Att få något i sig

En del barn med Aspergers syndrom äter dåligt. En bra sak att tänka på som förälder är att barnet får tid att vänja sig vid ny mat och att det finns tydliga rutiner för måltiden.

Annie Boström är arbetsterapeut på Aspergercenter för barn och ungdom och har erfarenhet av att fundera över barns vardag tillsammans med deras föräldrar.

– Enkelhet och rutiner är att föredra framför kulinariska utmaningar med stor variation. Svårigheterna med maten kan handla om att man föredrar mat med en viss konsistens, färg eller smak. Det kan också handla om att man inte riktigt kan tolka kroppens signaler och inte känner sig hungrig fast det är dags att äta.

Frukosten viktig

Just frukosten har många barn svårt att få i sig. Kanske är det trötthet eller allmän olust på morgonen som gör frukosten svårare än de andra måltiderna.

– Barn och ungdomar med Aspergers syndrom har ofta en låg energinivå. Frukosten är viktig och bildar energidepå för förmiddagens aktiviteter. Att få äta ungefär samma sak varje dag skapar förutsägbarhet och ger därmed bra förutsättningar för att barnet får i sig frukosten.

Förutsägbarhet

Generellt är förutsägbarhet ett nyckelord. Om man har ungefär samma veckomatsedel under en längre tid, kan det bli lättare för barnet att äta. Det är naturligtvis bra om man kan ha en överenskommelse att provsmaka ny mat. Då får barnet ny erfarenhet, även om det tar tid att vänja sig vid nya smaker. Samtidigt är det viktigt att respektera barnets tycke och smak som faktiskt kan ha att göra med en annorlunda upplevelse av matens smak, lukt och konsistens. Ibland kan det vara bra att bestämma en viss tidpunkt för måltiden och hur länge den ska hålla på.

När det gäller lunchen kan föräldrar behöva samverka med skolan om hur miljö och mat främjar barnets matlust. Man vill ju undvika låsningar kring måltiderna. Det försvårar både ätande och samvaro.

Kroppen behöver bränsle

Annie Boström menar att det inte är säkert att barnet förstår, eller själv kommer på varför man ska äta.

– Man kan behöva förklara för sitt barn att mat är viktigt för att kroppen ska fungera. Bilen behöver bensin och människan behöver mat. Förstår och upplever barnet att det faktiskt mår bättre om det äter, får måltiden en annan betydelse. Samtidigt får man inte skrämma barnet, då kan det verkligen bli problem. Men genom att vara konkret kan man skapa förståelse både för varför och hur vi bör äta och för hur kroppen fungerar.

Stress och mat hör inte ihop

Middagen med familjen är ett tillfälle att skapa en positiv stund tillsammans. Genom att alltid äta ungefär vid samma tid och kanske ha ungefär samma matsedel varje vecka, skapar man förutsägbarhet och underlättar därmed för barnet. För en del barn och ungdomar är det enda rätta att äta ensam i lugn och ro.

– Förr kunde varje veckodag stå för en viss sorts mat, såsom fisk på tisdag och soppa på torsdag. På söndagen hade man kanske stek. Liknande rutiner skulle kanske göra skillnad i familjer där barn har negativa förväntningar kring mat och måltider. En grundmatsedel kan underlätta för den som planerar maten och alla i hushållet vet ungefär vad som serveras.

Även miljön kring måltiden har betydelse. Tydliga regler före, under och efter måltiden kan bidra till en lugn stund.

– Det kan vara svårt att få till måltider där hela familjen samlas, eftersom mångas almanacker sträcker sig långt över middagstid. Tiden vill sällan räcka till. Går det att göra mer för att förebygga problem för barnet? Kan man begränsa antalet fritidsaktiviteter? Att sänka kraven på vad man ska hinna med, kan frigöra välbehövlig tid för vila, samvaro och vardagsrutiner som gör att alla i familjen mår bättre.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.