Sömn

En majoritet av barn med autism och Aspergers syndrom har sömnproblem, och det drabbar ofta familjen mycket hårt. Det handlar oftast om svårigheter att somna, men också om uppvakning på natten. Det finns metoder att komma till rätta med svårigheterna i de flesta fall.

Åtminstone 25 procent av alla barn, med eller utan funktionsnedsättning, har sömnstörningar under någon period. De ligger och kastar sig i sängen, gråter, talar i sömnen, har svårt att somna eller vaknar flera gånger under natten utan att kunna somna om.

För barn med autism, adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir svårigheterna ofta till ett mycket stort problem, både för barnet själv, men kanske framför allt för föräldrar och syskon. Sömnstörningar är vanligast bland yngre barn, men för många finns de kvar under ungdomen och också i vuxen ålder.

Sömn hos små barn

De flesta nyfödda barn har ett oregelbundet sömnmönster. Under de första 2-3 månaderna sover de 16-19 timmar per dygn, men oftast bara några timmar åt gången och lika mycket dagtid som nattetid. Sömnmönstret förändras successivt, och allt större del av sömnen sker på natten. Vid 3 månader sover barn oftast 13-15 timmar per dygn och vid 6 till 12 månader 12-15 timmar.

Att små barn har ett stort sömnbehov antas hänga ihop med den intensiva kroppsliga och neurologiska tillväxt och utveckling som sker då. Skolbarn behöver i allmänhet cirka 10 timmars sömn, och under pubertet och tonår ökar ofta sömnbehovet för att sedan avta med stigande ålder. Vuxna behöver 6-9 timmars sömn.

Normal sömn

Under sömnen ändras hjärnans EEG-mönster, och blodtrycket, pulsen, temperaturen och ämnesomsättningen i hjärnan sänks. Andningen blir långsammare, blodkärlen vidgas och hormonutsöndringen förändras, bland annat ökar nivåerna av tillväxthormon. Produktionen av det sömnreglerande hormonet melatoninstyrs av dagsljuset och ökar normalt fram emot kvällen för att nå sin topp mellan klockan två och fyra på natten.

Olika sömnfaser följer efter varandra under natten, då EEG-mönstret förändras, liksom ögonrörelserna och graden av muskelspänning i kroppen. 3-5 gånger per natt skiftar sömnmönstret.

Djupsömn och REM-sömn

Under första delen av natten är andelen djupsömn som störst, medan den så kallade REM-sömnen ökar under senare delen av natten. Vi drömmer mest under REM-sömnen (Rapid Eye Movement) som karaktäriseras av snabba ögonrörelser och hög hjärnaktivitet men djup muskelavslappning. Exakt vilken funktion de olika sömnfaserna har finns ännu ingen fullständig förklaring till.

Människan liksom andra högre djur har ett slags biologisk klocka som styr sömn och vakenhet. Rytmen är självgående, men påverkas av ljus- och temperaturförändringar, och av vanor och händelser som styr vår aktivitetsnivå.

Problem vid sömnstörning

Det finns ett samband mellan sömnstörningar och försämrad inlärningsförmåga, beteendeproblem, irritabelt humör, nedslagenhet, överaktivitet och svårigheter med socialt samspel.