Rätt hjälp och stöd kan förändra hela livet

En del barn har svårt att få kompisar i skolan. Ibland hoppas de vuxna att det ska gå över av sig själv. I stället borde man försöka hitta orsaken, det kan bero på ett funktionshinder, skriver Hanna Danmo, 25 år, som har diagnosen Asperger syndrom, AS.

Som de flesta andra har jag tillbringat en stor del av min uppväxt i skolan. Men min skoltid har varit jobbig på många sätt med utanförskap, mobbning och problem med själva studierna. Detta har påverkat hela mitt liv och jag vet att jag inte är ensam om de här problemen.

Många barn och ungdomar, speciellt de som har funktionshinder, har olika svårigheter i skolan. Det kan både vara problem som har med undervisningen att göra och svårigheter med det sociala livet runtomkring. Många av landets lärare och skolpersonal är uppmärksamma på att elever kan ha det svårt med studierna men tänker inte på att raster, skolkamrater och annat kan orsaka minst lika mycket problem.

Många blir mobbade i skolan

Under så gott som hela min grundskoletid har jag varit mobbad och utstött i de skolor jag har gått i. Många som jag har träffat med samma funktionshinder har också liknande erfarenheter. Jag har alltid varit lite annorlunda än andra och hade nästan inga vänner under min uppväxt.

Nu när jag har fått min diagnos, kan jag förstå varför det har varit som det har varit. Det var på grund av mitt funktionshinder som jag inte var som de andra och inte fick kompisar. Tidigare hade ingen, allra minst jag själv, någon tanke på att mina svårigheter kunde bero på ett funktionshinder. Man konstaterade bara att jag hade ”problem med att få kompisar”.

Det är lätt att bara nöja sig med ett sådant konstaterande och tänka att svårigheterna går över med tiden. Men man bör ta de svårigheter man ser hos barn och ungdomar på större allvar än så och vara medveten om att orsaken i själva verket kan vara konsekvenser av ett funktionshinder. Rätt hjälp och stöd kan förändra hela livet. En förutsättning för detta är en korrekt diagnos.

Del av gemenskapen

För mig var det en lättnad att få diagnosen AS. Det var som en förklaring och bekräftelse på varför jag alltid känt mig annorlunda. Mitt liv förändrades och blev mycket bättre när jag, efter halva gymnasietiden, fick börja i en gymnasieklass speciellt för ungdomar med AS på Danderyds gymnasium. För första gången kände jag mig som en del av gemenskapen och fick kompisar. Det underlättades av att det var en klass med få elever och förstående lärare med erfarenhet av arbete med personer med AS.

Jag har alltid haft svårt att plocka ut det viktigaste av det som en lärare säger eller som jag läser i en bok. Nu fick jag hjälp med det och lärarna skrev ofta sammanfattningar på tavlan. Vi fick också stöd med det sociala samspelet och hjälp med att lösa de konflikter som uppstod.

Efter att jag fick min diagnos har jag utvecklats mycket som person. Jag har fått insikt om mina svårigheter och begränsningar och hittat metoder och strategier för att hantera olika sociala situationer i vardagen. Jag har också fått bättre självförtroende och insikt om mina möjligheter och starka sidor.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.