Träning med hjälp av visuellt stöd

Det finns en föreställning om att personer med autism inte vill vara sociala. Men innan man kan välja om man är intresserad eller inte av att vara social, måste man få chansen att lära sig hur man kan samspela med andra.

God förmåga att samarbeta med andra och samspela är något som värderas högt i vårt samhälle och i yrkeslivet. Det räcker inte med goda teoretiska kunskaper eller yrkesskicklighet. Man måste få utveckla färdigheter i socialt samspel i naturliga sammanhang.

För barn är leken ett viktigt sammanhang där de lär sig socialt samspel. Leken är en av flera förutsättningar för att utveckla den empatiska förmågan och utvidga föreställningsvärlden. Men barn med diagnos inom autismspektrumet har svårt att delta naturligt och av sig själva i andra barns lek. Ofta behöver de därför aktivt läras att leka. Lekens olika moment måste kanske förklaras och tydliggöras visuellt. Användningen och syftet med föremålen som ingår i leken behöver visas och även hur de ska användas tillsammans med andra barn.

Många barn och vuxna kan ha stor nytta av särskilda bildböcker för olika aktiviteter. Det kan till exempel vara en bok som visar hur man gör när man går på kalas. Olika sociala aktiviteter behöver förberedas så att personen tydligt vet vad andra förväntar sig och vad som fungerar. Det är ofta helt verkningslöst att enbart berätta muntligt hur man ska uppföra sig och göra. Personen måste få se för att få insikt. De sociala reglerna måste förklaras på ett synligt sätt till exempel genom berättelser eller beskrivningar i bild.

Ett sätt att träna socialt samspel är att hitta roliga aktiviteter att göra tillsammans med andra, aktiviteter som också är tydliga. Det kan till exempel vara att bowla, vilket innebär många olika delmoment, från att betala inträde, prova ut och byta skor, välja rätt klot och bana, vänta på sin tur. För alla dessa delmoment behövs tydlighet. Många personer med autism blir trygga om de genom en bildberättelse förstår hur saker och ting ska gå till. Det är egentligen samma behov som alla har, men man behöver tydliga bilder för att förstå och känna att man har kontroll.

Ett exempel är en liten pojke som skulle åka med sina föräldrar till Liseberg. Han ville inte. Hans föräldrar funderade på att lämna honom hemma eller om hela familjen skulle avstå Lisebergsresan. Men det skulle naturligtvis bli en negativ följd för syskonen. Mamman fick rådet att kontakta Liseberg och be dem skicka bilder så att hon kunde göra en bok. Pojken fick boken som klargjorde hela förloppet från det att familjen reste hemifrån till besöket på Liseberg med aktiviteter, vilken mat de skulle äta samt när och hur de skulle åka hem. Det fungerade jättebra. Nästa år gjorde mamman en bok om att besöka Kolmårdens djurpark och dessutom med övernattning. Besöket fungerade över förväntan.