Brist på kunskap i skolan

Personal och lärare i landets skolor borde få kunskap om osynliga funktionshinder. Dessa ord kommer från Hanna Danmo, 25 år, som har diagnosen Asperger syndrom (AS).

Det vore naturligtvis allra bäst om alla barn och ungdomar kunde få den hjälp de behöver i skolan utan att de måste ha en diagnos. Men så fungerar inte samhället idag. Jag önskar att grundkurser i olika funktionshinder, till exempel AS, ingick i alla lärarutbildningar och i utbildningar till övrig skolpersonal. Alla elever i grundskolan borde också få lära sig om olika funktionshinder. Extra viktigt är att barn får lära sig från början att alla funktionshinder inte syns, långt ifrån alla personer med funktionshinder sitter i rullstol eller har blindkäpp.

Själv har jag inget minne av att jag lärde mig om funktionshinder i skolan. Jag trodde till exempel länge att CP (cerebral pares) inte var något annat än ett skällsord. Och AS, autism och andra neuropsykiatriska funktionshinder hade jag nästan aldrig hört talas om innan jag fick min egen diagnos. Kunskap om funktionshinder bland skolpersonal är en förutsättning för att elever ska mötas av förståelse och få rätt hjälp i skolan. Det är förödande med okunniga lärare. Men även lärare som arbetat länge med personer med autism/AS kan vara ett problem om de tror att de kan allt. Många har också fått lära sig gamla felaktiga teorier om att funktionshindren beror på till exempel traumatiska barndomsupplevelser.

Mobbningsplaner samlar damm

Jag tycker att man i alla skolor ska diskutera frågor kring funktionshinder med elever så tidigt som möjligt. Det är ett bra sätt att förebygga mobbning och utfrysning av barn och ungdomar som är annorlunda. Trakasserier bottnar ofta i okunskap och brist på förståelse.

Men att göra något åt mobbning är inte så lätt i och med att fenomenet knappt tas upp på landets lärarutbildningar. Följden har blivit att de flesta skolors arbete mot mobbning endast består av en mobbningsplan som ligger och samlar damm på rektorns kontor.

Kunskap om funktionshinder bland skolpersonal är en förutsättning för att elever ska mötas av förståelse och få rätt hjälp i skolan.

Jobbiga raster

Ofta får elever med olika svårigheter hjälp på lektionerna i form av särskilt stöd. Men man glömmer bort rasterna som är ostrukturerade, röriga och fulla av intryck och därför kan vara minst lika jobbiga som lektionerna för en elev med AS. Därför är det viktigt att vuxna finns till hands också på rasterna!

När jag gick på lågstadiet tyckte jag att lektionerna och läxorna var roliga, men att rasterna var jobbiga. I början satt jag utanför ytterdörren till skolbyggnaden och hoppades att någon skulle fråga om jag ville vara med och leka. Jag visste inte hur jag skulle göra för att få kontakt med de andra barnen. Problem som har att göra med socialt samspel och kommunikation är typiska för personer med autism/AS. Det kan handla om att man inte förstår andras lekar och regler. Många har också svårt att ta egna initiativ till sysselsättning på rasterna. Få lärare har förståelse för att ett barn kan ha mycket större utbyte av att få sitta inne och läsa eller spela dataspel.