Läsning/skrivning och matematisk förmåga undersöktes. Utbildning och allmän socialt adaptiv förmåga studerades. Mycket få AS-deltagare, även de med den för NLD typiska kognitiva profilen, visade problem med någon av de neurokognitiva förmågorna eller akademiska prestationer. Alla hade dock dålig global social adaptiv förmåga och några få hade avlönad anställning, oavsett deras kognitiva profil. Den nuvarande studien tyder på att AS och NLD är två olika tillstånd, även om några individer i båda grupperna har den verbala IQ/performance IQ-profil som har föreslagits vara typisk för både AS och NLD. 

Flickor med sociala svårigheter med eller utan uppmärksamhetsstörning – en beskrivande studie av 100 kliniska fall

Kopp, Svenny, Berg Kelly, Kristina, Gillberg, Christopher

Journal of Attention Disorders. Vol. 14, Sep. 2010, s. 167–181

Syftet med studien var att särskilja drag av autism (ASD), adhd och tics-störningar hos flickor som remitterats för social funktionsnedsättning, uppmärksamhets/akademiska svårigheter och/eller tics. Etthundra flickor som remitterats för ovanstående problem deltog. Flickorna, 7 till 16 år, jämfördes med åldersmatchade flickor (IQ ≥ 80) med typisk utveckling. Resultat: Antalet av de remitterade flickorna som fick huvuddiagnoserna var: ASD (46), adhd (46), tics-störningar (3) och “andra psykiska störningar” (5).Grupperna ASD och adhd (medelålder vid diagnos 8,8 respektive 13,0 år) hade samma typer och höga grader av psykiatrisk samsjuklighet. Flickor med ASD hade mer problem med generella globala färdigheter samt adaptiva förmågor i det dagliga livet än flickor med adhd. Slutsats: Flickor som remitterats för social funktionsnedsättning eller uppmärksamhetsstörning uppfyller vanligtvis de diagnostiska kriterierna för antingen ASD eller adhd. De har allvarliga psykiatriska samsjukligheter och låg allmän funktionsnivå.

WISC–III index profiler hos 520 svenska barn med genomgripande störning i utvecklingen

Zander, Eric & Dahlgren, SvenOlof

Psychological Assessment. Vol. 22, Juni 2010, s. 213–222

WISC–III (Wechsler, 1991) index profiler undersöktes med traditionell statistik i en stor svensk grupp av barn med autism (n = 85), Aspergers syndrom (n = 341) och genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation (PDD-NOS;  n =  94). Det fanns en tydlig och signifikant skillnad i nivå mellan barn med Aspergers syndrom, som presterade inom normalvariationen enligt den svenska standardiseringen, och barn med antingen autism eller PDD-NOS, som presterade under medelvärdet (nästan 2 standardavvikelser under medelvärdet). Få andra avvikelser mellan de diagnostiska grupperna hittades. Variationen i denna population, jämfört med den svenska standardiseringen, var allmänt större i förhållande till standardavvikelsen och till antalet personer som visade signifikanta avvikelser mellan skalorna. Resultatet visar att en WISC–III-profil inte kan använda för att skilja mellan de olika diagnoserna inom genomgripande störningar i utvecklingen.

Utvecklingsprofiler hos förskolebarn med diagnos inom autismspektrumet som remitterats för intervention

Fernell, Elisabeth; Hedvall, Åsa; Norrelgen, Fritiof; Eriksson, Mats; Höglund-Carlsson, Lotta; Barnevik-Olsson, Martina; Svensson, Liselotte; Holm, Annette; Westerlund, Joakim; Gillberg, Christopher

Research in Developmental Disabilities. Vol. 31, Maj–Juni 2010, s. 790–799

Syftet var att karakterisera panoramat av utvecklingsstörningar hos 208 förskolebarn med diagnos inom autismspektrumet (ASD) som klinisk diagnos, remitterade till Autismcenter för små barn i Stockholm, för behandling. Vid centret undersökte ett forskarlag alla barn enligt strukturerade protokoll och intervjuer. Alla tillgängliga testdata från utredningarna av barnen före remitteringen fingranskades. Förhållandet pojke/flicka var 5,5:1.  I 22% hade det en tillbakagång i utvecklingen skett, inklusive tal och språk. Epilepsi hade diagnosticerats hos 6% av barnen. Hos 38% av barnen fanns en bestämd eller större misstanke om inlärningssvårighet/psykisk utvecklingsstörning enligt testresultat. Ungefär samma andel hade en sen utveckling som vid tiden inte närmare kunde klassificeras, och i 23% fanns tydliga indikationer på en typisk utvecklingsnivå. Omkring 40% av gruppen visade hyperaktivitet. Skillnader i expressiv ordförråd och adaptiv förmåga relaterades starkt till kognitiv nivå. Omkring 20% av gruppen representerade en klinisk bild av "klassisk" autism. Större delen av denna grupp hade även inlärningssvårighet. Ytterligare 20% hade ASD kombinerad med normal intellektuell nivå, varav några av dessa överensstämde med den kliniska bilden av Aspergers syndrom. I en mindre grupp (8%) uppfylldes kriteriet ASD med tvivel. I denna grupp var uppmärksamhetsbrist i anslutning till tal- och språkproblem framträdande. Det har tagits hänsyn till de högst individuella utvecklingsprofilerna hos dessa barn med ASD vid planering av behandling och uppföljning. Barnens medicinska karakteristika varierar också betydande och kommer att redogöras för i en kommande rapport.

Ögonområdets betydelse för förmågan att identifiera samt visuella sökstrategier hos personer med Aspergers syndrom

Falkmer, Marita, Larsson, Matilda, Bjällmark, Anna,  Falkmer, Torbjörn

Research in Autism Spectrum Disorders. Vol. 4, Okt.–Dec. 2010, s. 724–730

Svårigheter att identifiera personer via ansikten och visuella sökstrategier skulle delvis kunna förklara sociala svårigheter hos personer med Aspergers syndrom. Resultat från tidigare forskning är dock motsägelsefulla. Med avsikt att utforska förmågan till ansiktsidentifiering och visuella sökstrategier med speciellt fokus på vikten av ögonområdet, betraktade 24 vuxna med Aspergers syndrom och matchande kontrollgrupp pusselbitar av ansiktsfoton för att identifiera dem som ett av tre intakta foton av personer. Varannan pusselbit hade förvrängda ögon. Fixeringsmönster mättes med ögonrörelsekamera. Vuxna med Aspergers syndrom hade större svårigheter att identifiera ansikten än kontrollgruppen. Eftersom kontrollgruppen var överlägsen vid ansiktsidentifieringen i förhållandet där ögonen var förvrängda, tyder det på att vuxna med Aspergers syndrom inte använder ögonområdet i någon större utsträckning vid ansiktsidentifiering. De visuella sökstrategierna i kontrollgruppen var effektivare och förlitade sig på att använda "ansiktets informationstriangel", d.v.s. de två ögonen och munnen. Vuxna med Aspergers syndrom fixerade mer på andra delar av ansiktet, både när information inhämtas och under identifieringsdelen, vilket tyder på en mindre effektiv användning av "ansiktets informationstriangel".

Spelar autistiska drag en roll i mobbning av dem som lider av tvångssyndrom och social fobi?

Bejerot, S., Mörtberg, E.

Psychopathology. Vol. 42, April 2009, s. 170–176

Bakgrund: Social fobi och tvångssyndrom (OCD) delar flera likheter: båda karakteriseras som ångeststörningar. Det är vanligt med undvikande personlighetsstörning och depression för båda, diagnoserna har en liknande debutålder och båda störningar svarar på behandlingar med serotonin-återupptagshämmare (SSRI) och kognitiv beteendeterapi. Social fobi och OCD och skiljer sig dock när det gäller dess relation till diagnoser inom autismspektrumet (ASD). De fynd som antyder en länk mellan OCD och ASD har inte hittats mellan ASD och social fobi. Dessutom är tvångssyndrom, paranoida och schizotypa personlighetsstörningar vanliga i OCD och ASD, men inte i social fobi. Det är känt att personer med ASD ofta utsätts för mobbning. Författarna antog att personer med autistiska drag oftare skulle vara föremål för mobbning under barndomen, i motsats till personer utan sådana drag. Metod: Vuxna patienter med social fobi (n=63) eller OCD (n=65) bedömdes utifrån autistiska drag och intervjuades om de blivit mobbade i skolan. En referensgrupp (n=551) svarade på frågor om att ha mobbats. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad i prevalens för mobbning mellan OCD (50%), patienter med social fobi (20%) och referensgruppen (27%). Autistiska drag var vanligare hos OCD än hos social fobi. Slutsats: Att falla offer för mobbning är inte en slumpmässig händelse. Autistiska drag, det vill säga låg social färdighet, kan vara en prediktor för att bli utsatt för mobbning i skolan. Den höga frekvensen av personer som utsatts för mobbning som senare utvecklar OCD föreslås vara relaterad till överlappningen mellan OCD och ASD.

Hur barn med autism ser på rörliga objekt

von Hofsten, Claes, Uhlig, Helena, Adell, Malin, Kochukhova, Olga 

Research in Autism Spectrum Disorders. Vol. 3, April–Juni 2009, s.  556–569

Mönster i ögonrörelser studerades i en grupp på 10 förskolebarn med diagnos inom autismspektrumet (ASD) och i två referensgrupper med typiskt utvecklade (TD) barn: 12 treåringar och 12 ettåringar. Tre hypoteser testades: 1. Barn med ASD har bristande perception av rörelser. 2. Barn med ASD brister i att förutse händelser och3. Orsakerna kan finnas i bristande social perception. Resultaten visar att barnen med ASD följde och förutsåg återuppträdandet av tillfälligt dolda rörliga föremål på samma sätt som TD-barnen. Deras ögonrörelser avslöjade dock bristande social perception. De tittade mycket mindre på en videoinspelad konversation än TD-barnen. De förutsåg inte början av nästa turtagning i konversationen och fixeringarna på talarna var kortare. Skillnaderna mellan grupperna uppstod dock inte i en kontrollsituation, då barnen tittade på en video med föremål som gjorde liknande turtagningar och efterliknade ljud som de två deltagarna i konversationen gjorde.

Referentiell kommunikation hos barn med diagnos inom autismspektrumet

Dahlgren, Sven Olof; Sandberg, Annika Dahlgren

Autism. Vol 12, Juli 2008, s. 335–348

Referentiell kommunikation studerades hos barn med diagnos inom autismspektrumet (ASD) inklusive barn med autism och Aspergers syndrom. Syftet var att studera alternativa förklaringar till barnens svårigheter i referentiell kommunikation. Faktorer som studerades var Theory of Mind, IQ, verbal förmåga och minne. Barnen med ASD presterade sämre än jämförelsegruppen som bestod av typiskt utvecklade barn matchade med avseende på IQ och mental ålder. Bland barn med autismspektrumstörningar fanns ett positivt förhållande mellan prestationsförmåga i referentiell kommunikation och Theory of Mind. Minnesförmågan spelade även en roll i förmågan att utföra uppgiften.

Barn med autism eller uppmärksamhetsbrist/
hyperaktivitetsstörning – kognitiva profiler i skolåldern och barnens förhållande till försenat språk i förskoleåldern

Hagberg, Bibbi S; Miniscalco, Carmela; Gillberg, Christopher 

Research in Developmental Disabilities. Vol. 31, Jan–Feb 2010, s. 1–8

Många studier har visat att barn med diagnos inom autismspektrumet (ASD) och uppmärksamhetsbrist/hyperaktivitetsstörning (adhd) har haft tidiga tecken på försenad språkutveckling. Syftet med denna studie var att undersöka den kognitiva profilen hos skolbarn som remitterats till en specialistklinik för utredning av ASD, adhd eller båda, samt relatera den kognitiva profilen specifikt till den ålder då dessa barn först flaggades (eller inte) som misstänkta för försenat språk under förskoleåren. Fyrtio barn med ASD, adhd eller kombinationen av de två (utan klinisk misstanke om inlärningssvårigheter) utreddes gällande den kognitiva förmågan och i förhållande till försenat språk samt språkfunktion. Barnen hade en medelålder på 7,3 år. De jämfördes mot en grupp på 21 typiskt utvecklade barn som vid 2,5 års ålder misstänktes ha ett försenat språk. De följdes upp neuropsykiatriskt/neuropsykologiskt och i förhållande till språk, vid en medelålder på 7,9 år. Medelvärdet för WISC-III fullskalig IQ var lägre än åldersnormerna oavsett diagnos grupper (ASD och adhd) samt över grupp (klinik och typisk utveckling).Tidig oro om försenat språk var en stark prediktor för lägre IQ och för särskiljning mellan “rena” fall av ASD och adhd. Studien kom fram till att tidig oro för försenad språkutveckling i förskoleålder ska föranleda utredning (psykiatriskt och kognitivt) för ASD och adhd mycket oftare än det görs för närvarande. Tidigt försenad språkutveckling, även utan tydlig inlärningssvårighet, ska tas som en signal att (oavsett specifik diagnos) intellektuell funktion kan ligga under det normala.