Lekträning

Lek är en viktig del i barns utveckling. Med hjälp av lekar lär sig barnet att samspela med andra och öka sin kreativitet. Barn med autism kan behöva hjälp att variera och utveckla sina lekar.

Lek är inte bara glädje och underhållning. Genom leken lär sig barnet att kommunicera och samspela med andra. Det lär sig att uppmärksamma andra, vänta på sin tur, dela med sig, koordinera sig, samarbeta mot ett mål och sist men inte minst att tävla på ett bra sätt.

Leken kan väcka barnets nyfikenhet på både sig själv och sin omvärld. Den kan ge nya intressen, träna barnets motorik och sociala färdigheter och ger dessutom motion. När barnet behärskar flera lekar kan de kombineras på nya sätt, och det främjar både flexibilitet och kreativitet.

Lusten och förmågan att leka är medfödd, och barn lär sig nya lekar genom att härma andra som leker. Men barn som har en diagnos inom autismspektrumet (ASD) är sällan intresserade av vad andra barn har för sig, och därför går de miste om chansen att lära sig nya lekar. De deltar sällan i umgänget på samma villkor som andra, och de får ofta svårt att variera och bredda sitt lekande.

Lekträning hos habiliteringen

Att kunna leka har betydelse för barnets kommunikationsförmåga och sociala utveckling, och påverkar därför barnets livskvalitet. Det är därför viktigt för barn med autism som sällan leker, eller som fastnar i en viss form av lek, att träna på att leka. Inom habiliteringen finns personal som är specialiserad på lekträning.

Utforskande lek

I takt med att barnet utvecklas förändras lekarna. Man brukar tala om fem typer av lek, som följer på varandra i takt med att barnet utvecklas. Den första leken är utforskande. Barnet undersöker sin omgivning och ser vad som händer. Han eller hon rullar en kula mot en vägg, släpper saker från ett bord eller plockar isär ett föremål. Barn med ASD kan lätt fastna i den här typen av lekar, som blir repetitiva med olika ritualer eftersom det känns skönt i kroppen att upprepa aktiviteten. De kommer själva inte på vitsen med att förändra och variera leken om de inte härmar andra.

Hos personalen på habiliteringen kan barnet få hjälp att upptäcka fler spännande lekar. En av habiliteringens lekspecialister är psykolog och heter Bella Berg. När ett barn kommer med sina föräldrar till henne börjar hon med att ta reda på vad barnet gillar att göra. Kanske gillar pojken eller flickan att rulla en kula på golvet. Då kanske barnet också tycker om att hon och Bella rullar kulan mellan sig. Efter ett tag fångar Bella kulan och gör olika saker med den, till exempel tappar kulan i golvet så att det låter högt. Förhoppningsvis upptäcker barnet att det är lite roligare att leka när Bella är med. Omvärlden blir lite intressantare och roligare.

Bella letar sedan efter andra saker med liknande egenskaper som barnet kan tycka är roliga. Hon kan också lära barnet att härma henne så att barnet lär sig att göra likadant, och då har barnen lärt sig en ny lekfärdighet. På så sätt kan barnet till exempel lära sig sparka, studsa, kasta eller göra mål med en boll. Barnet får också se hur man leker med andra typer av leksaker, till exempel bilar och dockor.

Bella försöker hela tiden göra sig själv intressant och ”attraktiv” för barnet. Hon letar också efter vilken typ av kontakt som barnet tycker om, ljud, rörelser, beröring eller kanske ett visst tempo. När hon lyckas hitta roliga saker och aktiviteter får hon barnets uppmärksamhet. Då blir Bella samtidigt en attraktiv person som kan fortsätta styra barnets uppmärksamhet och därmed lära ut lek.

Konstruktionslek

Bella hjälper sedan barnet att gå vidare till nästa typ av lek, som är så kallad konstruktionslek. Hon visar barnet till exempel hur man bygger torn, använder modellera eller bygger tågbana. När barnet behärskar den här typen av lek och har lärt sig att hennes lekar är roliga och aldrig för svåra kan Bella sätta ihop saker på ett nytt och kanske oväntat sätt. Det väcker barnets kreativitet.

Enkel samspelslek

Det är viktigt för barn med ASD att träna samspel med andra människor och inte bara leka via föremål. På så sätt lär sig barnet att uppmärksamma andra, begära att få något och stå ut med andras önskningar. Barnet får också en upplevelse av att det är roligare när någon annan är med i leken. Tittut-leken är ofta en av de första samspelslekarna, liksom att gosa, jaga varandra eller brottas. För att öka förmågan till interaktion i lek passar ”varsågod-tack”-lekar bra i början och sedan följer andra turtagningslekar. Det är viktigt att anpassa lekarna efter barnet: kanske måste Bella vara extra tydlig, dramatisera, låta mycket, överdriva och vänta in.

Bella tränar till exempel samspel genom att se till att något roligt händer med hjälp av kroppsliga upplevelser. Det kan till exempel vara att ge barnet en lätt knuff ner på soffan, och sedan visar Bella att det är barnets tur att knuffa henne så att hon ramlar. Då gör Bella något som barnet verkligen gillar, till exempel dramatiserar fallet med ljud och gester eller kanske kastar barnet högt i luften så att det kittlar i magen. Barnet har då bidragit till samspelet genom knuffen och har upptäckt att andra kan vara roliga.

När leken fungerar höjer Bella ribban och begär mer samspel för att det ska hända fler roliga saker. Hon kan till exempel locka barnet att se henne i ögonen innan hon ramlar ner på soffan igen. Hon kan också till exempel ta barnets händer och dansa en sväng i rummet. På så sätt utvecklar Bella hela tiden leken och barnets förmåga till samspel i små steg.

Regellekar

Leken bygger nu mer på regler och bestämda föreställningar, som i leken Följa John. En annan regellek är Kurragömma, som är en vidareutveckling av leken Tittut. Kull är ett annat exempel, som är en utveckling av att bli jagad. Björnen sover, Kom alla mina barn är mer avancerade vuxenstyrda regellekar. Bluffstopp och King är lite svårare lekar, som kan ledas av barn och passar först i skolåldern.

Enkla rollekar

Barn tycker ofta om att låtsas vara någon annan och vill gärna leka rollekar där det krävs att ytterligare en person är med: doktor-patient och handlare-kund i affär. Dockor kan också vara en del av leken, till exempel i lek med dockskåp och piratlego. Att den vuxne håller fast vid principen om turtagning är bra träning i rollekar. Då kan rollekarna gradvis bli mer avancerade. Det är också bra träning för samspel när den vuxne inte låter barnet ta över och styra rollerna.

Att börja på rätt nivå och ställa rimliga krav på samspel är viktigt. Det tar olika lång tid för barn att komma igång med leken. Barn med utvecklingsstörning kan till exempel behöva upprepa lekmomenten många gånger.

När barnet har kommit så här långt ska leken i sig vara det roliga för barnet. Bella måste kanske vara extra rolig i sin roll, och kanske bjuda på det roliga som ett slags belöning för barnet – och inte som en muta för att barnet ska samspela.

Det är också viktigt att inte leka en viss lek för länge, utan introducera nya lekar. Om barnet fastnar i en lek, eller i vissa ritualer, kan man försöka hitta en liknande lek och bygga vidare på den.

Leken bör avslutas när den är på topp och innan barnet blir trött eller uttråkat. Barnet ska vilja komma tillbaka och leka mer. Det samma gäller när syskon leker; avsluta innan de blir trötta och kanske börjar bråka.

Några råd till föräldrar som vill lekträna hemma

Bella möter ofta två hinder när det handlar om föräldrars lekträning med sina barn:

  • Föräldrarna tycker att det är tråkigt att leka och därför har de svårt att förstå vitsen med leken.
  • Föräldrarna står inte ut med att leka med sitt barn när det inte blir något ömsesidigt samspel med barnet.

Bellas råd till föräldrarna är att bli ännu mer aktiva i leken, och stå ut tillräckligt länge för att väcka samspelet. När samspelet vaknar brukar många föräldrar få kraft och lust att fortsätta vara aktiva, styrande och roliga. Så här kan du komma igång:

  1. Gör upp med dig själv.

Har ditt barn svårigheter med ömsesidigt samspel?  Är det viktigt för dig att lära ditt barn lek och samspel, ömsesidig samvaro under lustfyllda stunder? Ta ställning. Om ja, kan du avstå från egna behov av utbyte, att ha roligt själv eller få uppskattning? Är du beredd på att det kan vara tråkigt och att du inte får så mycket respons tillbaka?

  1. Följ ditt barns lek.

Det kan vara lek med bilar, dockor, pussel, kulram eller pärlor, eller lek där barnet rullar runt i sängen eller leker med en rinnande vattenkran, ja vad som helst. Iaktta leken med intresse utan att lägga dig i. På det här steget kan du stanna ganska länge och du kan alltid återvända hit när du blir osäker.

  1.  När du börjat förstå vad ditt barn gör så kan du hänga på och leka bredvid. 

Du kan använda dig själv genom att härma barnet och använda likadana leksaker som barnet leker med. Använd leksaker som barnet accepterar att du lånar.

  1.  När barnet accepterar att du leker bredvid så gör roliga saker med grejerna eller dig själv så att barnet uppmärksammar dig då och då.

Om barnet tycker att det är roligt, så gläd dig, men du styr vad du gör. Se upp så att barnet inte börjar be dig att utföra tjänster eller vara clown. Så leker inte barn med varandra och det är inte ömsesidigt. Sluta på topp medan det är roligt och du styr din lek.

  1. Nästa steg blir att delta för att träna samspel.

Pröva att ta ”korta turer” i leken och gör det på ett sätt så att barnet tycker att det helst blir lite roligt när det är din tur. Sluta med din tur innan barnet protesterar, det vill säga medan barnet fortfarande tycker att det är okej att du deltar.

  1.  Öka din tur i takt med att barnet upptäcker att det är roligt att du är med.

Delta aktivt i längre egna lekhandlingar så att leken gradvis blir mer gemensam. Var medveten om och uppmärksam på vad barnet klarar. Men styr din tur själv. Låt inte barnet bestämma vad du ska göra. Det är viktigt att du är en egen aktör och inte följer order från barnet. Sluta alltid medan det fortfarande är roligt för barnet och du får vara med och ta plats.

Habiliteringens insatser för barn 0–6 år

Individuell lek- och samspelsträning. Anpassas efter barnets förmåga.

Lekträning i grupp. Barnets förskolepersonal följer med.