Att hantera det man har kring sig

När ett barn börjar skolan innebär det större krav på ordning och reda. Det här brukar fresta på både barn och föräldrar. Ett barn med Aspergers syndrom behöver extra stöd från föräldrar och skola.

Annie Boström är arbetsterapeut på Aspergercenter för barn och ungdom och har erfarenhet av att diskutera barns vardagsfärdigheter med deras föräldrar.

I skolan är det bra om barnen själva klarar av- och påklädning, skolluncher och toalettbesök. Skolväskan ska vara med varje dag, papper, läxor och böcker tas med hem och sedan tillbaka, gymnastikkläderna ska med vissa dagar, vantar, mössor och extrakläder ska ibland med både till och från skolan. Det här är krävande för alla barn och föräldrar. Med genomtänkt förberedelse brukar det gå smidigare.

Annie Boström menar att det är bra att aktivt pröva och öva de här färdigheterna. Oddsen blir då bättre att barnen klarar av det själva så småningom.

– Som förälder kan man inte förvänta sig att barnet ska klara av det här vid skolstart. Många barn kommer att behöva stöd under lång tid. Genom medveten och successiv både träning och anpassning, blir förutsättningarna för självständighet större.

Man kan börja väldigt enkelt, med att barnet bara tar ansvar exempelvis för att ta med sig en frukt på morgonen och föräldern tar ansvar för att packa resten. När barnet lyckats en period, gör man en ny överenskommelse med barnet att ta över ytterligare en liten del till exempel av packningen. Att kunna se en påminnelse i text eller bild hjälper många barn bättre än att få höra den. Prat blir lätt tjat och är jobbigt för både barn och förälder.

Informationshörna

– Det kan vara bra att viga en särskild plats hemma till familjens information. Det kan exempelvis vara skolschema, fritidsaktiviteter eller mellisförslag. Här kan man, på ett överskådligt och tilltalande sätt placera informationen och därmed underlätta för barnet att själv hitta svar på sina frågor. Att ha ett veckoschema där det exempelvis syns vad man ska ha med sig olika dagar är ett bra sätt att stärka barnets egen struktur och ge det bättre förutsättning att ha egen koll.

Genom att låta viktiga prylar få bestämda platser i hemmet, är det lättare också för barnet att lägga tillbaka dem efter användning och sedan hitta dem igen. Det kan exempelvis underlätta om alla har en egen krok för väska och ytterkläder. Kanske kan man också ordna varsin korg eller hylla för andra saker som nycklar och busskort.

Att förstå och hantera pengar

Även när det handlar om privatekonomi gäller det att förebygga svårigheter senare i livet. Det är bra att börja tidigt med rutiner och tydliggöranden kring hur man hanterar pengar.

– För många är det självklart att pengarna ska användas för att införskaffa något, men en del barn med Aspergers syndrom kanske bara samlar pengarna på hög. Andra kanske spenderar alldeles för mycket på en gång. Det här är något man måste prata om och det är viktigt att man får stöd i att planera och köpa det man kommit överens om.

Så småningom kommer de flesta människor att vara tvungna att ansvara för sin egen ekonomi. Då är det viktigt att ha rutin på hur man hanterar pengar.

– Det kan vara bra att få se familjens budget. Vilka inkomster finns? Vad använder vi pengarna till? Vilka utgifter är ”måste”? Finns det utrymme för ”vill”?

Att yngre barn får en liten veckopeng och tonåringar en större månadspeng är ju vanligt. Vad ska 9-åringens pengar räcka till? Kanske godis och eget nära sparmål. Vad ska yngre tonåringens pengar räcka till? Kanske fika, vissa klädesplagg och ett sparande för något större. Vad ska studiebidraget räcka till? Kanske även nöjen och alla vardagens kläder och skor. Bestäm tillsammans när det är dags att kolla hur det fungerar och eventuellt omförhandla. Ett skriftligt ”avtal” med text och kanske bild förbättrar tydligheten.

Grundläggande kunskaper om ekonomi behöver alla barn. När det gäller barn och ungdomar med Aspergers syndrom behöver man ha beredskap att vara mer konkret och ge stöd längre upp i åren.