Olika slags matproblem

Problem med mat och ätande hos personer med autism eller Aspergers syndrom varierar och kan bero på olika saker. Här tas de vanligaste problemen och orsakerna upp.

Rutiner

Många barn med autism eller Aspergers syndrom har ett stort behov av fasta rutiner för att ätandet ska fungera bra. Rutinerna kring ätandet kan bli omfattande. Man kanske måste duka eller servera maten på ett speciellt sätt för att barnet ska gå med på att äta. Liksom med andra bestämda idéer är det svårt för familjen att veta hur långt man ska ställa upp på barnets krav, för matrons skull. En pojke kunde till exempel bara äta sina morgonflingor om pappa samtidigt stod vid fönstret och rostade bröd. Enbart att komma på detta samband tog lång tid för föräldrarna. En annan pojke som var femton år ville alltid lägga sin korvsmörgås precis vid bordskanten, ostsmörgåsen ovanför, och sedan mjölkglaset; annars blev mellanmålet förstört och han blev vresig.

Att var och en ska ha en bestämd plats vid bordet är givet, och det kan också underlätta måltiden om man äter med samma tallrikar och bestick varje dag. Tvätta händerna före maten, hjälpa till att duka, gå och kalla på den övriga familjen – att upprätthålla sådana rutiner kan innebära att måltiden får en lugn upptakt. Man kan använda ett timglas eller annan visuell tidvisare för att demonstrera hur måltiden framskrider och att den har ett slut. Rutinerna kan bli en hjälp att skapa överblick, och därmed gott humör. Tyvärr kan de samtidigt skapa irritation och upplevas som en tvångströja av andra vid matbordet.

Matens färg och konsistens

Matens färg, form och konsistens har stor betydelse för många barn med autism eller Aspergers syndrom. Just konsistensen verkar spela en stor roll, vilket kan vara svårt att förstå för andra. En del små barn äter bara puré med helt jämn konsistens utan några bitar i. Ett äldre barn med Aspergers syndrom kanske endast vill ha mat som är hård och som inte känns svampig. Andra vill enbart ha mat med riktigt jämn, snudd på flytande, konsistens och avskyr ”klumpar”. En flicka tycker till exempel bara om glass när den har smält till sås, allt annat tycker hon är ”klumpar”.

Somliga barn vill bara äta vit mat, som gröt, mjölk, spagetti och ris och ingenting därtill. Andra kanske tolererar allt utom gröna maträtter. Åter andra vill inte äta mat med många ingredienser hoprörda, de vill kunna se ingredienserna en och en bredvid varandra på tallriken, och kanske äta potatisen först, sedan korven och sist grönsakerna. En del vill bara äta några få maträtter.

En amerikansk undersökning har visat att familjer med barn som har autism ofta har färre maträtter på sin meny än andra familjer. Det uppstår speciellt problem om andra i familjen också bara äter vissa saker eller på annat sätt har ett problemfyllt ätande.

Smak- och luktsinne

Personer med autism eller Aspergers syndrom har ofta smak- och luktsensationer som skiljer sig från andras. De kan vara överkänsliga för lukter som andra inte känner alls, och likadant kan det vara med smaksensationer. En del verkar istället ha en låg känslighet och vill kanske ta extremt mycket salt och peppar eller ketchup och HP-sås för att få smak på sin mat. Överkänslighet, eller okänslighet, för het respektive kall mat kan vålla problem. Att komma underfund med den här typen av speciella reaktioner, och att avgöra hur långt man ska gå barnet till mötes, är inte enkelt.

Känslighet i munnen

En del barn med autism eller Aspergers syndrom har en ökad känslighet i munnen, tänderna eller svalget. Det kan göra att vissa barn kan tycka att det kliar i tänderna, eller blir mycket irriterade av mat som fastnar mellan tänderna. De kan vara överkänsliga för mat som ”låter”, som till exempel hårt bröd eller råa morötter, eller reagera mot att stoppa in föremål, som till exempel en sked, i munnen.

En del barn har svag muskulatur runt munnen eller i munnen. Följden blir att de lätt dreglar eller har svårt att svälja. En liten pojke till exempel fick träna att dricka med sugrör när han var hemma, och hade en speciell skena som han skulle sluta läpparna runt för att öva upp läppmusklerna.

Hunger- och mättnadskänsla

Känslan av hunger och mättnad kan vara mindre väl utvecklade hos en del barn. Det är som om de har svårt att identifiera och tolka dessa signaler. Om ett barn får dricka mycket mellan måltiderna kan det bli ännu svårare för honom eller henne att känna hunger. Att hålla på någorlunda regelbundna mattider, oavsett om barnet är hungrigt eller ej, blir då en viktig uppgift för omgivningen.

Bristen på hunger- eller mättnadskänsla kan orsaka mycket oro hos föräldrarna. Risken finns att barnet inte ska få i sig tillräckligt med näring, eller tvärtom att för mycket mat ska orsaka långsiktiga överviktsproblem.

Mage och tarm

Föräldrar till barn med autism berättar ofta att deras barn har mag- och tarmproblem. I en studie av 3-8-åringar med autism visade det sig att dessa barn hade drygt dubbelt så mycket mag- och tarmproblem som jämnåriga utan autism, utan att man kunde hitta någon medicinsk orsak. När man undersökte kostens sammansättning visade det sig att barnen fick i sig rekommenderad mängd kalorier, kolhydrater och fett, men att de däremot hade ökat intag av protein. Dessutom rapporterades avvikelser när det gäller avföringens konsistens utan att det kunde förklaras av matvanor. I en del fall rörde det sig om svår förstoppning, något som kan medföra minskad matlust och stort obehag.

Mag- och tarmproblem i barndomen och försöken att rätta till problemen med olika dieter, kan bidra till att ett barn får en fixering vid viss mat och undviker annan. Det har också visat sig att tidiga mag- och tarmproblem är överrepresenterat hos personer som får anorexia nervosa i tonåren.

Egna idéer och teorier

Personer med autism eller Aspergers syndrom kan ibland ha skapat egna teorier om mat och ätande. Till exempel kan de se på ätande som endast ett bränsleintag, mat är ungefär som bensin till bilen och i övrigt helt ovidkommande. Annorlunda hunger- och mättnadskänsla kan bidra till tankar om att man kan vänja kroppen av med mat. Man kan tro att man måste börja banta om man går upp i vikt efter att ha druckit mycket vatten, eller att man kan bli tjock om man använder mycket cerat eller fet handkräm.

För att komma tillrätta med den här typen av missuppfattningar, behövs konkreta kunskaper om kost och näringen och om hur kroppen fungerar.

Att äta oätliga saker

Hos barn som också har en intellektuell funktionsnedsättning finns ofta större svårigheter. Det finns barn som stöter upp maten och tuggar om den, spottar ut den eller kräks upp den för att sedan vilja äta den igen. Andra barn kan få smak på olämpliga saker, som till exempel cement, blomjord, tapeter eller växtdelar. Det här fenomenet kallas för pica.

En orsak till att ett barn äter oätliga saker kan vara att barnet upplever en stimulerande sensation av det främmande ämnet i munnen. Eller så kan orsaken vara att barnet är understimulerat. Då kan ibland ökad sysselsättning och medvetna belöningssystem ha effekt. En annan orsak kan vara att barnet är stressat. Då kan medicinering som minskar stressen hjälpa till att börja med, men sedan måste man försöka hitta vad som orsakar stressen.

Det kan också hända att barnet har lärt sig uppskatta den ökade uppmärksamhet som det avvikande ätbeteendet leder till. Att försöka att konsekvent negligera det kan i så fall vara ett sätt minska det. Men det kan finnas andra förklaringar också, som med pojken som åt cigaretter. Han hade helt enkelt blivit van vid den stimulans som nikotinet gav. Det kan också finnas medicinska förklaringar, som att det kliar i munnen och de konstiga sakerna lindrar klådan.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.