Forskning inom autismområdet

Det pågår mycket forskning inom autismområdet i hela världen. Autismforum har samlat en del av den nordiska och internationella forskningen.

I denna del kan du läsa förkortade svenska sammanfattningar av artiklar skrivna av nordiska och internationella forskare. Artiklarna mellan 2007 och 2011 är skrivna av nordiska forskare. Dessa är sorterade under olika ämnesrubriker (se menyn). De senaste artiklarna tar upp internationell forskning från 2014 och finns samlade här nedan. 

Nya forskningssammanfattningar 

Här kan du ta del av nya sammanfattningar. Psykologerna David Edfelt och Lars Klintwall har sammanfattat artiklar ur följande tidskrifter: Autism, Molecular Autism och Journal of Autism and Developmental Disorders.  

> Anknytning hos små barn med autism – en undersökning av separation och återförening med både mödrar och fäder

> Föräldrautbildning och färdighetsträning förbättrar funktioner hos små barn med autism

> Akademiska förmågor hos barn och ungdomar som tidigare uppfyllt kriterierna för autism

> Sambandet  mellan svårighetsgraden av beteenden och samtidiga adhd-symton hos barn med autism

> Sambandet mellan emotionella problem, beteendeproblem och mag-tarmsymtom hos barn med högfungerande autism

> Kognitiv beteendeterapi i grupp för vuxna med autism

> Testning av social kognition hos ungdomar med autism

> Långtidsuppföljning av faktorer associerade med matselektivitet hos barn med autism

> Smärta kan påverka sömnproblem hos unga med autism

> Att minska klyftan – effekter av interventioner av utvecklingsbanor hos barn med autism

> Gestikulerande kommunikation hos barn med autism i mor-barn-interaktion

> Vuxnas uppfattning av om barn med och utan högfungerande autism är socialt udda

> Kognitiv beteendeterapi för ångest hos unga med autism – en uppföljningsstudie

​> Mindfulnessträning för unga med autism och deras föräldrar

> Barn med diagnos inom autismspektrumet som inte utvecklar tal i förskoleåldern

> Undersökning av kulturella skillnader i symtombilden av autism – jämförelse mellan Finland och Storbritannien

> Behandlingseffekterna av ACT i grupp för högfungerande med autism

> Musikaliskt gehör och minne för melodier hos barn med diagnos inom autismspektrumet

> Långtidseffekter av föräldraförmedlad träning för skolbarn med högfungerande autism

> Datoriserad träning för personer med autism – en litteraturöversikt

> Sociala konsekvenser av avvikande ansiktsmimik – hur neurotypiska barn bedömer jämnåriga med autism

> Utvecklingen av sociala och kommunikativa färdigheter hos små barn med autism – en longitudinell studie

> Inlärning genom att observera andra – en forskningsöversikt över lärarmetoder

> Riskfaktorer för mobbning hos skolbarn med autism

> Barn med autism påverkas mindre än andra barn av grupptryck

​> Anställning och utbildning hos vuxna med högfungerande autism

> ADL-färdigheter hos personer med autism, från 2 till 21 år

> Kunskaper om autism hos allmänheten och hos förskolepersonal

> Mikroanalys av språkinteraktion mellan mammor och små barn med autism

> ​Svårigheter med att förstå känslomässiga ansiktsuttryck hos vuxna med autismdiagnos

> De bästa indikatorerna för att screena 18 månaders barn för autism

> Effektiva behandlingar för barn med pica

> Självrapporterad sexualitet hos tonårspojkar med högfungerande autism

> Förekomst av specialförmågor och styrkor hos personer med autismdiagnos

> Syskon som medterapeuter i interventioner för personer med autismdiagnos

> När autism blir feldiagnosticerat – fem illustrativa fallexempel

> Rökning under graviditeten ökar inte risken för autism – en metaanalys

> Smartphones som stöd för personer med autism på arbetsplatser

> Erfarenheter av högskolestudier hos personer med autismdiagnos – utmaningar, styrkor och behov

> Avvikande ögonkontakt hos förskolebarn med autism beror inte på obehagskänslor

> Förebyggande terapi för spädbarn i riskzonen för att utveckla autism – en litteraturgenomgång

> Förändringar i prevalens av autism mellan 2001 och 2011 i Stockholm

> Hundar som stöd för barn med autism – effekter på anknytning och sociala färdigheter

> Biomarkörer för autism – utmaningar och möjligheter

> Stabilitet och förändringar i IQ och adaptiva färdigheter hos förskolebarn med autismdiagnos

> Internetbaserad kognitiv beteendeterapeutisk behandling för ungdomar med autism och ångest. En förstudie

> Användning av tidig intervention hos små barn med autism i Europa

> Kan resultat från slumpmässigt kontrollerade studier av träning i social förmåga för personer med autism generaliseras? Den förbisedda dimensionen extern validitet

> Barnspecifika egenskaper kopplade till resultatet av skolbaserade beteendeinterventioner för barn med autism

> Vårdnadshavares reaktion på begränsade och repetitiva beteenden hos barn med autism

> Hur går det för dem? När pappor till barn med autism jämför sig själva med pappor vars barn har en typisk utveckling

> Effekten av att berätta om diagnosen Aspergers syndrom och autism i förhållande till stigmatisering från kamrater på universitetet

> Låt oss tala om det – upplevelser av mobbning rapporterade av ungdomar med autism

​> Svårigheter i metakognition hos personer med autism, studerat genom matematiska uppgifter

> Vad vet, tror och känner befolkningen generellt om individer med autism och schizofreni – resultat från en jämförande undersökning i Danmark

> Aspergers syndrom hos män under två decennier – livskvalitet i förhållande till diagnostisk stabilitet och psykiatrisk samsjuklighet

> Exom-sekvensering av släkter med autism avslöjar liknande gener i nervsystemet och i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

> Könskillnader i emotionell och social förmåga hos barn med autism

> Effekten av oxytocin jämfört med placebo för responsen på mänskliga ljud hos personer med autism

> Utveckling och validering av ett nytt frågeformulär för sensoriska upplevelser hos vuxna med och utan autism, The Sensory Perception Quotient

> Ett internationellt samarbete för att samla och analysera genetisk information hos individer med autism – The Autism Simplex Collection

> En pilotstudie för att testa ett nytt spel skapat för att lära personer med hög- och lågfungerande autism att tolka känslor

> Jämförelse mellan olika komponenter av förmågan till empati hos personer med autism, släktingar och typiskt utvecklade individer

> Avvikelser i sackadiska ögonrörelser hos personer med autism pekar på dysfunktioner i lillhjärnan och hjärnstammen

> Förhöjd luktkänslighet hos personer med autism

> Autistiska drag hos ungdomar med anorexia nervosa och deras föräldrar

> Första bevisen för ovanlig sensorik hos mödrar till barn med autism

Internetbaserad kognitiv beteendeterapeutisk behandling för ungdomar med autism och ångest. En förstudie

Telehealth delivery of cognitiv-behavioral intervention to youth with autism spectrum disorder and 
anxiety: A pilot study

Hepburn S. L., Blakeley-Smith A., Wolff B., och A Reaven J.

Autism, 2016, 2, 207-218

Många ungdomar med autism har problem med rädslor och ångest vilket kan göra det svårt för dem att delta i samhället, skolan och familjeaktiviteter. Syftet med denna studie var att pröva behandlingsprogrammet Facing your fears (FYF) som visat sig minska ångestsymptom för 8-17 åringar med autism och högfungerande verbal förmåga. Det vanliga upplägget är att flera familjer träffas tillsammans med sina barn under 12 tillfällen, med ett tillfälle per vecka. I programmet lär sig familjen strategier för att främja god problemhantering. I den här studien modifierades FYF till att tillhandahållas via en tjänst för videokonferenser som tillåter upp till 4 familjer att delta från egna datorer, tillsammans med en psykolog från en specialistklinik. Totalt 33 familjer deltog i studien. Resultaten visar att de deltagande familjerna uppskattade programmet, speciellt bekvämligheten att kunna delta hemifrån. Preliminära resultat visar på en betydelsefull minskning av rädslor och ångest hos ungdomarna med autism. Föräldrarna upplevde viss förbättring i hur kompetenta de uppfattade sig när det gällde att hjälpa sina barn att hantera stress på ett bra sätt.

Användning av tidig intervention hos små barn med autism i Europa

Use of early intervention for young children with autism spectrum disorder across Europe

Salomone E., Beranová Š., Bonnet-Brilhault F., Briciet Lauritsen M., Budisteanu M., Buitelaar J., Charman T.

Autism, 2016, 2, 233-249

Vi vet inte hur många små barn i Europa med autism som får tidig intervention kopplad till deras utvecklingssvårigheter. I denna studie tillfrågades föräldraorganisationer för barn med autism i 18 europeiska länder. Totalt 1680 föräldrar med barn som är 7 år eller yngre genomförde en webbundersökning angående den behandlingen deras barn får. Resultatet visar att det är en stor variation mellan olika länder. I vissa länder fick minst en femtedel av barnen ingen behandling alls. De mest förkommande inrapporterade behandlingarna var tal- och språkterapeutiska insatser, såväl som beteende-, utvecklings- och relationsbaserade behandlingar. I vissa delar av Europa framkom att barn vars föräldrar hade högre utbildningsnivå, såväl som de barn som varit diagnostiserade en längre tid, oftare fick beteende-, utvecklings- och relationsbaserade behandlingar, oavsett deras språkliga nivå. Dessa upptäckter visar på vikten av att övervaka om  barn med autism i Europa får behandling eller inte– inte minst ur ett rättviseperspektiv.

Kan resultat från slumpmässigt kontrollerade studier av träning i social förmåga för personer med autism generaliseras? Den förbisedda dimensionen extern validitet.

Can findings from randomized controlled trials of social skills training in autism spectrum disorder 
be generalized? The neglected dimension of external validity

Jonsson U., Choque Olsson N. och Bölte S.

Autism, 2016, 3, 295-305

I systematiska genomgångar av behandlingsstudier utvärderas vanligtvis studiens upplägg och utförande noggrant för att avgöra om resultaten är pålitliga. Men för att vara användbara måste resultaten också vara generaliserbara (extern validitet), dvs. att det som tränats åstadkommer en önskad effekt i vardagen. Möjligheten att generalisera en studies resultat kan till exempel bero på egenskaperna hos deltagarna i studien, miljön eller personalen, hur behandlingen är upplagd och utförs, samt hur resultaten mäts. I den här studien granskades dessa aspekter i slumpmässiga gruppbehandlingar av sociala förmågor för barn och ungdomar med autism.

Forskarna fann 15 studier där deltagarna slumpmässigt placerades i antingen en gruppbehandling för social förmåga eller i en kontrollgrupp, där deltagarna inte fick behandling. Deltagarna i studien var framför allt pojkar i skolåldern med högfungerande autism. De flesta av dessa studier räknade inte med andra mentala hälsotillstånd och informationen om personalen samt studiens upplägg var knapphändig. Det var därför svårt att se vilken effekt som gruppträningen i social förmåga hade på barnens vardagsliv. Slutsatsen blir att det är svårt att veta om behandlingen har den effekt i vardagen som bör vara målet. Mer forskning behövs om hur gruppbehandlingar för social förmåga fungerar i verkligheten.

Barnspecifika egenskaper kopplade till resultatet av skolbaserade beteendeinterventioner för barn med autism

Child characteristics associated with outcome for children with autism 
in a school-based behavioral intervention

Pellecchia M., E Connell J., M Kerns C., Xie M., C Marcus S. och S Mandell D.

Autism, 2016, 3, 321-329

Studier av beteendeinterventioner för barn med autism visar att vissa barn gör stora framsteg, medan andra endast gör små eller inga framsteg. Anledningen till dessa skillnader är oklara, även om vissa forskare menar att det är kopplat till barnets kognitiva förmåga, språk och sociala förmåga vid början av behandlingen. Denna studie undersökte om resultatet av ett års beteendeintervention kunde kopplas till barnets ålder, språkliga förmåga, svårighetsgrad av autism, sociala förmåga, adaptiva förmåga (till exempel att äta och bada), andra psykologiska symptom (exempelvis ångest) samt begränsade och repetitiva beteenden. I studien ingick barn i skolåldern från kommunala skolor. Resultatet visar att yngre barn och de barn som hade mindre social ångest (till exempel undvikande och sociala rädslor) i början av skolåret, gjorde större framsteg i kognitiv förmåga än äldre barn och barn med mer social ångest. Det behövs mer kunskap om social ångest och hur det påverkar resultatet av interventioner.

Vårdnadshavares reaktion på begränsade och repetitiva beteenden hos barn med autism

Characterizing caregiver responses to restricted and repetitive behaviors in toddlers with 
​autism spectrum disorder

Harrop C., Gulsrud A., Shih W., Hovsepyan L. och Kasari C.

Autism, 2016, 3, 330-342

Begränsade och repetitiva beteenden (BRB) är centrala kännetecken vid autism. I den här studien mättes förekomsten av dessa beteenden hos 85 småbarn med autism medan de lekte med sin vårdnadshavare i tio minuter. Vid varje BRB registrerades vårdnadshavarens reaktion på beteendet och om det ledde till en direkt minskning av barnets BRB eller en ökning av socialt engagemang. Reaktionen delades in i fysisk, verbal eller omdirigerade reaktion. 83 av de totalt 85 småbarnen visade på minst en BRB under leken. Genomsnittligt antal BRB per minut var strax under 2. Det vanligaste beteendet var ett repetitivt användande av ett objekt, vilket 72 barn visade minst en gång under lekstunden. Vårdnadshavare reagerade på 47 % av deras barns BRB. Andelen reaktioner från vårdnadshavaren varierade beroende på typ av BRB. Den vanligaste reaktionen hos vårdnadshavaren var omdirigering. Generellt var chansen större att vårdnadshavaren omdirigerade visuella BRB samt begränsat och repetitivt användande av saker jämfört med motoriska och verbala BRB. Den här studien är det första försöket att undersöka hur vårdnadshavare reagerar på begränsade och repetitiva beteenden under lek med sitt barn.

Hur går det för dem? När pappor till barn med autism jämför sig själva med pappor vars barn har en typisk utveckling

How are they doing? Listening as fathers of children with autism spectrum disorder compare 
themselves to fathers of children who are typically developing

Cheuk S. och Lashewicz B.

Autism, 2016, 3, 343-352

Trots att pappornas del i att uppfostra barn ökar, tenderar forskningen kring föräldraskap av barn med autism att fokusera på mammans upplevelser. Syftet med den här studien är att undersöka hur pappor till barn med autism uppfattar hur väl de själva lyckas. 28 pappor till barn i åldrarna 2-13 med autism i västra Kanada deltog i detaljerade intervjuer om hur väl de lyckades i sitt föräldraskap och vilka utmaningar som fanns. I studien framgick att pappor till barn med autism pratar om vad de har gemensamt med alla pappor. De beskriver också sin egen känsla av förlust och sina ansträngningar för att acceptera de oväntade kraven som kommer med att ha ett barn med autism genom att “skapa nya drömmar”. Gruppen pappor till barn med autism kände ett sting av avundsjuka gentemot pappor till normalutvecklade barn, speciellt när de uppfattade att dessa “tar sina barn för givet”. Samtidigt visade papporna till barn med autism stort intresse i sina barns utveckling och uttryckte tacksamhet över deras förmågor och personlighet.

Effekten av att berätta om diagnosen Aspergers syndrom och autism i förhållande till stigmatisering från kamrater på universitetet

The effect of diagnostic labels on the affective responses of college students towards peers with 
Asperger’s Syndrome and autism spectrum disorder

Brosnan M. och Mills E.

Autism, 2016, 4, 388-394

Många med diagnosen Aspergers syndrom oroar sig över att beteckningen Aspergers syndrom ersätts med diagnosen autism i den nya versionen av diagnosmanualen (DSM-5) som publicerades 2013. Negativa associationer gentemot diagnoser kan få konsekvenser såsom stigmatisering för personer med olika diagnoser. Stigma kopplat till schizofreni har vida studerats, men det finns mindre forskning om stigma kopplat till Aspergers syndrom och autism.

För de som ska börja på universitetet är det viktigt att veta hur diagnosen uppfattas av andra. Att uppge diagnosen Aspergers syndrom eller autism kan ge tillgång till stödinsatser på universitetet men kan också leda till en ökad rädsla för stigmatisering av andra studenter. I den här studien ombads 120 universitetsstudenter utan någon klinisk diagnos att läsa scenarion där en student betedde sig något annorlunda och sedan bedöma hur positivt eller negativt de skulle känna sig i detta scenario. Ibland var det uttalat att personen i scenariot hade Aspergers syndrom, autism, schizofreni eller att personen var utan diagnos. Resultatet  av studien visar att det inte var någon skillnad mellan de olika diagnoserna och att deltagarna var såväl mer positiva som mindre negativa när personen hade en uttalad klinisk diagnos än när personen beskrevs som en student utan någon diagnos. Det här visar att rädslan för stigmatisering kan vara ogrundad i samband med universitetsstudier och att personer med dessa diagnoser bör uppmuntras att ange diagnosen för att få tillgång till stödinsatser.

Låt oss tala om det – upplevelser av mobbning rapporterade av ungdomar med autism

Let’s talk about it: Peer victimization experiences as reported by adolescents with 
autism spectrum disorder

Fisher H. M. och Lounds Taylor J.

Autism, 2016, 4, 402-411

Forskning har gång på gång visat att individer med autism upplever mycket mobbning från kamrater. Majoriteten av den forskningen är baserad på rapporteringar från föräldrar och lärare. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar med autism uppfattar sina erfarenheter av mobbning från kamrater och om den information som vanligtvis undersöks genom mobbningsenkäter fångar in det de själva beskriver. Majoriteten (73 %) av deltagarna gav exempel på att de upplevt mobbning. Deras beskrivningar skiljde sig dock från den typ av information som man vanligtvis tar upp i mobbningsenkäter. Detta visar på ett behov av att anpassa eller skapa nya enkäter som är specifika för ungdomar med autism. Deltagarna i studien fick också möjligheten att försöka förklara varför de tror att de blir utsatta för mobbning samt beskriva hur de reagerar på den. Resultaten från intervjuerna används för att ge förslag på utvecklingen av fler informativa sätt att bedöma mobbning och program för att förhindra detta för elever med autism.

Svårigheter i metakognition hos personer med autism, studerat genom matematiska uppgifter

Deficits in metacognitive monitoring in mathematics assessments in learners with 
autism spectrum disorder

Brosnan M., Johnson H., Grawemeyer B., Chapman E., Antoniadou K. och Hollinworth M.

Autism, 2016, 4, 463-472

En brist i mentalisering (“theory of mind”) har föreslagits förklara de sociala bristerna hos personer med autism. Detta begrepp beskrivs som en svårighet att känna igen mentala tillstånd både hos sig själv och andra. En mängd forskning om personer med autism har utforskat svårigheten att tillskriva känslor och mentala tillstånd hos andra (mindreading). Det finns dock mycket mindre forskning som utforskar medvetenheten av sina egna mentala tillstånd hos personer med autism (metakognition). Metakognition har ansetts vara ännu svårare för personer med autism än att tillskriva känslor och mentala tillstånd till andra. Metakognition sägs också vara en stor del av hur väl man lyckas med att lära sig matematik i skolan, och att matematisk förmåga generellt är avsevärt lägre hos personer med autism än vad som skulle förväntas om man ser till IQ. Forskarnas hypotes var att försämrad metakognition kan leda till att personer med autism inte vet om de har fått rätt eller fel svar på en matematisk fråga. Resultatet av studien visar att när en grupp typiskt utvecklade barn visste när de hade fått fel svar, så trodde barnen med autism att de hade rätt svar trots att det var fel. När dessa barn sedan fick reda på att de hade fel svar, sa de att det var deras mening att ange fel svar. Så gjorde inte den typiskt utvecklade gruppen barn. Resultatet kan beskrivas visa på försämrad metakognitiv förmåga hos barn med autism.

Vad vet, tror och känner befolkningen generellt om individer med autism och schizofreni – resultat från en jämförande undersökning i Danmark

What do the general population know, believe and feel about individuals with autism and 
schizophrenia: Results from a comparative survey in Denmark

Mohr Jensen C., Skat Martens C., Dagmar Nikolajsen N., Skytt Gregersen T., Heckmann Marx N., Goldberg Frederiksen M. och Stene Hansen M.

Autism, 2016, 4, 496-508

Vår tro, kunskap och attityd påverkar vår uppfattning och vårt beteende. Individer med autism och schizofreni har länge varit två grupper av människor som andra personer vet väldigt lite om, vilket resulterar i såväl positiva som negativa stereotyper. I denna studie fick 440 personer i de norra delarna av Danmark en rad frågor om vad de tror är typiska egenskaper hos personer med autism och schizofreni. De fick också ange i vilken utsträckning de känner för att umgås med individer som har dessa diagnoser. Deltagarna lyckades pricka in många av symptomen för båda diagnoserna. Resultatet visade att många deltagare hade en negativ syn på individer med schizofreni och en positiv syn på individer med autism. Till exempel trodde 33 % av deltagarna att individer med schizofreni är farliga, medan de trodde att individer med autism är intelligenta (40%) och kreativa (27%). Fler deltagare svarade att det skulle vara okej till mycket okej att ha en vän eller granne med autism, jämfört med en person med schizofreni. De som uppfattade att personer med diagnoser av detta slag kunde vara farliga hade lägre önskan att interagera med personen. Att känna en person med någon av diagnoserna hade en positiv inverkan på viljan att interagera socialt. Det fanns i gruppen en relativt god kunskap om de två diagnoserna men även felaktiga stereotyper som behöver uppmärksammas. Stereotypa idéer kan påverka diagnostiserade individer och deras familjer negativt när det kommer till deras välmående och möjligheter att delta i samhället.

Aspergers syndrom hos män under två decennier – livskvalitet i förhållande till diagnostisk stabilitet och psykiatrisk samsjuklighet

Asperger syndrome in males over two decades: Quality of life in relation to diagnostic stability and 
psychiatric comorbidity

Helles, A., Gillerg, I. C., Gillberg, C. och Billstedt, E.

Autism, 2016, 26 maj, publicerad online innan tryck.

Syftet med studien var att undersöka objektiv livskvalitet (arbete, akademisk framgång, livssituation, relationer, stödsystem) och subjektiv livskvalitet (känsla av sammanhang och hälsa) hos en grupp män med Aspergers syndrom som fått diagnosen i barndomen. 50 personer ingick i studien och medelåldern var 30 år. Männen följdes över två decennier. Sambandet mellan långsiktig diagnostisk stabilitet (autismspektrumdiagnos) och/eller psykiatrisk samsjuklighet undersöktes också. Resultatet visade stor variation i fråga om livskvalitet. De som inte längre uppfyllde kriterierna för diagnosen autism hade heltidsarbete (10 av 11), ett självständigt liv och två eller flera vänner. I gruppen som fortfarande uppfyllde kriterierna för autismdiagnos hade 41 % heltidsarbete, 51 % levde självständigt och endast en tredjedel angav att de hade två eller flera vänner. En mindre grupp hade specialiserade anställningar, levde med stöd från samhället och var helt utan vänner. Akademisk framgång var kopplat till begåvning. En majoritet av hela gruppen låg genomsnittligt när det gäller känsla av sammanhang och över genomsnittet i fråga om fysisk hälsa men under genomsnittet för psykisk hälsa. Stabil autismdiagnos var relaterad till objektiv men inte subjektiv livskvalitet medan det motsatta gällde för psykiatrisk samsjuklighet.

Exom-sekvensering av släkter med autism avslöjar liknande gener i nervsystemet och i neuropsykiatriska 
funktionsnedsättningar

Exome sequencing of extended families with autism reveals genes shared across neurodevelopmental and neuropsychiatric disorders

Cukier, H N,. Dueker, N. D., Slifer S. H., Lee, J. M., Whitehead, P. L., Lalanne, E., …Pericak-Vance, M. A.

Molcular Autism, 2014; 5: 1.

Autism har i studier bevisats ha en hög ärftlighet men det genetiska ursprunget är extremt heterogent och endast en bråkdel av de gener som kan vara kopplade till autism har upptäckts. Syftet med denna studie var att försöka upptäcka fler genetiska kopplingar genom att använda sig av en metod som heter exom-sekvensering (studiet av de 20 000 gener som ger upphov till kroppens proteiner). 100 personer med autism från 40 familjer som innehöll minst två kusiner med autism ingick i studien. Resultatet visade på ett antal varianter i generna som har samband med autism. En undergrupp av dessa gener har visat sig vara inblandade i andra tillstånd: depression, epilepsi, utvecklingsstörning, schizofreni och Tourettes syndrom. Förändringar återfanns även i tidigare rapporterade kandidatgener vid autism, inklusive tre gener med förändringar i flera familjer. Studien visade även att exom-sekvensering är en kraftfull metod för att finna kopplingar till neurologiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Könsskillnader i emotionell och social förmåga hos barn med autism

Gender differences in emotionality and sociability in children with autism spectrum disorders

Head, A. M., McGillivray, J. A. och Stokes, M. A.

Molcular Autism, 2014; 5:19.

Fyra gånger så många män får diagnosen högfungerande autism jämfört med kvinnor. Alltmer forskning ifrågasätter om skillnaden verkligen är så stor. Kliniska observationer tyder på att kvinnor med autism på ett ytligt plan visar bättre sociala och emotionella färdigheter än män med autism. Syftet med denna studie var att se om flickor visade bättre sociala färdigheter än pojkar med autism, genom att använda ett frågeformulär om vänskap (Friendship Questionnaire). Hundra barn mellan 10 och 16 år intervjuades utifrån formuläret. 25 barn deltog i varje kategori: pojkar respektive flickor, med autism respektive utan autism. Dessutom fyllde en förälder till varje barn i formuläret. Resultatet visar att flickor har bättre sociala förmågor och att barn med autism fick ett  lägre resultat än de som inte hade autism. Det var anmärkningsvärt att flickor med autism visade samma resultat som pojkar utan någon diagnos.

Effekten av oxytocin jämfört med placebo för responsen på mänskliga ljud hos personer med autism

The effect of intranasal oxytocin versus placebo treatment on the autonomic responses to human sounds in autism: a single-blind, randomized, placebo-controlled, crossover design study

Lin, I-F., Kashino, M., Ohta, H., Yamada, T,. Watanabe, H., Kanai, C, … Kato, M.

Molcular Autism, 2014; 5:20.

Många personer med autism har svårt med verbal kommunikation, vilket kan bero på att personerna har svårt att orientera sig spontant i förhållande till ljud av social karaktär. Tidigare studier har visat att en enda dos av oxytocin förbättrar förståelsen av tal för personer med autism. Syftet med studien var att undersöka om förmågan att orientera sig i förhållande till mänskliga ljud skilde sig åt mellan neurotypiska vuxna och vuxna med autism och om oxytocin har en påverkan i dessa situationer. Testpersonerna (16 med och 13 utan autism) lyssnade till två typer av känsloladdade ljud: mänskliga och icke-mänskliga. Varje person genomförde flera omgångar och hudkonduktans mättes (hudens reaktion i form av svettning). Resultatet visade att oxytocin förstärkte reaktionen på ljuden för samtliga personer och att oxytocinet tolererades av alla.

Utveckling och validering av ett nytt frågeformulär för sensoriska upplevelser hos vuxna med och utan autism, The Sensory Perception Quotient

The Sensory Perception Quotient (SPQ): development and validation of a new sensory 
questionnaire for adults with and without autism

Tavassoli, T., Hoekstra, R. A och Baron-Cohen, S.

Molcular Autism, 2014; 5:29.

I studier som baseras på frågeformulär framkommer att individer med autism upplever en avvikande sensorik. Eftersom DSM-5 innehåller kriterier för sensorik behövs ett frågeformulär för sensorisk funktion hos vuxna. Syftet med denna studie var att validera frågeformuläret The Sensory Perception Quotient (SPQ), som undersöker basal sensorisk hyper- och hyposensitivitet (över- och underkänslighet) inom fem kategorier: syn, hörsel, känsel, lukt och smak. 359 vuxna med och utan autism fyllde i SPQ samt två andra frågeformulär för sensorisk överkänslighet samt autism. Resultatet visar att vuxna med autism hade en signifikant högre grad av hypersensitivitet. Det finns ett klart samband mellan höga poäng på frågeformuläret och drag av autism. Studien tittade på skillnader mellan olika frågor och kan konstatera att med frågeformuläret SPQ finns ett nytt verktyg för att mäta skillnader i sensorisk funktion mellan olika individer.

Ett internationellt samarbete för att samla och analysera genetisk information hos individer med autism: The Autism Simplex Collection

The Autism Simplex Collection: an international, expertly phenotyped autism sample for genetic and phenotypic analyses

Buxbaum, J. D., Bolshakova, N., Brownfeld, J. M., Anney R. JL., Bender, P., Bernier, R., …Gallagher, L.

Molcular Autism, 2014; 5:34.

Det finns ett stort behov av att öka mängden genetiska prover hos individer med autism för att kunna analysera och bättre förstå orsakerna till autism. I ett samarbete mellan flera kliniker i olika länder insamlades en stor mängd prover från personer med autism. Förutom genetisk information samlades data från en mängd tester och frågeformulär in. Allt är tillgängligt genom National Institute of Health (NIH). Idag är det möjligt att veta den genetiska orsaken hos 25% av individerna med autism.

En pilotstudie för att testa ett nytt spel skapat för att lära personer med hög- och lågfungerande autism att tolka känslor

Facing the challenge of teaching emotions to individuals with low- and high-functioning autism using a new Serious game: a pilot study

Serret, S., Hun, S., Lakimova, G., Lozada, J., Anastassova, M., Santos, A., … Askenazy, F.

Molcular Autism, 2014; 5:37.

Det är allmänt känt att personer med autism har svårigheter med att bearbeta känsloinformation. Det finns idag ett antal studier som fokuserat på utvecklingen av utbildningsprogram för personer med autism med målet att bättre kunna hantera tolkningen av känslor. De flesta av dessa program fokuserar på personer med högfungerande autism. Syftet med denna studie är att pröva om ett datorbaserat spel (JeStiMulE) kan användas för att lära personer med autism mer om känslor, oberoende av deras ålder eller deras intellektuella-, verbala- och akademiska nivå. 33 barn och ungdomar fick två sessioner på en timme vardera per vecka under fyra veckor. Före och efter träningen fick alla deltagare se bilder på ansikten med fem olika känslouttryck. Studien visar att deltagarna förbättrade sina resultat under träningen och att spelet kan vara ett lovande verktyg för att träna såväl personer med hög- som lågfungerande autism i att känna igen känslor.

Jämförelse mellan olika komponenter av förmågan till empati hos personer med autism, släktingar och typiskt utvecklade individer

The latent structure of cognitive and emotional empathy in individuals with autism, first-degree relatives and typical individuals

Grove, R., Baillie, A., Allison, C., Baron-Cohen, S. och Hoekstra, R. A.

Molcular Autism, 2014; 5:42.

Empati är en viktig komponent för social förståelse vilket innebär förmågan att känna igen känslouttryck (kognitiv empati) och att svara på ett lämpligt sätt (emotionell empati). Autism har delvis beskrivits som en störning i förmåga till empati. Släktingar av första graden kan visa milda drag av autism, (s.k. broader autism phenotype). Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan olika delar av empati mellan individer med varierad genetisk sårbarhet för autism. 1034 individer (personer med autism, föräldrar till barn med autism och andra personer utan autismdiagnos) ingick och informationen kom från två databaser. Resultatet visar att individer med autism har svårigheter med flera aspekter av empati medan föräldrarna visar mellanstora svårigheter, vilket ger belägg för att släktingar till personer med autism kan visa liknande svårigheter som de som har autism.

Avvikelser i sackadiska ögonrörelser hos personer med autism pekar på dysfunktioner i lillhjärnan och hjärnstammen

Saccadic eye movement abnormalities in autism spectrum disorder indicate dysfunctions in 
cerebellum and brainstem

Schmitt, l. M., Cook, E. H., Sweeney, J. A. och Mosconi., M. W.

Molcular Autism, 2014; 5:47.

Personer med autism visar inte bara ett ovanligt visuellt sökmönster när de tittar på ansikten och sociala interaktioner utan även en dysfunktion i ögonrörelse och precision när de tittar på mindre komplexa, icke-sociala stimuli. Genom att studera sackadiska ögonrörelser, dvs. ögonens förflyttning mellan fixeringar, är det möjligt att få en bild av funktionen i de områden i lillhjärnan och hjärnstammen som styr dessa rörelser. I studien ingick totalt 65 personer med autism och 43 personer i kontrollgruppen. Deltagarna var mellan 6 och 44 år. Forskarna undersökte sackadisk latens, noggrannhet och dynamik. Resultaten visar att sackadiska ögonrörelser hos personer med autism präglas av minskad precision, förhöjd variation i precision, lägre topphastighet och längre varaktighet. Deras sackadiska ögonrörelser tog även längre tid att komma upp i topphastighet. Avvikelser i lillhjärnan och hjärnstammen kan bidra till att personer med autism har en annorlunda sensomotorisk kontroll.

Förhöjd luktkänslighet hos personer med autism

Enhanced olfactory sensitivity in autism spectrum conditions

Ashwin, C., Chapman, E., Howells, J., Rhydderech, D., Waker, I. och Baron-Cohen, S.

Molcular Autism, 2014; 5:53.

Personer med autism rapporterar förhöjd luktkänslighet. Tidigare sensoriska experiment hos individer med autism har rapporterat visuell, taktil och auditiv överkänslighet. Syftet med denna studie vara att undersöka luktkänsligheten hos personer med autism samt kopplingen till autistiska drag. 17 vuxna män med autism och 17 utan fick gå igenom ett standardiserat test för olfaktorisk känslighet (Alcohol Sniff Test). De som hade autism genomförde ett frågeformulär som mått på autistiska drag (Autism Spectrum Quotient). Resultatet visar att autismgruppen upptäckte lukt på ett genomsnittligt avstånd av 24,1 cm från näsan jämfört med kontrollgruppen som upptäckte den på betydligt kortare avstånd (14,4 cm). Avståndet var oberoende av ålder och begåvningsnivå men hade ett samband med autistiska drag.

Autistiska drag hos ungdomar med anorexia nervosa och deras föräldrar

An examination of autism spectrum traits in adolescents with anorexia nervosa and their parents

Rhind, C., Bonfioli, E., Hibbs, R., Goddard, E. Macdonald, P., Gowers, S., … Treasure, J.

Molcular Autism, 2014; 5:56.

Det kan finnas ett samband mellan anorexia nervosa och autism. Syftet med denna studie var att undersöka om ungdomar med anorexia nervosa har autism och/eller tvångsmässiga egenskaper, hur många som skulle uppfylla diagnoskriterierna för autism samt om dessa egenskaper delades av deras föräldrar. I studien ingick 150 ungdomar i öppenvårdbehandling för anorexia nervosa eller risk för utveckling av anorexia.. Ungdomarna och föräldrarna svarade på flera olika frågeformulär. Resultatet visar att ungdomarna med anorexia nervosa låg under genomsnittet när det gäller social förmåga. De hade stora relationsproblem med vänner och en hög grad av tvångsmässiga symtom. 5 ungdomar hade eventuellt autism och en ungdom  en säker autismdiagnos. Föräldrarnas autistiska drag och tvångsmässiga drag var inom normalvariationen.

Första bevisen för ovanlig sensorik hos mödrar till barn med autism

First evidence of sensory atypicality in mothers of children with autism spectrum disorder (ASD)

Uljarević, M., Prior, M. R. och Leekam, S. R.

Molcular Autism, 2014; 5:26

Ovanliga reaktioner på sensorisk stimulans är ärftligt och en känd riskfaktor vid affektiva störningar. Sensoriska problem är mycket vanliga hos personer med autism och deras syskon och förekomsten av affektiva störningar är förhöjd hos föräldrar till barn med autism. Syftet med denna studie var att undersöka sensoriska symtom hos föräldrarna. Femtio mödrar till barn och ungdomar med autism svarade på frågor (Adolescent and Adult Sensory Profile) inom fyra områden: underkänslighet, överkänslighet, sensationssökande och sensationsundvikande. Resultatet visar att 98 % av mödrarna till barn med autism låg en standardavvikelse över genomsnittet och 44 % låg två eller fler standardavvikelser över genomsnittet inom minst ett av de fyra områdena.

Anknytning hos små barn med autism: En undersökning av separation och återförening med både mödrar och fäder.     

Attachment in young children with autism spectrum disorder: An examination of separation and reunion behaviors with both mothers and fathers.

Grzadzinski RL, Luyster R., Gunn Spencer A. och Lord C.

Autism, 2014, 2, 85-96

De flesta studier som undersöker anknytning hos barn med autism har använt en metod där vårdnadshavaren separeras ifrån och sedan återförenas med barnet. Barnets beteende observeras för att bidra till kunskapen om såväl barnet som relationen mellan barnet och vårdnadshavaren. När denna metod använts har man funnit få skillnader mellan barn med autism och andra barn. En sådan metod har dock vissa begränsningar enligt flera forskare. Denna studie har designats för att få ut mer specifik information. Syftet har varit att dels undersöka vilken roll förälderns kön spelar, dels undersöka barnets diagnos och kognitiva förmåga kopplad till barnets anknytningsbeteende. I studien deltog tre grupper av barn i åldern 2-3 år. Forskarna tittade på barn med autism, barn med andra diagnoser (non-spectrum disorders) samt typiskt utvecklade barn. Resultatet pekar på att förälderns kön, barnets diagnos och barnets kognitiva förmåga var och en relaterar till barnets anknytningsbeteende. Socialt beteende vid återförening var vanligare för barn med autism i relation till sina mödrar än till fäderna. Resultatet av denna studie tydliggör vikten av av att pappor involveras i studier framöver samt att forskare tar hänsyn till barnets diagnos och kognitiva förmåga vid tolkningen av anknytningsbeteenden. 

Föräldrautbildning och färdighetsträning förbättrar funktioner hos små barn med autism

A randomized group comparison controlled trial of ‘preschoolers with autism’: A parent education and skills training intervention for young children with autistic disorder

Tonge B., Brereton A., Kiomall M., Mackinnon A. och Rinehart NJ.

Autism, 2014, 2, 166-177

Syftet med denna studie var att bestämma effekterna av föräldrautbildning och färdighetsträning i förhållande till adaptivt beteende, autistiska symptom och kognitiv/språklig förmåga hos små barn med autism. Föräldrar blev slumpmässigt indelade i tre olika interventionsgrupper med 35 föräldrar i varje grupp: (1) föräldrautbildning och rådgivning (PEAC), (2) föräldrautbildning och beteendehantering (PEBM) samt (3) en grupp utan specifik intervention (business as usual). Resultaten visar att föräldrautbildning med beteendehantering var signifikant associerat med förbättringar i barnets kommunikation, socialisering och vardagliga färdigheter, ADL (hos barn med stora förseningar i dessa förmågor) jämfört med gruppen utan specifik intervention. Det fanns också förbättringar när det gäller motorisk förmåga och en signifikant minskning av autistiska symptom. Gruppen med föräldrautbildning och rådgivning gav signifikant förbättring av socialiseringsfärdigheter jämfört med gruppen utan specifik intervention. Detta arbete antyder att det är motiverat med föräldrautbildning och färdighetsträning i interventionsprogram för små barn med autism. Studien tyder på att ett 20-veckors utbildnings- och färdighetsträningsprogram för föräldrar till små barn med autism på låg funktionsnivå ger betydande förbättringar i adaptivt beteende och autistiska symptom. 

Akademiska förmågor hos barn och ungdomar som tidigare uppfyllt kriterierna för autism

Academic abilities in children and adolescents with a history of autism spectrum disorders who have achieved optimal outcomes

Troyb E., Orinstein A., Tyson K., Helt m., Eigsti I-M., Stevens M., och Fein D.

Autism, 2014, 3, 233-243

Denna studie undersökte läsning, skrivning och matematikfärdigheter i en grupp barn och ungdomar som diagnosticerats med autism i tidig barndom men som inte längre uppfyller kriterier för diagnos. Dessa individer har uppnått sociala och språkliga färdigheter inom det genomsnittliga intervallet för deras ålder och får litet eller inget skolstöd. Trettiotvå personer i denna grupp jämfördes med 41 individer med högfungerande autism som uppfyllde kriterierna för en diagnos samt 34 typiskt utvecklade kamrater. Forskarna jämförde flera områden: avkodning, läsförståelse, matematisk problemlösning och skriftlig framställning. De tre grupperna matchades på ålder, kön och icke-verbal intelligens. Resultatet av studien visade genomsnittliga prestationer på alla akademiska uppgifter i alla tre grupperna. De som inte längre uppfyller kriterierna för autismdiagnos fick samma resultat som de typiskt utvecklade kamraterna. Gruppen med autismdiagnos fick signifikant lägre poäng på delproven i läsförståelse och matematisk problemlösning jämfört med gruppen som inte längre uppfyllde kriterierna. Dessa resultat tyder på att den akademiska förmågan hos de individer som inte längre uppfyller kriterierna för en diagnos liknar de typiskt utvecklade kamraternas. Det gäller även inom områden där individer som behållit sina autismdiagnoser uppvisar pågående svårigheter.

Sambandet mellan svårighetsgraden av beteenden och samtidiga adhd-symtom hos barn med autism

Association between severity of behavioral phenotype and comorbid attention deficit hyperactivity disorder symptoms in children with autism spectrum disorder

Rao PA. och Landa RJ.

Autism, 3, 272-280

Ett stort antal barn med autism har samtidigt adhd-symtom. Tidigare studier har främst fokuserat på de barn som kommer till specifika kliniker och behandlingsenheter och har konstaterat att barn med autism och adhd har större svårigheter än barn som enbart har autism. Syftet med denna studie var att avgöra hur ofta adhd finns hos barn (4-8 år) med autism och om barn med dubbla diagnoser har lägre utvecklingsprofiler än barn med endast autism. Resultaten visade att av 63 deltagare med autism bedömdes 18 (29%) av sina föräldrar ha symptom på adhd. Grupperna jämfördes på kognitiva, sociala och adaptiva funktionsområden. Gruppen barn med autism och adhd hade betydligt nedsatt förmåga på alla områden jämfört med de som enbart hade autism. Forskarna menar att det behövs mer forskning för att förstå tidiga prediktorer för barn som kommer att ha både autism och adhd, liksom för att förstå mer om de utvecklingsmönster dessa barn har. Sådan forskning skulle kunna leda till utveckling av specialiserade behandlingar och åtgärder som syftar till att förbättra resultaten och livskvaliteten för denna undergrupp av barn.

Sambandet mellan emotionella problem, beteendeproblem och mag-tarmsymtom hos barn med högfungerande autism

The association between emotional and behavioral problems and gastrointestinal symptoms among children with high-functioning autism

Mazefsky C A., Schreiber D R., Olino T M. och Minshew N J.

Autism, 2014, 5, 493-501

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan mag- tarmbesvär (gastrointestinala besvär) och en bred uppsättning av emotionella problem och beteendeproblem på 95 barn med högfungerande autism. Mag-tarmsymtomen bedömdes genom ett frågeformulär (Autism Treatment Networks Gastrointestinal Symptom Inventory) och data samlades in utifrån autismsymtomens svårighetsgrad, adaptivt beteende och flera internaliserade (inåtvända) och externaliserade (ung utagerande) problem. Majoriteten (61 %) av barnen angav minst ett mag-tarmsymtom. Emotionella problem och beteendeproblem var också vanliga men med en hög grad av variation. Barn med och utan mag-tarmbesvär skiljer sig inte åt när det gäller autismsymtomens svårighetsgrad, adaptivt beteende, eller mängden problem kopplade till internalisering eller externalisering. Deltagarna med mag-tarmproblem hade dock signifikant högre nivåer av affektiva problem. Detta resultat överensstämmer med en liten mängd forskning som sett ett samband mellan mag-tarmproblem, irritabilitet och humörsproblem hos personer med autism. Mer forskning behövs för att identifiera mekanismerna bakom detta samband.

Kognitiv beteendeterapi i grupp för vuxna med autism

Group cognitive behavioural therapy for adults with autism spectrum disorders: A preliminary randomised controlled trial.

Hesselmark E., Plenty S. och Bejerot S.

Autism, 2014, 6, 672-683

För vuxna med autism finns få tillgängliga behandlingsalternativ. I denna studie deltog 68 vuxna, normalbegåvade psykiatriska patienter med autism som delats in i två interventionergrupper: kognitiv beteendeterapi (KBT) och rekreationsaktivitet. Interventionen leddes av utbildad vårdpersonal och pågick veckovis i tre timmar under 36 veckor i grupper om 6-8 personer. KBT-interventionen bestod av utbildning (psykoedukation), färdighetsträning och KBT-tekniker. Rekreationsaktiviteten valdes av deltagarna själva och kunde bestå av besök på museum, bio, matlagning, promenader m.m. Deltagarna i båda behandlingsuppläggen uppgav en ökad livskvalitet efter avslutad intervention, utan några skillnader mellan grupperna. Det gick inte att observera någon förbättring av psykiatriska symtom men personerna i KBT-gruppen rapporterade själva en ökad generell förbättring. De uppgav också att de förbättrats när det gäller att uttrycka sina behov och förstå de svårigheter de möter i vardagen. Båda typerna av intervention kan vara viktiga behandlingsalternativ för vuxna med autism. Kognitiv beteendeterapi kan ha ytterligare ett värde eftersom avhoppen var färre, vilket kan leda till en förbättring av vissa färdigheter samt upplevt välmående.

Testning av social kognition hos ungdomar med autism

Explicit versus implicit social cognition testning in autism spectrum disorder

Callenmark Björn, Kjellin Lars, Rönnqvist Louise, Bölte Sven

Autism, 2014, 6, 684-693

Även om autism kännetecknas av svårigheter med ömsesidig social kommunikation är detta något som många studier om social kognition haft svårt att validera. Syftet med denna studie var att pröva om normalbegåvande ungdomar med autism uppfattade sociala situationer på ett annat sätt än en typiskt utvecklad kontrollgrupp. Deltagarna fick bedöma hur acceptabelt de uppfattade beteenden i olika sociala scenarier på två sätt: en med flervalsfrågor (explicit) och en mer spontan (implicit) där deltagarna fick uttrycka sina bedömningar i intervjuer.

Ungdomarna med autism hade samma förmåga att bedöma sociala situationer med flervalsfrågor som typiskt utvecklade personer men lyckades sämre med den spontana varianten. Här hade autismgruppen svårare med perspektivtagande och social medvetenhet trots att de hade jämförbar begåvning, verbal förmåga och ålder som den typiskt utvecklade gruppen Studien pekar på att svårigheter med social kognition framför allt är av spontan (implicit) karaktär. Den visar också att personer med autism kan lyckas vid testning av social kognition om flervalsfrågor används även om de har stora svårigheter med social kognition och ömsesidig social kommunikation i vardagen.

Långtidsuppföljning av faktorer associerade med matselektivitet hos barn med autism

Longitudinal follow-up of factors associated with food selectivity in children with autism spectrum disorder

Suarez M A., Nelson N W., och Curtis A B.

Autism, 2014, 8, 924-932

Syftet med studien var att undersöka hur selektiva barn med autism är i sina livsmedelsval över tid. Forskarna prövade att utvärdera relationerna mellan matselektivitet i förhållande till två autismspecifika områden: sensorisk känslighet samt begränsade och repetitiva beteenden. Femtiotvå föräldrar till barn med autism fyllde i frågeformulär med 20 månades mellanrum. Resultat visade ingen förändring i selektivitet av livsmedel över tid. Det fanns ett signifikant samband mellan matselektivitet och sensorisk överkänslighet. Svårigheter med begränsade och repetitiva beteende kunde förutsäga om barn med autism var kraftigt selektiva i fråga om sina livsmedelsval eller inte. Men endast sensorisk överkänslighet förutspådde svår selektivitet av mat. Dessa resultat stödjer slutsatserna om att små barn med autism fortsätter att vara selektiva när det gäller val av mat och att det finns ett starkt samband mellan matselektivitet och sensorisk överkänslighet.

Smärta kan påverka sömnproblem hos unga med autism

Pain as a predictor of sleep problems in youth with autism spectrum disorder

Tudor M E., Walsh C E., Mulder E C. och Lerner M D.

Autism, 2015, 3, 292-300

Sömnproblem är ganska vanliga hos barn och tonåringar med autism. Andra faktorer kan spela en roll för sömnproblem eller göra dem värre. En sådan faktor är smärta, som barn med autism kan ha svårt att kommunicera till andra. Syftet med studien var att undersöka kopplingen mellan smärta och sömn. Mödrar till 62 barn och ungdomar (3-18 år) med autism fick svara på frågor om sina barns smärtor och sömnsvårigheter. Resultaten visade att såväl smärta som sömnproblem ofta upplevdes av barnen. När barnen nyligen upplevt smärta var de mer benägna att ha fler sömnproblem (t.ex. färre timmars sömn, parasomnier såsom restless legs och mardrömmar samt problem med andningen under sömnen). Resultaten visade också kopplingar mellan dessa sömnproblem och hur barnen kommunicerade sina erfarenheter av smärta. De barn som fick mindre sömn kommunicerade sin smärta på olika sociala sätt, som att söka tröst från föräldrarna. De som upplevt parasomnier kommunicerade smärta genom ansiktsgrimaserande och barnen med andningsproblem under sömnen var mer benägna att kommunicera smärta genom stön eller skrik. Praktiskt taget inga av dessa relationer påverkades av existerande medicinska tillstånd, såsom astma eller mag-tarmproblem. Sammantaget visar denna studie att smärta och sömnproblem kan både vara relaterade och viktiga faktorer när man överväger välbefinnande ungdomar med autism.

Att minska klyftan – effekter av interventioner av utvecklingsbanor hos barn med autism

Narrowing the gap: Effects of intervention on developmental trajectories in autism

Klintwall L., Eldevik S. och Eikeseth S.

Autism, 2015, 1, 53-63

Studier har visat att barn med autism som får behandling kan lära sig att interagera bättre med andra, bättre ta hand om sig själva och få högre resultat på begåvningstester. Beteendemässigt fokuserade behandlingar där barnet, i små steg och med högt fokus på motivation, lär sig färdigheter som att tala och lyssna, verkar vara effektiva. Resultatet av denna typ av studier kan presenteras på olika sätt. Syftet med denna studie var att presentera resultatet i form av utvecklingsbanor där barn som inte lär sig något har en platt bana och barn som fått mycket ny kunskap får en brant uppåtgående bana. Detta exemplifierades genom resultatet från interventioner med 453 barn under 5 år. Behandlingen varierade i intensitet från många timmar om dagen till någon timme per dag eller mindre. Alla barn testades före behandlingen och sedan på nytt 1-2 år senare. Resultatet visade att de barn som hade beteendemässigt fokuserade behandlingar hade brantare utvecklingsbanor, vilket innebar att de tillägnat sig mer färdigheter. Forskarna fann också att ju fler timmar barnen fick per dag med behandling, desto mer hade de lärt sig. Barn med högfungerande autism lärde sig mer än de med större svårigheter. Ålder hade inte någon betydelse; äldre och yngre barn lärde sig lika mycket.

Gestikulerande kommunikation hos barn med autism i
mor-barn-interaktion

Gestural communication in children with autism spectrum disorder during mother–child interaction

Marilina Mastrogiuseppe M., Capirci O., Cuva S. & Venuti P.

Autism, 2015, 4, 469-481

Barn med autism utvecklar inte förmågan att kommunicera genom gester, till exempel att peka, i samma utsträckning som typiskt utvecklade barn. En nedsättning i denna förmåga är en av de avgörande faktorerna för autismdiagnos. Syftet med denna studie var att analysera hur barn med autism använder gester i spontan mor-barn-interaktion. Deltagarna var 20 barn med autism, 20 barn med Downs syndrom och 20 typiskt utvecklade barn samt deras mödrar. Medelåldern i samtliga grupper var två år. Kommunikationen med gester analyserades med hjälp av ett kodningsschema som möjliggör såväl kvantitativ som kvalitativ analys. Resultaten visade att barnen med autism producerade färre och en mer begränsad repertoar av gester jämfört med barnen i de båda andra grupperna. Forskarna fann specifika samband mellan produktion av gester, kognitiv utveckling och svårighetsgrad av autism. Studiet av gester hos barn med autism skulle kunna leda till utvecklingen av nya terapier för denna grupp.

Vuxnas uppfattning av om barn med och utan högfungerande autism är socialt udda

Judgments of social awkwardness from brief exposure to children with and without high-functioning autism

Grossman RB.

Autism, 2015, 5, 580-587

Första intrycket av andra människor baseras på en mängd karaktäristiska drag utifrån korta interaktioner. Syftet med denna studie var att undersöka om typiska vuxna bedömer barn med högfungerande autism som mer socialt udda än deras typiskt utvecklade kamrater. Deltagarna utsattes för kort exponering av fotografier, videoklipp eller ljudfiler. Forskarna använde video- och ljudinspelningar under en uppgift där barn fick berätta och återberätta. De vuxna fick se 1- och 3-sekundersklipp av dessa barn och fick sedan i uppgift att bedöma om barnet i klippet var socialt udda. Resultatet visar att de vuxna uppfattar barn med autism som mer socialt udda i betydligt högre grad än de typiskt utvecklade kamraterna. Dessa resultat stod sig även när deltagarna exponerades för videor och ljudinspelningar som var så korta som en sekund, liksom för stillbilder. Dessa data tyder på att typiska vuxna uppfattar subtila icke-verbala signaler hos barn med autism för att göra bedömningar av barnen. Detta kan få betydande konsekvenser i sociala interaktioner.

Kognitiv beteendeterapi för ångest hos unga med autism
– en uppföljningsstudie

Cognitive-behavioral therapy for anxiety in youth with an autism spectrum disorder: A follow-up study

Selles RB., Arnold EB., Phares V., Lewin AB., Murphy TK. och Storch EA.

Autism, 2015, 5, 613-621

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv behandlingsintervention för ångest som lär personer att ändra sitt sätt att tänka i skrämmande situationer och så småningom att möta sina rädslor. Nyligen har KBT visat sig vara till hjälp för att minska svårighetsgraden av ångestsymtom hos ungdomar med autism. Syftet med denna studie var att se i vilken utsträckning dessa ungdomar fortsätter att visa färre ångestsymtom efter behandling, vilket tidigare inte undersökts. 32 ungdomar med positivt behandlingsutfall i en tidigare studie av KBT för ångest hos personer med autism fick bedöma ångestsymtom efter avslutad behandling. Jämfört med den bedömning som gjorts före behandlingens början visades signifikant minskade ångestnivåer 10-26 månader efter behandlingen. I jämförelse med de resultat som fanns direkt efter avslutad behandling  visade uppföljningsresultaten endast en liten tillbakagång av graden av ångestsymtom. Framtida forskning inom detta område bör undersöka vilka faktorer som är förknippade med att inte bibehålla förbättringar från behandling.

Mindfulnessträning för unga med autism och deras föräldrar

MYmind: Mindfulness training for Youngsters with autism spectrum disorder and their parents

De Bruin EI., Blom R., Smit FMA., van Steensel FJA. och Bögels SM

Autism, 2015, 8, 906-914

Denna studie undersökte effekterna av mindfulnessträning för ungdomar med autism, kombinerat med föräldraskapträning. Mindfulness innebär att leva i nuet, med full medvetenhet, utan att vara dömande gentemot sig själv och andra. Efter mindfulnessträning under nio veckor konstaterades att tonåringarna rapporterade en bättre livskvalitet och en minskning av grubbel (att upprepade gånger tänka på dåliga känslor och erfarenheter från det förflutna). Men det  fanns inte några förändringar när det gällde exempelvis oro. Föräldrarna märkte förbättringar i sina barns sociala färdigheter (t.ex. i hur lyhörda de var, hur de kommunicerade och hur motiverade de var att interagera socialt) och  i antalet bekymmer de visade. Föräldrarna upplevde att de var mer uppmärksamma i vardagen, specifikt gentemot sina tonåringar. De tyckte att de var mer kompetenta i sitt föräldraskap och rapporterade också att deras egen livskvalitet hade förbättrats efter utbildningen. Även om denna studie endast omfattade en liten grupp anser forskarna att dessa första resultat är lovande.

Barn med en diagnos inom autismspektrumet som inte utvecklar tal i förskoleåldern

Children with autism spectrum disorder who do not develop phrase speech in the preschool years

Norrelgen F., Fernell E., Eriksson M., Hedvall Å., Persson D., Sjölin M., Gillberg C. och Kjellmer L.

Autism, 2015, 8, 934-943

Ett syfte med denna studie var att undersöka andelen barn med autism som inte utvecklar förmågan att tala i två-ordssatser under förskoleåren. Deltagarna bestod av 165 barn (141 pojkar, 24 flickor) med autism, i åldern 4-6 år. Barnen bedömdes och följdes upp efter behandling på ett specialiserat autismcenter. Barnens expressiva språk, dvs. möjligheten att använda ord, meningar och fraser för att kommunicera effektivt med andra undersöktes. Forskarna definierade tre kategorier av expressivt språk: icke-verbal (barn som använde mindre än tre ord och hade ett expressivt språk som motsvarar ett barn yngre än 15 månader), minimalt verbal (som använde tre ord men sällan eller aldrig två-ordssatser och med ett expressivt språk som motsvarar ett barn yngre än två år) samt ”expressivt verbal” (phrase speech, som använde två-ordssatser eller längre och hade en expressiv nivå som motsvarar ett barn äldre än två år). Informationen om den expressiva språknivån samlades in genom att föräldrarna intervjuades med hjälp av ett strukturerat intervjuverktyg (Vineland Adaptive Behavior Scales-II). Ett sekundärt syfte med studien var att undersöka faktorer som kan kopplas till barnets verbala förmåga. Andelen barn som uppfyllde kriterierna var följande: icke-verbal (15%), minimalt verbal (10%) och ”expressivt verbal” (75%). Forskarna fann att den viktigaste faktorn för barnets expressiva språkförmåga var den kognitiva nivån. Alla barn i grupperna icke-verbal och minimalt verbal hade en intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning).

Undersökning av kulturella skillnader i symtombilden av autism 
– jämförelse mellan Finland och Storbritannien

Investigating the cross-cultural validity of DSM-5 autism spectrum disorder: Evidence from Finnish and UK samples

Mandy W, Charman T, Puura K, & Skuse, D.

Autism, 2014, 1, 45-54

I de nya diagnoskriterierna för autism (DSM-5) har autism två huvudsymtom: sociala brister och repetitiva beteenden. Tidigare diagnoskriterier hade tre huvudsymtom eftersom man då gjorde skillnad på sociala och språkliga problem. Med en statistisk analysmetod som kallas konfirmatorisk faktoranalys fann man att de nya kriterierna är bättre än de gamla – personer med autism som har grava sociala problem brukar också ha grava språkliga problem. Deltagarna i undersökningen var 708 patienter i England och 240 patienter i Finland. Det var inga stora skillnader på symtomen hos personer med säker autismdiagnos, däremot fanns det större skillnader mellan länderna bland de som var på gränsen att uppfylla diagnoskriterierna. Personer som var nära att få en diagnos hade olika symtombilder i England och i Finland, vilket tyder på att beteenden hos personer med mindre svåra varianter av autism påverkas mer av den kultur de lever i.

Behandlingseffekterna av ACT i grupp för högfungerande med autism

Outcomes of an acceptance and commitment therapy-based skills training group for students with high-functioning autism spectrum disorder: A quasi-experimental pilot study

Pahnke J, Lundgren T, Hursti T, Hirvikoski T.

Autism, 2014, 8, 953-964

Många ungdomar med autismdiagnos är stressade och har problem med ångest, depression och ilska. Syftet med den här studien var att undersöka om sex veckors gruppterapi på en skola kunde minska dessa problem. I terapin delades ungdomarna in i grupper om 5, med en terapeut i varje grupp. Behandlingen grundades på ACT (Acceptance and Commitment Therapy), en terapiform som hjälper deltagare att förhålla sig mer flexibelt till egna tankar och känslor. Målet med terapin var att ungdomarna skulle lära sig medveten närvaro (ett slags meditation), lära sig hantera negativa känslor och hitta intressen och fritidssysslor som motiverar dem. 15 ungdomar gick i ACT-terapi, och 13 ungdomar fick vänta med att få samma behandling. Båda grupperna fyllde i frågeformulär i början och slutet av studieperioden. De ungdomar som fick behandlingen upplevde mindre stress, ångest och depression, jämfört med de ungdomar som inte fick någon behandling.

Musikaliskt gehör och minne för melodier hos barn med diagnos inom autismspektrumet

Pitch discrimination and melodic memory in children with autism spectrum disorder

Stanutz, S., Wapnick, J., & Burack, J.A.

Autism, 2014, 2, 137-147

Tjugofem barn med autism jämfördes med 25 barn utan autism, för att se om de skiljde sig åt i färdigheten att höra skillnad på tonhöjd (gehör) och att minnas korta melodier under längre stunder. Barnen i båda grupperna hade en IQ inom normalområdet och var mellan 7 och 13 år. Barnen med autism visade sig vara aningen bättre både på att identifiera tonhöjd och på att komma ihåg melodier som de fick lyssna på en vecka senare. De barn som fick höga poäng i ett test som mäter visuospatial intelligens tenderade också att ha ett bra minne för melodier. Författarna drar slutsatsen att detta stämmer med de teorier som säger att personer med autism fokuserar mer på detaljer. De spekulerar också i att en förhöjd känslighet för tonskillnader skulle kunna vara en nackdel när man lär sig kommunikativt språk, eftersom man då kan uppfatta exempelvis samma ord, sagt av två olika personer, som helt olika ord.

Långtidseffekter av föräldraförmedlad träning för skolbarn med högfungerande autism

Long-term outcomes of parent-assisted social skills intervention for high-functioning children with autism spectrum disorder

Mandelberg, J., Frankel, F., Cunningham, T., Gorospe, C., and Laugeson, E.A.

Autism, 2014, 3, 255-263

Syftet med denna studie var att undersöka långtidseffekterna av programmet Children’s Friendship Training – ett program för att träna sociala färdigheter där man använder föräldrar som medterapeuter. Programmet är 12 veckor och genomförs med grupper av barn och deras föräldrar. I programmet får föräldrarna stöd att ordna ”lekträffar” med sina barn och barn från exempelvis deras skolklass. 66 barn mellan 7 och 10 år gick igenom träningsprogrammet. Vid avslut rapporterade föräldrarna att deras barn blivit bättre på sociala färdigheter och att de var mindre ensamma. I jämförelse med en annan grupp med barn, som inte fick någon träning, kunde man också se att barnen i träningsgruppen beskrevs som mer socialt kompetenta. I denna studie kontaktades dessa familjer igen, 1 till 5 år efter att programmet avslutats. 24 av 52 föräldrar blev intervjuade på nytt. Resultatet visade att programmet påverkat barnen positivt flera år senare. Barnen hade bättre sociala färdigheter, färre konflikter och beskrevs som mindre ensamma.

Datoriserad träning för personer med autism 
– en litteraturöversikt

Innovative technology-based interventions for autism spectrum disorders: A meta-analysis

Grynszpan, O., Weiss, P.L., Perez-Diaz, F., and Gal, E.

Autism, 2014, 4. 346-361

Tjugotvå publicerade studier som undersökte datorbaserad träning för personer med autism sammanställdes i en så kallad metastudie. Detta gav 419 deltagare, som med datoriserade hjälpmedel (laptops, surfplattor, virtuell verklighet) tränades i bland annat sociala färdigheter, ordförråd, talat språk, läsfärdigheter och att känna igen känslouttryck i ansikten. Deltagarnas ålder varierade från små barn till vuxna, med ett genomsnitt på 12 år. Sammantaget visade studierna att datoriserad träning kan vara effektiv för personer med autism. Det tycktes inte vara någon skillnad i om deltagarna var hög- eller lågfungerande, utan tekniken kan anpassas till funktionsnivån hos användaren. Författarna menar att datoriserad träning har flera fördelar jämfört med traditionella träningsupplägg: den är ofta mer intressant för personer med autism, den kan upprepa exakt samma träningsmoment tills personen lärt sig det och man kan utnyttja mer tid till träning jämfört med om man har en mänsklig lärare.

Sociala konsekvenser av avvikande ansiktsmimik
– hur neurotypiska barn bedömer jämnåriga med autism

Does facial expressivity count? How typically developing children respond initially to children with autism

Stagg S, Slavny R, Hand C, Cardoso A & Smith S

Autism, 2014, 8, 704-711

Barn med autism har ofta sociala problem i skolmiljöer. Ungefär 40 % av barn med autism beskriver sig själva som mobbade. Denna studie undersökte hur neurotypiska barn beskriver barn med autism utifrån ansiktsmimik i videoinspelningar. Fyrtiofyra neurotypiska barn såg på ljudlösa videoinspelningar med 11-åringar som pratade om sina intressen. Hälften av barnen på videoinspelningarna hade autismdiagnos. Utifrån ansiktsmimik blev barnen med autism beskrivna som mindre trevliga och mindre pålitliga än de neurotypiska barnen. De fick också lägre skattningar på om barnen ville leka eller bli kompis med dem, jämfört med de neurotypiska barnen. De här skillnaderna uppstod trots att barnen som såg på videobanden inte visste att hälften av barnen hade autismdiagnos. Författarna menar att framtida studier måste undersöka hur man kan undervisa neurotypiska barn om vad autism är, för att minska problem med mobbning och utfrysning.

Utvecklingen av sociala och kommunikativa färdigheter hos små barn med autism – en longitudinell studie

The developmental sequence of social-communicative skills in young children with autism:
A longitudinal study

Wu, C och Chiang C

Autism, 2014, 8, 385-392

Barn med autism har per definition svårigheter med social interaktion och språkutveckling. Syftet med denna studie var att undersöka om barn med autism lär sig språkfärdigheter i samma ordning som barn med typisk utveckling eller om det också finns kvalitativa skillnader. I denna studie undersöktes först språkutvecklingen hos 26 barn med typisk utveckling, och man fann att dessa barn med få undantag följde samma sekvens av utvecklingssteg. Därefter undersöktes språkutvecklingen hos 23 barn med autism. En jämförelse visade att barnen med autism följde en annan utvecklingssekvens: barnen med autism lärde sig delad uppmärksamhet senare än vad de lärde sig andra kommunikativa färdigheter.

Inlärning genom att observera andra
– en forskningsöversikt över lärarmetoder

Observational learning by individuals with autism: A review of teaching strategies

Plavnick J & Hume, K.

Autism, 2014, 4, 458-466

Genom att observera när andra utför ett visst beteende och se vilka konsekvenser beteendet får, kan människor utöka sin beteenderepertoar. Denna färdighet, att lära sig nya beteenden genom att observera andra, gör det möjligt att lära in beteenden som skulle vara mycket tidskrävande om de skulle tränas in direkt. Många barn med autism har problem med denna färdighet av flera anledningar: det finns ett svagare intresse för vad andra gör, det finns svårigheter med att förstå kopplingen mellan någon annans beteende och de positiva konsekvenser som beteendet leder till och det finns ett grundläggande problem med konkret imitation. Flera pedagogiska metoder har utvecklats för att göra det lättare för barn med autism att tillgodogöra sig färdigheter genom att observera andra. Exempel på metoder som fungerar är arbete i mindre grupper, flera upprepningar av beteendena som ska imiteras, och träning i konkreta imitationsfärdigheter. En genomgång av kunskapsläget visar att denna färdighet går att träna och förbättra. Dock finns det  lite forskning som har undersökt om personer med autism även använder sina nya imitationsfärdigheter i vardagen.

Riskfaktorer för mobbning hos skolbarn med autism

Risk factors for bullying among children with autism spectrum disorders

Zablotsky B, Bradshaw C, Anderson C & Law P

Autism, 2014, 4, 419-427

Tidigare studier har visat att barn med utvecklingsförseningar löper en ökad risk att utsättas för mobbning. I denna amerikanska studie rapporterar över tusen föräldrar om sina barns erfarenheter av att bli mobbade. Riskfaktorer för mobbning är att ha autism men vara högfungerande, samt att gå i en klass med neurotypiska barn. Två tredjedelar av barnen hade blivit mobbade vid något tillfälle och en tredjedel av dessa hade blivit mobbade under den senaste månaden. Ett av fem barn beskrevs också vid något tillfälle ha varit den som själv mobbar. Barn med icke-vit bakgrund löpte också större risk att bli mobbade. Studien visar alltså att det finns nackdelar med att personer med autism går i integrerade klasser.

Barn med autism påverkas mindre än andra barn av grupptryck

Social conformity and autism spectrum disorder: A child-friendly take on a classic study

Yafai A, Diarmuid Verrier D & Reidy, L

Autism, 2014, 8, 1007-1013

Flera studier har visat att de flesta människor anpassar sina åsikter och bedömningar efter vad som är majoritetsåsikten i en grupp, även om det går emot ens egen åsikt. Ett klassiskt experiment på 50-talet, Asch-experimentet, visade att man kunde få försökspersoner att göra felaktiga bedömningar. Till exempel kunde deltagare ge felaktiga svar när de fick uppgiften att bedöma vilken av två linjer som är längst, om de befann sig i en situation där övriga gruppdeltagare insisterade på ett svar som i själva verket var fel. I denna studie undersöktes om barn med autism, i jämförelse med neurotypiska barn, skulle vara mindre benägna att anpassa sig efter grupptryck. 15 barn med autism och 15 barn utan fick uppgiften att säga vilken av tre linjer som var lika lång som en referenslinje. Testet upprepades med olika linjer och hälften av gångerna nämnde försöksledaren vad folk brukar svara och angav fel linje. Resultatet visade att de neurotypiska barnen påverkades av denna felaktiga information – de angav oftare fel svar jämfört med barnen med autism som fortsatte att svara efter vad de själva såg och inte efter vad folk brukar svara.

Anställning och utbildning hos vuxna med högfungerande autism

Longitudinal patterns of employment and postsecondary education for adults with autism and average-range IQ

Taylor JL, Henninger, NA & Mailick, MR

Autism, 2015, 19, 785-793

Denna studie undersökte hur vanligt det är med anställning och postgymnasial utbildning hos vuxna med högfungerande autism. Deltagarna bestod av 73 personer med en IQ över 70. Studien pågick i över 12 år. Resultatet visade att två tredjedelar av deltagarna hade utbildning eller studerade vid något tillfälle under de tolv åren som studien följde dem. Vanliga arbeten var i butik, på kontor eller verkstad. En fjärdedel höll sig kvar på samma jobb eller i samma utbildningsprogram över en längre tid. Ungefär en tredjedel av männen i studien studerade eller arbetade vid varje givet undersökningstillfälle, men ingen av de 15 kvinnorna i studien hade stabil anställning eller studerade. De riskfaktorer som framkom i studien var bland annat graden av autism, till exempel om personen uppvisade beteendeproblem eller hade stora problem med ADL. Det var också en riskfaktor att vara kvinna, vilket förklaras av att de kvinnliga deltagarna i studien hade fler autismsymptom. Faktorer som ökade chanserna för anställning eller studier var att ha högutbildade föräldrar och att vara yngre när man först rekryterades till studien.

ADL-färdigheter hos personer med autism, från 2 till 21 år

Daily living skills in individuals with autism spectrum disorder from 2 to 21 years of age

Bal V, Kim S, Cheong D & Lord C.

Autism, 2015, 7, 774-784

ADL (aktiviteter i det dagliga livet) är ett samlingsbegrepp för de vardagliga färdigheter vi behöver kunna för att leva ett självständigt liv. Det kan till exempel gälla personlig hygien, matlagning eller hantering av pengar.  Studier har visat att personer med autismdiagnos har större svårigheter att lära sig ADL än vad man kan förvänta sig utifrån IQ-nivå. I denna studie följdes 179 barn från att de genomgick autismutredning vid två års ålder till dess att de fyllt 21 år. Under denna period kunde två grupper urskiljas: en grupp som under dessa 19 år lärde sig ADL-färdigheter, om än något långsammare än neurotypiska barn och en grupp som också lärde sig  färdigheter, men mycket långsamt. De två gruppernas olika utvecklingsbanor tycktes vara en fortsättning av skillnader i funktionsnivå som fanns redan vid två år. Barn som fick tidiga insatser,  exempelvis föräldramedierad tillämpad beteendeanalys, hamnade oftare i gruppen med mer positiv utvecklingsbana.

Kunskaper om autism hos allmänheten och hos förskolepersonal

Lay beliefs about autism spectrum disorder among the general public and childcare providers

Mitchell G & Locke K

Autism, 2015, 5, 553-561

Denna studie undersökte vad den amerikanska allmänheten och förskolelärare hade för kunskaper om autism. Den ena gruppen bestod av 823 slumpmässigt valda medborgare i USA och Kanada, den andra av 176 anställda inom förskoleverksamhet i delstaten Idaho, USA. Resultatet visade att nästan alla respondenter angav genetik och neurologiska avvikelser som orsaker till autism (till skillnad från exempelvis uppfostran eller diet). De flesta var medvetna om att autism kan diagnosticeras vid unga år, liksom att det finns effektiva insatser att få. Men många visste inte att problem med att skaffa vänner har blivit ett av diagnoskriterierna. En av tio trodde att vaccinering i spädbarnsåldern kan leda till autism. Författarna menar att den sortens felaktiga uppfattningar om autism bäst bör åthjälpas genom mer och bättre information i TV och på internet, där de flesta får sin information om vad autism är.

Mikroanalys av språkinteraktion mellan mammor och små barn med autism

The influence of maternal language responsiveness on the expressive speech production of children with autism spectrum disorders: A microanalysis of mother-child play interactions

Walton K & Ingersoll B

Autism, 2015, 4, 421-432

Denna studie undersökte hur mammor till små barn med autism pratar med sina barn, och hur detta påverkar barnets språk.  28 barn med autism och 16 neurotypiska barn videofilmades medan de interagerade med sina mammor. Resultatet visade att bägge grupperna pratade mer när föräldern frågade om något som just då intresserade barnet, till exempel en viss leksak. Barnen med autism pratade också oftare om föräldern gav tydliga visuella ledtrådar, såsom pekningar, om det som uttalandet gällde. Tidigare studier har visat att barn med autism lär sig språket snabbare om de har föräldrar som uppmuntrar språkproduktion. Författarna till studien menar att implikationerna av denna studie visar på vikten av att följa barnets intresse och att ställa många frågor.

Svårigheter med att förstå känslomässiga ansiktsuttryck hos vuxna med autismdiagnos

Misinterpretation of facial expressions of emotion in verbal adults with autism spectrum disorder

Eack S, Mazefsky C & Minshew N.

Autism, 2015, 3, 308-315

Färdigheten att se skillnad på ansiktsuttryck är viktig för att den sociala interaktionen ska fungera. Många personer med autism har svårigheter med detta. Denna studie undersökte förmågan att skilja på olika ansiktsuttryck hos 45 vuxna med autism och 30 neurotypiska vuxna. Resultatet visade att personerna med autism var sämre på att skilja mellan olika ansiktsuttryck som uttryckte känslor, jämfört med en neurotypisk kontrollgrupp. De vanligaste misstagen var att beskriva glada ansikten som neutrala och neutrala ansikten som arga eller ledsna. Ju fler autistiska symtom, desto fler misstag gjorde deltagarna i sina ansiktsbedömningar. Resultatet kan tolkas som en färdighetsbrist i ansiktsavläsning, men det kan också bero på att vuxna med autism ofta rapporterar högre nivåer av depression och ångest, vilket kan göra att man oftare identifierar andras ansikten som hotfulla.

De bästa indikatorerna för att screena 18-månaders barn för autism

Best Discriminators for Identifying Children with autism spectrum disorder at an 
18-Month Health Check-Up in Japan

Kamio, Y., Haraguchi, H., Stickley, A., Ogino, K., Ishitobi, M. och Takahashi, H.

Journal of Autism and Developmental Disorders, 2015, 45, 4147-4153

Ju tidigare autism kan diagnosticeras hos små barn, desto tidigare kan man påbörja interventioner (till exempel språkträning). Denna studie undersökte vilka delar av screening-verktyget M-CHAT som är bäst på att upptäcka barn med autism. M-CHAT är en lista med beteenden som exempelvis en sjuksköterska kan undersöka vid en vanlig tvåårskontroll. Över tvåtusen japanska barn mellan 17 och 23 månader testades med M-CHAT genom att föräldrar fyllde i frågeformulär om sitt barns beteenden. Samtliga barn testades igen vid 3 års ålder och då uppfyllde 64 av dessa barn kriterierna för autismdiagnos. Genom att jämföra de tidigare föräldraskattningarna av barnen som fick diagnos vid tre års ålder med barnen som inte fick det, kunde man se vad som i efterhand hade varit de bästa tecknen på en senare diagnos. Författarna jämförde sedan med vad tidigare studier funnit som första tecken på autism och valde ut frånvaron av följande tre beteenden som bästa indikatorn för en senare autismdiagnos: att inte följa en vuxens pekning, att inte leka låtsaslek och att inte komma till en vuxen för att visa upp objekt.

Effektiva behandlingar för barn med pica

Clinical Outcomes of Behavioral Treatments for Pica in Children with Developmental Disabilities

Call, N., Simmons, C., Lomas-Mevers, J. Och Alvarez, J.

Journal of Autism and Developmental Disorders, 2015, 45, 2105-2114

Mellan 5 och 25 % av alla barn med utvecklingsförseningar har problem med pica: att tvångsmässigt äta saker som inte är mat, som exempelvis papper, plast, jord, stenar, tvål eller fimpar. Pica kan vara skadligt när objekten som äts är giftiga eller vassa, men det kan också leda till social stigmatisering. Denna artikel sammanfattar fynd från 11 publicerade studier som utvärderat på beteendeanalytiska interventioner för att minska pica. Alla studierna inkluderade en funktionell analys och bestod av individualiserade interventioner för att minska problembeteendet. Den vanligaste behandlingskomponenten var positiv förstärkning av alternativa beteenden. Det kan till exempel vara att barnet får tillgång till en Ipad om hen lämnar ifrån sig pica-objekten istället för att stoppa dem i munnen. Behandlingen kan också bestå av förstärkning av fritidsaktiviteter som kan minska tristess och därmed minskar behovet av pica. Andra interventioner var att introducera nya aktiviteter som inte var förenliga med pica, exempelvis att tugga tuggummi. Enbart tre av studierna lyckades få bort pica helt, men samtliga studier lyckades minska beteendet signifikant.

Självrapporterad sexualitet hos tonårspojkar med högfungerande autism

Sexuality in Adolescent Boys with autism spectrum disorder: self-reported Behaviors and Attitudes.

Dewinter, J., Vermeiren, R., Vanwesenbeeck, I., Lobbestael, J. och Nieuwenhuizen, C.

Journal of Autism and Developmental Disorders, 2015, 45: 731-741

Sexuell utveckling hos personer med autismdiagnos har historiskt antingen förnekats (personer med autism har mindre sexualdrift) eller patologiserats (personer med autism har avvikande sexualitet), ofta på mycket svag bevisgrund. Det finns emellertid anledningar att tro att sexuell utveckling hos personer med autism blir annorlunda, eftersom diagnosen ofta leder till svårigheter att inleda romantiska förhållanden och att diskutera sexualitet med jämnåriga. Denna studie intervjuade 50 pojkar med autism, i åldrarna 15 till 18 år. Deras svar jämfördes sedan med svaren från en grupp med 90 jämnåriga pojkar utan diagnos. Resultaten visade att pojkar med och utan autismdiagnos hade mycket lik sexuell utveckling och liknande sexuella erfarenheter (vad gäller onani, fantasier, sexuell debut och sexuell läggning). Pojkarna med en diagnos hade större erfarenheter av cybersex än kontrollgruppen och en större tolerans för homosexualitet hos andra. Studien visade tydligt att pojkar med autismdiagnos inte har minskad sexuell drift jämfört med jämnåriga utan diagnos.

Förekomst av specialförmågor och styrkor hos personer med autismdiagnos

Prevalence of Clinically and Empirically Defined Talents and Strengths in Autism

Meilleur, A., Jelenic, P., och Mottron, L.

Journal of Autism and Developmental Disorders, 2015, 45, 1354-1367

254 individer med autismdiagnos rekryterades till denna studie, vars syfte var att undersöka hur vanligt det är att personer med autism har särskilda specialförmågor. Både barn och vuxna, lågfungerande och högfungerande, var med i studien. Föräldrar eller annan omsorgsperson intervjuades om personen med diagnos hade någon anmärkningsvärd förmåga. Två tredjedelar beskrevs ha en sådan färdighet. De flesta färdigheterna var inom minne (53 %), visuell slutledning (32 %), läsförmåga (22 %), musik (17 %) och programmering (17 %). 43 av deltagarna som beskrivits med en specialförmåga testades mer utförligt med strukturerade test, till exempel testades deras förmåga att diskriminera toner. Under kontrollerade former kunde man bekräfta en särskild förmåga hos hälften. Särskilda förmågor var vanligare hos deltagare med högre IQ och bland deltagare med högre ålder.

Syskon som medterapeuter i interventioner för personer med autismdiagnos

Sibling involvement in Interventions for Individuals with autism spectrum disorders: A Systematic Review.

Shivers, C. och Plavnick, J.

Journal of Autism and Developmental Disorders (2015). 45: 685-696

Många behandlingar för personer med autismdiagnos, särskilt barn, involverar deltagarnas syskon. Ibland sker detta genom att syskonen också får behandling (exempelvis i familjeterapi), men oftare genom att syskonen är medterapeuter. Som medterapeut kan syskonet antingen vara en tränare, som ger instruktioner i ett träningsprogram, eller en modell som syskonet med diagnos ska imitera. Författarna identifierade 17 studier som har involverat syskon i behandling. Syskonen varierade i ålder, från fyra år upp till tretton. De färdigheter som tränades var oftast social interaktion eller lekfärdigheter, men en studie handlade om simning. Sammanfattningsvis fungerade syskon väl som medterapeuter och lärde sig de nödvändiga träningsfärdigheterna för att kunna jobba med sitt syskon. Två av de 17 studierna beskrev kvalitén på relationen mellan syskonen. Författarna till dessa två studier menade att relationen mellan syskonen blev mer kärleksfull. Syskonen kom varandra närmare som en effekt av att syskonet utan diagnos involverades i interventionen.

När autism blir feldiagnosticerat – fem illustrativa fallexempel

Varieties of Misdiagnosis in ASD: An Illustrative Case Series

Schalkwyk, G., Peluso, F., Qayyum, Z., McPartland, J. och Volkmar, F.

Journal of Autism and Developmental Disorders (2015), 45: 911-918

Fram tills 1980 räknades autism som en underkategori till schizofreni, eftersom symptomen för autism och barndomsschizofreni är mycket snarlika. Autism skiljer sig från schizofreni genom en tidigare debut och distinkta problem med social interaktion. Men mycket av symptomen är liknande och många vuxna som diagnosticeras med schizofreni visade under sin barndom symptom som påminner om autism. Denna artikel ger exempel på fall där patienter har diagnosticerats med schizofreni på grund av vanföreställningar, social tillbakadragenhet och brister i exempelvis hygien.  Men författarna menar att patienterna har feldiagnosticerats och egentligen borde ha fått en autismdiagnos. Tecken på att autism hade varit en mer lämplig diagnos är att förbättringar i patienternas fungerande sker utan medicinering, och att struktur i vardagen tycks vara den viktigaste faktorn för förbättring. Vad som kan uppfattas som psykotiskt nonsensspråk kan istället förstås som ovanligt språkanvändande, vilket är typiskt för autism. Författarna menar att om en person har diagnosticerats med autism och senare börjar uppvisa psykotiska symptom bör man vara försiktig med att påbörja farmakologisk behandling (som kan ge allvarliga biverkningar), innan psykoterapeutiska interventioner har prövats för att minska problembeteendena.

Rökning under graviditeten ökar inte risken för autism 
– en metaanalys

Maternal Smoking and autism spectrum disorder: a Meta-Analysis

Rosen, B., Lee, B., Lee, N., Yang, Y. och Burstyn, I.

Journal of Autism and Developmental Disorders (2015), 45: 1689-1698

Tidigare forskning har visat att även om autism till stor del har genetiska orsaker så måste även miljöfaktorer spela in. En sådan faktor är miljön under fosterstadiet. Rökning under graviditeten har tidigare visat sig öka risken för prematur födsel, missbildningar och minskad födslovikt. Denna studie kombinerade data från 15 publicerade studier från bland annat Sverige, USA, Finland och Danmark, med totalt över en miljon deltagare. Genom att kontrollera moderns inkomstnivå, utbildning och psykiatriska problem kunde man visa att rökning under graviditeten inte ökar risken för att barnet senare ska utveckla autism.

Smartphones som stöd för personer med autism på arbetsplatser

Reducing the Need for Personal Supports among Workers with Autism Using an Ipod Touch as an Assistive Technology: Delayed Randomized Control Trial

Gentry, T., Kriner, R., Sima, A., McDonough, J och Wegmann, P.

Journal of Autism and Developmental Disorders (2015), 45: 669-684

Tidigare forskning har visat att andelen vuxna med autismdiagnos som jobbar är betydligt lägre än i den övriga befolkningen. Detta trots att personer med autism ofta är bra på färdigheter som bör vara eftertraktade på en arbetsplats: matematiskt tänkande, ärlighet och uthållighet. Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsplatser kan göras mer tillgängliga för personer med autismdiagnos genom strukturerande stöd som är ständigt närvarande, i form av en Ipod. I studien prövade 50 vuxna att använda en Ipod som stöd när de började på ett nytt jobb. Hälften av gruppen fick en smartphone de första 3 månaderna och den andra hälften fick tillgång till telefonen först 3 månader senare. På så vis kunde man jämföra om läsplattan gjorde starten på ett nytt jobb lättare. Deltagarna var mellan 18 och 60 år gamla. De flesta var män, och majoriteten bodde med sina föräldrar. De jobb de började på var enkla, men med eget ansvar, som till exempel vaktmästare, affärsbiträden eller postsortering. Alla deltagarna hade tillgång till en jobbcoach som de kunde vända sig till när svårigheter dök upp. Samtidigt som deltagarna fick sin smartphone fick de också träning i hur den kunde användas och information om vilka appar som kunde vara relevanta för dem. Resultaten visade att även om deltagarna inte blev mer effektiva på sina arbetsplatser av att ha en Ipod, så behövde de nästan hälften så mycket av jobbcoachernas tid, vilket tyder på att tillgång till en smartphone, och träning i att använda den, gjorde deltagarna mer självgående på arbetsplatsen. De vanligaste apparna som användes var (förutom spel, youtube och webbläsare) påminnelser, visuella scheman och att-göra-listor.

Erfarenheter av högskolestudier hos personer med autismdiagnos – utmaningar, styrkor och behov

Higher Education Experiences of Students with autism spectrum disorder: Challenges, Benefits and Support Needs.

Hees, V., Moyson, T. och Roeyers, H.

Journal of Autism and Developmental Disorders (2015), 45: 1673-1688

Allt fler personer med autismdiagnos studerar på universitet och högskolor, vilket leder till många utmaningar. Denna studie undersökte vilka problem som personer med diagnos upplever vid högre studier och vilka styrkor de identifierat hos sig själva. 23 belgiska studenter, varav sex kvinnor, mellan 18 och 25 år intervjuades. De problem som framkom handlade om den stora förändringen med större eget ansvar för inläsning och tentor, att selektera i ett stort informationsflöde, och om att börja i en ny social kontext (såsom att passa in och hitta vänner). Många beskrev att det var svårt att veta om man skulle berätta om sin diagnos för lärare och kurskamrater. Nästan alla upplevde psykiska problem, främst ångest, stress och ensamhetskänslor. De styrkor som studenterna själva kunde se hos sig själva och som de kopplade till sin diagnos, var främst bättre minne och förmåga att koncentrera sig. Deltagarna själva efterlyste att universiteten bör erbjuda individuell coachning till personer med autismdiagnos, att kurser och aktiviteter ska beskrivas tydligt i förväg så att det går att förbereda sig. De betonade också vikten av att ha fritidsaktiviteter för att stressa ner och slappna av. Hälften av de intervjuade studenterna hade valt att läsa mindre än fulltid för att inte bli för stressade.

Avvikande ögonkontakt hos förskolebarn med autism beror inte på obehagskänslor

No Evidence of Emotional Dysregulation or Aversion to Mutual Gaze in Preschoolers with autism spectrum disorder: An Eye-Tracking Pupillometry Study

Nuske, H., Vivanti, G. och Dissanayake, C.

Journal of Autism and Developmental Disorders (2015), 45, 3433-3445

Ett av diagnoskriterierna för autism är avvikande ögonkontakt. Vanligast är att uppvisa ovanligt lite ögonkontakt med andra. Vissa studier har visat att minskad ögonkontakt kan vara ett av de första symptomen på att senare utveckla autism. En möjlig förklaring är att många med autism upplever ögonkontakt som direkt obehagligt och därför undviker det. Denna studie testade denna teori genom att se på pupillutvidgning. Försökspersoner fick se på videoklipp där personer ser in i kameran. Att se något som man uppfattar som obehagligt tenderar att ge en vidgade pupiller, och detta var alltså vad teorin förutsade skulle hända när personer med autism såg på videoklipp där någon mötte deras blick. Varje försöksperson såg 12 videoklipp som visade olika personer, hälften av dessa var närstående till försökspersonen själv. I studien deltog 27 barn med autism och 21 barn utan diagnos. Medelåldern var drygt fyra år. Deltagarnas pupilldiameter mättes med hjälp av eye-tracking-teknik. Resultatet jämfördes sedan mellan grupperna. Det visade ingen skillnad mellan barn med och utan diagnos. Barn med autism fick alltså inte mer pupillvidgning av ögonkontakt än vad barn utan diagnos fick. Det gick alltså inte att ge stöd åt teorin att personer med autism uppfattar ögonkontakt som obehagligt.

Förebyggande terapi för spädbarn i riskzonen för att utveckla autism: en litteraturgenomgång

Feasability and Effectiveness of Very Early Intervention for Infants At-Risk for autism spectrum disorder: A Systematic Review

Bradshaw, J., Mossman-Steiner, A., Gengoux, G och Kern-Koegel, L.

Journal of Autism and Developmental Disorders (2015) 45: 778-794

Autism kan idag diagnosticeras så tidigt som vid 18 månaders ålder, och tecken på senare autism kan identifieras så tidigt som vid 12 månader. Särskilt barn i riskgrupper, som småsyskon till barn som redan har utvecklat autism, identifieras allt tidigare. Syftet med denna studie var att gå igenom den forskning som gjorts på behandling av mycket små barn som riskerar att utveckla autism. Nio studier med totalt 353 deltagare inkluderades. Barnen var mellan 4 och 30 månader vid behandlingens start. Interventionerna var oftast relativt lågintensiva (under 2 timmar i veckan), men mellan sessionerna pågick mer ostrukturerad behandling som utfördes av barnets föräldrar. De flesta studierna baserade sin intervention på beteendeanalytiska principer (till exempel positiv förstärkning av sociala beteenden och språkliga initiativ). Resultaten visade att föräldrarna framgångsrikt lärde sig att bli terapeuter, att de var nöjda med interventionerna och att de upplevde en bättre kontakt med sitt barn. Effekterna mättes också i objektiva beteendemått, till exempel IQ, men här var effekterna inte tydliga. Studier med längre intervention (2 år) tycktes emellertid ge större effekter än korta insatser. Författarna menar att mycket tidiga insatser för barn med autism är ett nytt forskningsområde och att de interventioner som finns fortfarande är experimentella.

Förändringar i prevalens av autism mellan 2001 och 2011 i Stockholm

Changes in Prevalence of autism spectrum disorders in 2001-2011: Findings from the Stockholm Youth Cohort

Idring, S., Lundberg, M., Sturm, H., Dalman, C., Gumpert, C., Rai, D., Lee, B. och Magnusson, C.

Journal of Autism and Developmental Disorders (2015), 45: 1766-1773

Tack vare ett detaljerat och heltäckande folkbokföringssystem är Sverige ett land där populationsstudier är lätta att genomföra. I denna studie gjorde man en statistisk analys på samtliga barn i Stockholm som under en tioårsperiod fått en autismdiagnos. Syftet var att se om autism blivit vanligare, och i så fall i vilka grupper. Resultaten visade att autism blev mer än tre gånger vanligare mellan 2001 och 2011. Den största ökningen var inom gruppen autismdiagnos utan medföljande intellektuell funktionsnedsättning. 2011 fanns det över 11’000 barn med autism i Stockholms län. Autismdiagnos visade sig vara vanligare i familjer med låg utbildningsnivå och i familjer med invandrarbakgrund, men forskarna kan inte ge någon säker förklaring till vad detta kan bero på. På samma sätt är det svårt att förklara vad den trefaldiga ökningen av antalet diagnoser beror på. Även om det inte går att utesluta att det beror på en faktisk ökning av antalet fall av autism, så menar författarna att det med största sannolikhet beror på att fler är medvetna om diagnosen idag än tidigare. Det är alltså en ökning i statistiken, snarare än i verkligheten.                         

Hundar som stöd för barn med autism: effekter på anknytning och sociala färdigheter

The Social Skills and Attachment to Dogs of Children with autism spectrum disorder

Carlisle, G.

Journal of Autism and Developmental Disorders (2015), 45: 1137-1145

Det finns teoretiska anledningar att tro att barn med autism kan lära sig sociala färdigheter i interaktioner även med djur, till exempel hundar. En hund ger möjligheter att träna på kommunikation, är ett möjligt anknytningsobjekt och kan fungera som grund för social interaktion med andra jämnåriga. Syftet med denna studie var att se om några positiva effekter av att ha en hund kunde visas statistiskt. 70 föräldrar till barn med autismdiagnos intervjuades, varav 47 i hushåll med en inneboende hund (vanligaste rasen var labrador). I de hushåll där det fanns en hund uppskattade föräldrarna att barnen i genomsnitt spenderade1,5 timmar per dag med familjens hund. Resultaten visade inga skillnader i sociala färdigheter eller problembeteenden mellan de barn som levde med hund och de barn som inte gjorde det. Ändå beskrev föräldrarna att barnen hade en stark anknytning till familjens hund.

Biomarkörer för autism: utmaningar och möjligheter

Autism biomarkers: Challenges, Pitfalls and Possibilities

Anders, G.

Journal of Autism and Developmental Disorders (2015), 45, 1103-1113

De senaste decenniernas forskning har tydliggjort att autism är ett tillstånd som till stor del har genetiska orsaker, med en klar neurologisk grund. Olika forskare har olika perspektiv på vad autism egentligen är. Denna studie ger en överblick över olika sätt att tänka kring autism, och presenterar samtidigt ett nytt, alternativt perspektiv. Traditionellt ses autism som en enhet, med en eller eller fåtal underliggande orsaker. Detta synsätt ligger bakom sökandet efter autistiska biomarkörer (blodprov, genetiska test, hjärnavvikelser), som på sikt ska kunna ersätta en diagnos baserad på beteendemått. Det nya synsättet ser autism som mycket mer komplext och något som växer fram, dvs. ett ”emergent” fenomen. Normal utveckling av sociala färdigheter som språk och social interaktion kräver att en stor mängd av olika underliggande neurologiska system ska fungera. Det emergenta synsättet på autism innebär att alla dessa underliggande system måste fungera för att ett barn ska lära sig sociala förmågor. Om något underliggande system är ur funktion lär sig barnet inte sociala färdigheter och barnet får därmed en autismdiagnos. Författaren menar att detta förklarar varför forskning som letar efter tydliga biomarkörer ännu inte har varit fruktsam, eftersom det inte kommer att finnas en markör för alla fall av autismdiagnos. Det emergenta synsättet på social förmåga innebär att om det felande neurologiska systemet kan identifieras tidigt i utvecklingen hos den enskilda individen så kan förebyggande behandlingar potentiellt göra att autism aldrig hinner utvecklas.

Stabilitet och förändringar i IQ och adaptiva färdigheter hos förskolebarn med autismdiagnos

Stability and Change in the Cognitive and Adaptive Behaviour Scores of Preschoolers with autism spectrum disorder

Flanagan, H., Smith, I., Vaillancourt, T., Duku, E., Szatmari, P., Bryson, S., Fombonne, E., Mirenda, P., Roberts, W., Volden, C., Waddell, C., Zwaigenbaum, L., Bennett, T., Elsabbagh, M och Georgiades, S.  

Journal of autism and developmental disorders, 45(9), 2691-2703.                         

Autism diagnosticeras allt tidigare i barndomen, i åldrar när IQ-test och andra färdighetsmått tenderar att ge olika resultat från år till år. I denna studie undersöktes hur stabila sådana mått är för barn som har fått en diagnos under förskoleåldern, jämfört med när de senare började skolan. 357 barn deltog i studien och genomsnittsåldern var 3,5 år vid första testningen. Två tredjedelar av barnen fick någon form av tillämpad beteendeanalys, de flesta mer än 11 timmar i veckan. Resultatet visade att majoriteten av barnen gjorde stora förbättringar under studieperioden, både i IQ och adaptiva färdigheter. Alla barn som hade en IQ och adaptiv förmåga över 70 (dvs. i normalzonen) vid första testningen började senare skolan utan diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Väldigt få barn uppvisade försämringar i sin förmåga under denna period och mer än en tiondel gjorde mycket stora framsteg. Sammantaget visar studien att barn med autismdiagnos som testas i förskoleåldern senare tenderar att förbättras avsevärt tills de börjar skolan. Det är svårt att veta om detta beror på de interventioner de får eller spontan förbättring, eller om testen är dåliga för små barn.

Lägg till kommentar

Här kan du kommentera sådant som rör webbplatsens innehåll eller funktionalitet. Vid personliga frågor, kontakta ditt center eller enhet.