Blomstergården – ett dagcenter med tydlig pedagogik

Blomstergården är ett dagcenter i Täby utanför Stockholm för personer med autism och utvecklingsstörning. Tydliggörande pedagogik genomsyrar hela verksamheten. Det ger trygghet för arbetstagare och föräldrar, men det ställer också höga krav på personalen.

Patricia Eneroth är utvecklingsledare på Blomstergården och har varit med från starten. Innan dess hade hon arbetat många år med personer som har autism, och ville gärna vara med och starta upp en ny verksamhet. Hon tvekade inte en sekund när hon blev erbjuden jobbet.

– Flera av de unga vuxna som är hos oss nu har tidigare gått i en skola i Östra Vallabrink med ett mycket strukturerat arbetssätt. När skolan närmade sig sitt slut gick föräldrarna ihop och såg till att Blomstergården startade hösten 1999.

– När vi frågade föräldrarna vad de förväntade sig av oss svarade de: ”Vi vill att ni ska lära känna våra barn och tycka om dem.” Det var ju väldigt konkret och samtidigt mycket sympatiskt. Vi arbetar mycket med föräldrasamverkan och träffar föräldrarna individuellt minst tre gånger om året. Dessutom har vi en kontaktbok som går mellan Blomstergården och hemmet eller gruppboendet varje dag.

Tydliggörande arbetssätt

Patricia hade ett krav på personalen vid uppstarten av Blomstergården och det var att alla skulle ha eller få TEACCH-utbildning. Utgångspunkten i arbetet är tydliggörande pedagogik med individen i centrum. Det mycket strukturerade sättet att arbeta genomsyrar hela verksamheten. Det har varit en del personalbyten under de tre år verksamheten varit igång och Patricia tror att en del valt att sluta därför att arbetssättet inte passar dem.

– Det passar inte alla att arbeta så strukturerat som vi gör. Men det måste vara så här. Vi har byggt upp en verksamhet som fungerar och det råder ingen tvekan hos personalen om vad som gäller. Nu är vi ett sammansvetsat gäng som alla gillar det här sättet att arbeta. Att vi har en tydlig inriktning innebär också en trygghet för föräldrarna.

– Missförstå mig inte, fortsätter Patricia. Självklart plockar vi godbitar även från andra pedagogiska idéer och arbetssätt om vi hittar dem. Men allt är genomtänkt från grunden.

Ingen tidspress

På Blomstergården vistas idag sju personer med väldigt olika begåvningsprofiler i åldrarna 21–43 år, fem dagar i veckan och deras arbete är individuellt anpassat.

– Vi gör inget legoarbete här, vilket är vanligt på andra dagcenter. Det är svårt att hitta arbeten att göra på uppdrag utan tidspress och det har hittills inte passat våra arbetstagare, berättar Patricia. Det här är mycket bättre, vi kan precis anpassa uppgifterna efter varje person.

Individanpassad verksamhet

Solweig Wall har många års erfarenhet av att arbeta med personer som har autism. Hon har tidigare arbetat på Åkersbergahemmet och nu senast på en verksamhet ute på Ljusterö. Jag frågar henne vad som är så speciellt med Blomstergårdens dagcenter.

– Det är nog att inriktningen är så tydlig. Det är också ett fin balans mellan å ena sidan samarbetet mellan oss i personal, å andra sidan arbetet med arbetstagarna. Vi samarbetar bra och får mycket stöd av varandra.

Allt är pedagogiskt genomtänkt

Att arbetssättet är strukturerat är nära nog en underdrift. Allt är pedagogiskt, tydligt och anpassat till de olika arbetstagarnas förutsättningar. Alexandra Vogt som behöver föremål för att förstå har ett schema med små saker. Dan som kan läsa har ett skrivet schema. Gunilla Siklosi som kan kommunicera med pictogram har ett schema med pictogrambilder.

Både dagsscheman och arbetsscheman finns tydligt uppsatta. På så vis uppstår ingen förvirring, varken hos personal eller arbetstagare. Alla arbetstagare har en egen pärm där allt finns med: problembild, hur saker ska utföras, matvanor, vanor, medicinering, målsättning och arbetsuppgifter. Personalen ansvarar för en arbetstagare på förmiddagen och en annan på eftermiddagen enligt ett rullande schema.

Lapptäcken kan alla göra

När vi går husesyn är det någon i personalen som av misstag råkat sätta upp bilden för handkräm vid handfatet istället för bilden med tvål. Patricia Eneroth, som är utvecklingsledare på Blomstergården, uppmärksammar det direkt. Jag påpekar att det är svårt att förstå hur personalen orkar med all administration som följer av kraven på struktur.

Patricia skrattar och menar att alla lediga stunder används till något kreativt för att balansera allt det strukturerade. Ett skåp är till exempel fyllt till bristningsgränsen med små tyglappar i olika färger och mönster. Vad dessa används till inser jag efter en blick på Blomstergårdens väggar, som är fyllda med fantastiska, färgstarka och personliga lapptäcken.

– Det är viktigt att se att det man gör ger resultat. Man kan väl säga att arbetet med lapptäckena är så nära arbete i konventionell mening som våra arbetstagare kommer. Alla arbetar med lapptäcken, men de kan göra det på sin egna nivå.

Arbetstagarna har sina egna arbetsplatser med schema och arbetsuppgifter i små korgar eller lådor som är numrerade efter ett särskilt system. En uppgift kan vara att lägga ett pussel, en annan att lägga knappar i små skålar. Personalen har tagit fram en stor del av arbetsmaterialet.

– Allting är individuellt anpassat in i minsta detalj. Vissa uppgifter delas av flera och andra är helt individuella, förklarar Patricia.

Fysisk aktivitet viktig ingrediens

Klockan 10.00 är det fruktstund och då samlas de flesta i matsalen. Fysisk aktivitet är också en viktig del av dagen och oavsett väder går man en långpromenad.

– Det finns en grundform som vi följer, säger Patricia Eneroth som är utvecklingsledare på Blomstergården. Men arbetstagarnas dagsform styr också verksamheten till stor del. Ibland kommer någon in i en period av depression till exempel, och då måste vi anpassa aktiviteterna för den arbetstagaren efter sinnesstämningen.

Personalen får handledning

Blomstergårdens personal har fått handledning och stöd från personer inom andra verksamheter, bland annat från lärarteamet på Nimbusgården i Lund och från Vuxenhabiliteringen i Skövde.

– Idag har vi stor nytta av kontakterna med habiliteringscentret för vuxna med autism som hör till Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting. Vi har bland annat fått lära oss PECS. Det har varit mycket lärorikt och inneburit en stor omställning för alla. (PECS är ett alternativt undervisningssätt för att lära personer med autism att på eget initiativ uttrycka sig kommunikativt.)

Samarbete med ett gruppboende

En annan omställning är att flera av arbetstagarna flyttat till gruppboendet Furuvillan, som ligger på gångavstånd från Blomstergården. Samarbetet mellan verksamheterna är viktigt eftersom de flesta av de som bor på Furuvillan även arbetar på Blomstergården.

– Det känns som att vi hittat formerna för hur vi ska arbeta och vi har landat som personalgrupp. Nu är vi inne i en ny utvecklingsfas där vi hoppas bli mer utåtriktade i vårt arbete och knyta kontakter med andra verksamheter inom kommunen.

– Täby kommun har gett vår verksamhet mycket positiv respons, säger Patricia. Jag hoppas och tror att de är stolta över oss. Vi får ofta ta emot studiebesök och jag tycker att vi har deras stöd.

Solweig Wall har många års erfarenhet av att arbeta med personer som har autism. Hon har tidigare arbetat på Åkersbergahemmet och nu senast på en verksamhet ute på Ljusterö. Jag frågar henne vad som är så speciellt med Blomstergårdens dagcenter.

– Det är nog att inriktningen är så tydlig. Det är också ett fin balans mellan å ena sidan samarbetet mellan oss i personal, å andra sidan arbetet med arbetstagarna. Vi samarbetar bra och får mycket stöd av varandra.

Allt är pedagogiskt genomtänkt

Att arbetssättet är strukturerat är nära nog en underdrift. Allt är pedagogiskt, tydligt och anpassat till de olika arbetstagarnas förutsättningar. Alexandra Vogt som behöver föremål för att förstå har ett schema med små saker. Dan som kan läsa har ett skrivet schema. Gunilla Siklosi som kan kommunicera med pictogram har ett schema med pictogrambilder.

Både dagsscheman och arbetsscheman finns tydligt uppsatta, så att ingen förvirring uppstår, varken hos personal eller arbetstagare. Alla arbetstagare har en egen pärm där allt finns med; problembild, hur saker ska utföras, matvanor, vanor, medicinering, målsättning och arbetsuppgifter. Personalen ansvarar för en arbetstagare på förmiddagen och en annan på eftermiddagen enligt ett rullande schema.

Lapptäcken kan alla göra

När vi går husesyn är det någon i personalen som av misstag råkat sätta upp bilden för handkräm vid handfatet istället för bilden med tvål. Patricia Eneroth, som är utvecklingsledare på Blomstergården, uppmärksammar det direkt. Jag påpekar att det är svårt att förstå hur personalen orkar med all administration som följer av kraven på struktur.

Patricia skrattar och menar att alla lediga stunder används till något kreativt för att balansera allt det strukturerade. Ett skåp är till exempel fyllt till bristningsgränsen med små tyglappar i olika färger och mönster. Vad dessa används till inser jag efter en blick på Blomstergårdens väggar, som är fyllda med fantastiska, färgstarka och personliga lapptäcken.

– Det är viktigt att se att det man gör ger resultat. Man kan väl säga att arbetet med lapptäckena är så nära arbete i konventionell mening som våra arbetstagare kommer. Alla arbetar med lapptäcken, men de kan göra det på sin egna nivå.

Arbetstagarna har sina egna arbetsplatser med schema och arbetsuppgifter i små korgar eller lådor som är numrerade efter ett särskilt system. En uppgift kan vara att lägga ett pussel, en annan att lägga knappar i små skålar. Personalen har tagit fram en stor del av arbetsmaterialet.

– Allting är individuellt anpassat in i minsta detalj. Vissa uppgifter delas av flera och andra är helt individuella, förklarar Patricia.

Fysisk aktivitet viktig ingrediens

Klockan 10.00 är det fruktstund och då samlas de flesta i matsalen. Fysisk aktivitet är också en viktig del av dagen och oavsett väder går man en långpromenad.

– Det finns en grundform som vi följer, säger Patricia Eneroth som är utvecklingsledare på Blomstergården. Men arbetstagarnas dagsform styr också verksamheten till stor del. Ibland kommer någon in i en period av depression till exempel, och då måste vi anpassa aktiviteterna för den arbetstagaren efter sinnesstämningen.

Personalen får handledning

Blomstergårdens personal har fått handledning och stöd från personer inom andra verksamheter, bland annat från lärarteamet på Nimbusgården i Lund och från Vuxenhabiliteringen i Skövde.

– Idag har vi stor nytta av kontakterna med habiliteringscentret för vuxna med autism som hör till Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting. Vi har bland annat fått lära oss PECS. Det har varit mycket lärorikt och inneburit en stor omställning för alla. (PECS är ett alternativt undervisningssätt för att lära personer med autism att på eget initiativ uttrycka sig kommunikativt.)

Samarbete med ett gruppboende

En annan omställning är att flera av arbetstagarna flyttat till gruppboendet Furuvillan, som ligger på gångavstånd från Blomstergården. Samarbetet mellan verksamheterna är viktigt eftersom de flesta av de som bor på Furuvillan även arbetar på Blomstergården.

– Det känns som vi hittat formerna för hur vi ska arbeta och vi har landat som personalgrupp. Nu är vi inne i en ny utvecklingsfas där vi hoppas bli mer utåtriktade i vårt arbete och knyta kontakter med andra verksamheter inom kommunen.

– Täby kommun har gett vår verksamhet mycket positiv respons, säger Patricia. Jag hoppas och tror att de är stolta över oss. Vi får ofta ta emot studiebesök och jag tycker att vi har deras stöd.