Olika metoder för social träning

Alla barn med autism har brister i sin sociala förmåga. Men det går att träna den på en mängd olika sätt. Det saknas dock forskning som visar vilka sätt som passar bäst för vilka barn.

Det finns en del forskningsstudier om metoder som fokuserar specifikt på att utveckla de sociala förmågorna hos barn med autism. Resultatet från dessa studier kan delas in i några större områden.

Miljöanpassningar

Studierna har undersökt om man kan påverka ett barns sociala utveckling genom olika former av miljöanpassningar, som till exempel strukturerade aktiviteter. Det tycks som om sådana anpassningar i viss mån kan göra det lättare för ett barn att utveckla sina sociala förmågor.

Träning av andra funktioner

Det finns ett fåtal studier där man undersökt hur träning av andra närliggande områden som lek, dramaövningar och liknande, påverkar den sociala samspelsförmågan. Man har sett att träning inom dessa områden ger förbättrade sociala samspelsfärdigheter, sannolikt tack vare att umgänget med jämnåriga underlättas.

Barninriktade metoder

För att ett barn ska utveckla sociala förmågor på ett effektivare sätt visar studierna att det krävs metoder som är direkt inriktade på att barnen ska lära sig dessa förmågor. Det kan vara vuxna som tränar med barnet genom att till exempel ge instruktioner på olika sätt, ge respons på barnets egna initiativ eller förstärka de beteenden hos barnet som är bra och lämpliga.

För att dessa insatser ska få betydelse för barnet, måste barnet träna i olika miljöer och situationer och tillsammans med olika människor. Barnet har då möjlighet att generalisera förmågorna. Studierna som gjorts av barninriktade metoder avser oftast träning på att ta egna sociala initiativ. Man vet inte lika mycket om träning av ömsesidigt socialt samspel.

Jämnåriga som tränare

Ett framgångsrikt sätt att få barn med autism att utveckla ytterligare sociala färdigheter är att låta jämnåriga normalt utvecklade barn delta i träningen. De nya färdigheterna generaliseras dock inte av sig själv till samspel med andra barn eller vuxna. Man måste alltså även här träna i olika miljöer och situationer och tillsammans med olika människor.

Individuella skillnader och olika metoder

Det finns flera metoder och tillvägagångssätt som för många barn med autism tycks leda till en utveckling av den sociala förmågan. Eftersom alla barn med autism är olika, måste dock metoder och inlärningsstrategier väljas med omsorg så att de passar varje barn. En grundläggande förutsättning är att göra sociala aktiviteter så positiva och belönande som möjligt. Det är viktigt eftersom det verkar som om många barn med autism hellre väljer andra aktiviteter om de har möjlighet, bland annat att ägna sig åt så kallade autistiska beteenden.

För barn som har mycket liten egen spontan förmåga till socialt samspel, tycks det vara effektivast att vuxna i början tar initiativ och styr. Träningen behöver sedan kompletteras med aktiviteter där barnen styr och de vuxna följer och förstärker samt med träning med jämnåriga. Då kan barnen utveckla spontanitet, träna sina sociala förmågor i olika sammanhang och hålla de inlärda förmågorna vid liv. För barn med en mer utvecklad social förmåga är det lika bra eller bättre att träna enbart med jämnåriga.

Rekommendationer för träning av sociala förmågor

Här sammanfattas de rekommendationer som har tagits fram för att barnens sociala samspel ska utvecklas så mycket som möjligt.

  • Utforma insatserna individuellt för varje barn utifrån en noggrann analys av barnets sociala samspel med andra barn och vuxna i de miljöer barnet vistas i till vardags.
  • Tillrättalägg och arrangera miljön så att det sociala samspelet stimuleras och understöds.
  • Satsa mycket på aktiviteter där socialt samspel finns med.
  • Lär ut specifika och avgränsade sociala färdigheter till barn med autism tillsammans med normalutvecklade jämnåriga.
  • Tona successivt ner betydelsen av direkta, vuxenstyrda insatser till förmån för mer naturligt socialt umgänge.
  • Utvidga programmet till att omfatta vardagens alla aktiviteter.
  • Mät och utvärdera effekten av insatserna kontinuerligt. Gör förändringar om insatserna inte har någon effekt.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.