Anpassat boende på Furuvillan

På gruppbostaden Furuvillan är varje lägenhet anpassad efter den som bor där. Arbetssättet är mycket strukturerat och tydliggörande. Alla boende utom en arbetar på den dagliga verksamheten Blomstergården, som ligger alldeles nära.

På Furuvillan bor det sex personer, fem kvinnor och en man. Fem av de boende har autism och utvecklingstörning. En kvinna har en utvecklingsstörning, med ett stort behov av en lugn och strukturerad tillvaro. På Furuvillan har man ett tydliggörande arbetssätt som genomsyrar hela verksamheten. Detsamma gäller för det dagcenter som man har ett nära samarbete med, Blomstergården.

Ett tydliggörande arbetssätt

Marita Linder är samordnare för Furuvillan som har sammanlagt 16 anställda.

– Vi startade 2003 och har haft en del barnssjukdomar, som vi nu kommit till rätta med, säger Marita. Personalstyrkan har ändrat utseende ett par gånger sedan vi började, men nu har vi ett fungerande arbetslag, säger Marita. Den tydliggörande pedagogiken är viktig och ganska strikt att arbeta efter, vilket inte passar alla. De flesta har gått TEACCH-utbildning och målet är att samtliga ska vara utbildade. Det är en bra ålderspridning mellan oss, men det skulle vara roligt med fler killar. Nu är det bara en.

Utgår från de boendes behov

Arbetet utgår från de boendes lägenhet och deras behov. De gemensamma utrymmena är inte centrum, utan varje lägenhet är en egen enhet, med särskild inriktning som passar den boende, förklarar Marita. Vi arbetar dels med personernas behov i lägenheten och deras behov i gruppen, vilket ger två olika perspektiv. Det innebär bland annat att alla lägenheter är anpassade efter respektive boendes kommunikationsförmåga. Tre av de boende kommunicerar med föremål, två med piktogram och en med skrivna instruktioner.

Flyttar in i egen takt

Man flyttar till Furuvillan i sin egen takt och första tiden vistas man mest i sin lägenhet när man är hemma. Successivt börjar man vistas även i de gemensamma utrymmena.

– Detsamma gäller Blomstergården. De som gick på Blomstergården för att sedan flytta hit har med sig stödpersoner därifrån för att göra introduktionen till boendet så trygg som möjligt.

– På lördagarna äter vi gemensam middag, men annars äter de boende inne i sina egna lägenheter. De boende har en egen hushållsbudget och personalen gör matsedel för varje vecka. Man lagar mat och diskar tillsammans i lägenheterna.

Individuella scheman

Alla har ett individuellt dagligt schema för aktiviteter, tvätt, städning och så vidare. Det är den personal som för dagen arbetar i lägenheten som har ansvar för att lägga upp dagen på bästa sätt så att allt blir gjort. Den som kan tar del av gemensamma aktiviteter, till exempel gemensamt fika, titta på tv eller hitta på saker tillsammans – allt efter förmåga och behov.

– På fritiden brukar vi gå på aktiviteter som FUB och Föreningen autism, FA anordnar. Vi hittar också på annat tillsammans, åker iväg på utflykter och besöker olika platser. Vi lägger mycket tid på utevistelse och på fysisk aktivitet.

Gemensam målsättning

Gruppbostaden Furuvillan startade år 2003. Fyra år tidigare startade Blomstergården, som är det dagcenter där nästan alla de boende arbetar. De båda verksamheterna samarbetar aktivt när det gäller målsättning och inriktning.

De flesta som bor på Furuvillan har följt varandra under åren och deras föräldrarna var drivande i bildandet av Furuvillan. Ett par av de boende kommer från ett annat boende, men de flesta har bott hemma hos föräldrarna innan de kom till Furuvillan.

Hur ofta de boende träffar sina föräldrar är olika. Någon åker hem varje helg och andra träffar sina föräldrar när de kommer hit och hälsar på.

– Föräldrarna är alltid välkomna hit, men vi vill gärna att de ringer och förvarnar. En gång i månaden träffar de boendes stödpersoner föräldrarna eller gode män för att stämma av, berättar Marita Linder som är föreståndare på Furuvillan.

Stödperson till varje lägenhet

Personalen arbetar efter ett rullande sexveckors-schema där alla lägenheterna ingår.

– Tanken är att personalen ska kunna jobba i alla lägenheterna. De boende får inte bli för knutna till individer i personalgruppen, då blir det för sårbart. Två stödpersoner är dock knutna till varje boende och dessa har ett särskilt ansvar.

– Ibland har de boende svackor och det ställer högre krav på personalen. Om man själv är lite låg blir det svårt och ibland får man byta med någon annan. Vi jobbar bra ihop och stöttar varandra när det blir jobbigt. Flexibilitet är viktigt, säger Marita.

Kontinuitet kring de boende

Personalen på Furuvillan och Blomstergården har regelbundna möten. Dessutom kommunicerar också dagligen med varandra genom en dagbok som följer med mellan boendet och den dagliga verksamheten. Det är viktigt att känna till vad som hänt under dagen.

– Vi samarbetar med Blomstergården när det gäller den individuella utvecklingen. Vi arbetar ju mot samma mål, ökad självständighet och välbefinnande. Stödpersonerna på respektive verksamhet träffas regelbundet och stämmer av. Det är viktigt att att vi följer varandras arbete och skapar en kontinuitet för de här personerna.

En av de anställda arbetar en dag i veckan på Blomstergården och utgör därmed en brygga mellan verksamheterna. Samarbetet underlättas av att vi har samma områdeschef på kommunen.

– Fyra personer på Furuvillan har tidigare arbetat på Blomstergården. Vi samsas också om timvikarier från en vikariepool i Täby för att öka kontinuiteten. Vi skolar in personal tillsammans och ingen får börja arbeta här utan att först gått ett introduktionspass i varje lägenhet.

– Vi ordinarie hjälper också varandra så mycket vi kan. Om det saknas personal på det ena stället försöker vi alltid ställa upp för varandra.

– Jag tycker att vi är två fantastiska personalgrupper, avslutar Marita Linder. Det är tufft men givetvis också mycket stimulerande att arbeta med personer med autism. Det ställer krav på vår egen förmåga att arbeta strukturerat och tydliggörande.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.