Viktor Rydbergs samskola – traditionellt högstadium

Viktor Rydbergs samskola i Djursholm utanför Stockholm betonar vikten av akademisk och kreativ utveckling. Alla elever i närområdet är välkomna, och med ett öppet förhållningssätt vill man skapa tillit mellan pedagoger, elever och föräldrar.

Viktor Rydbergs samskola (VR Samskola) är en friskola som drivs av Stiftelsen Viktor Rydberg skola, som även driver flera gymnasieskolor. På skolan går 500 elever i årskurs sju till nio. Det är skolans policy att ta emot alla elever i närområdet och sedan skolan togs över från kommunal regi 2004 har man bara sagt nej till en elev.

– Vi vill kunna erbjuda en skola för alla elever som bor här, men är samtidigt tydliga med vad vi kan erbjuda, säger Kerstin Hallén som är rektor. Vi arbetar utifrån alla individers behov och förmåga, men det här är en traditionell högstadieskola och då finns det vissa saker man måste klara av. Gör man inte det är det bättre för eleven att börja någon annanstans.

Heja rektorn!

Våren 2007 fick Kerstin Hallén Rektorsakademins pris ”Heja rektorn” med motiveringen att hon vänt utvecklingen i en skola med problem.

– Priset fick jag främst för vårt sätt att organisera verksamheten och särskilt när det gäller undervisningen av elever med inlärningssvårigheter, säger Kerstin.

Två vicerektorer

Det speciella med VR samskolas organisation är bland annat att Kerstin har två vicerektorer till sin hjälp och att de alla tre är ute i klassrummet och undervisar vid sidan av sina uppgifter som skolledare.

Ingela Spets är lärare i matematik och vicerektor. Hon ansvarar för området elevhälsa och elever med behov av särskilt stöd.

– Jag är specialpedagog och har lång erfarenhet av att arbeta med elever med särskilda behov, säger Ingela. Det är bra att det finns någon som har ett tydligt ansvar för de här områdena. Det det ger mig möjlighet att fokusera på de här frågorna. På det sättet får de också ett självklart utrymme på våra kollegiala möten.

Förhållningssätt viktigt

Förutom det självklara med pedagogiska utredningar och individuella åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, anser Ingela och Kerstin att det handlar mycket om ett förhållningssätt kring eleverna.

– Tillit är viktigt och det jobbar vi mycket med, säger Kerstin. Om vi är öppna och lyssnar på varandra skapas tillit mellan elever, pedagogisk personal, ledning och föräldrar.

"Att tala är inte att lyssna"

På VR samskola vill man gärna veta om en blivande elev har behov av särskilt stöd. Samtidigt menar man att de nya krav, men också de nya möjligheter, som uppstår när man börjar i högstadiet, kan medföra att en elev klarar mer än vad både föräldrar och skola förväntat sig.

Om det blir känt att en elev som söker till skolan har en diagnos inom autismspektrumet, vill rektor Kestin Hallén träffa föräldrarna och eleven så snart som möjligt.

– Först och främst för att kunna avgöra om eleven kommer att klara av att gå här. Klarar man av att vara så integrerad som det förväntas, kan man ta det ansvar som krävs och så vidare. Det har hänt en enda gång att vi sagt nej till en elev sedan 2004, så det finns nästan alltid något vi känner att vi kan bygga vidare på tillsammans med elev och föräldrar.

Om man bestämmer sig för att börja i skolan fortsätter samtalet och Kerstin vill skapa förutsättningar för en öppen kommunikation på ett tidigt stadium.

– Jag vill från början ge förutsättningar för ömsesidig tillit och därför lyssnar jag så mycket jag kan på föräldrarna, säger Kerstin. Min devis är ”att tala är inte att lyssna”. Jag vill förstå och ta till mig deras erfarenheter, deras oro och rädslor. På det sättet har vi större möjligheter till en bra relation.

Oskrivet blad

Skolan lägger också ner mer arbete på övertagandet av en elev där det är känt att eleven har särskilda behov. Det görs tillsammans med den tidigare skolans ledning och föräldrarna. När eleverna börjar vid terminsstart har man ett tidigt utvecklingssamtal där föräldrar och elev får träffa de lärare som ska jobba med eleven.

– Sedan låter vi allt komma igång och har en snabb uppföljning, säger Ingela Spets, som är vice rektor och som ansvarar för elevhälsan och för området elever med behov av särskilt stöd. Vi tror att det är viktigt att eleven får vara lite av ett oskrivet blad när de börjar hos oss. Det är en ny miljö, nya krav men också nya möjligheter. Inte sällan klarar eleverna sig mycket bättre än man först trodde. Sedan kanske de får problem med något man inte alls förväntade sig. Därför har vi alltid en snabb uppföljning där vi träffas och diskuterar hur vi ska gå vidare.

Rustade för framtiden

Både Kerstin och Ingela är noga med att poängtera att VR samskolan är kunskapsorienterad. Intresset för en traditionell skola med betoning på akademiska meriter och målmedvetenhet finns också djupt rutad bland många som bor i Danderyds kommun.

– Målet är att eleverna ska vara så bra rustade som möjligt för gymnasiet och för livet, säger Kerstin. Ofta klarar de här eleverna också de akademiska kunskapsmålen bra. Sedan kan vi inte alltid erbjuda det som föräldrarna kanske tycker att deras barn behöver. De kan exempelvis inte ha en egen resurs med sig hela tiden. Däremot arbetar vi mycket med det sociala nätverket i skolan. Elever med särskilda behov kan vara mer utsatta och det är vår uppgift att skydda dem.

– Ibland kräver också föräldrarna för mycket av sina barn. De har förväntningar som inte barnet kommer att kunna uppfylla och då kan det hända att de tycker att vi misslyckats i vårt uppdrag. Därför är det viktigt att ha en kontinuerlig dialog med föräldrarna där man också diskuterar betygsmål.

Tydlig organisation garanterar öppenhet

På VR Samskola är de 500 eleverna uppdelade i fyra arbetslag. I varje arbetslag finns en specialpedagog som är ute i klasserna och jobbar. Specialpedgogernas uppgift är att stödja både barnen och lärarna i klasserna.

Specialpedagogerna är mycket viktiga i VR Samskolas organisation för elever i behov av särskilt stöd.

– De är med i elevvårdsmötena varje vecka och rapporterar direkt till elevvårdsteamet, vilket gör att vi har en väldigt bra uppföljning på alla elever säger Ingela Spets, vicerektor och ansvarig för området elevhälsa och elever med behov av särskilt stöd.

– Jag träffar dessutom specialpedagogerna varje vecka. Finns det en misstanke om att en elev behöver extra stöd tas det upp direkt.

Cirkelgång ger trygghet

VR Samskola har också elevvårdskonferenser regelbundet och där är skolledningen med.

– På så sätt får vi en cirkelgång i systemet som gör att alla är välinformerade om vad som händer och vad som bestämts, säger rektor Kerstin Hallén.

Finns det misstanke om att en elev inte trivs, inte kan tillgodogöra sig undervisningen eller något annat som väcker oro, kommer det upp här.

– Elevvårdsteamet har sedan direkt en dialog med föräldrarna, säger Kerstin. Vi har ett så neutralt möte som möjligt med föräldrarna där vi berättar vad vi sett och hur vi kan lösa det i skolan. Vi vill veta vad föräldrarna tycker och vill. Om det gäller en elev med särskilda behov som inte har en diagnos kan det hända att frågan kommer upp om vidare neuropsykiatrisk utredning om vi misstänker till exempel Aspergers syndrom. Men här är det föräldrarna som avgör. Det är ju inte säkert att de tycker att det är bra att deras barn får en diagnos.

Om föräldrarna beslutat att inte gå vidare med en neuropsykiatrisk utredning, aktualiseras frågan igen i nionde klass.

– Vi vet att kraven ökar på gymnasiet och det är viktigt för föräldrarna att tänka igenom saken igen., säger Kerstin. Det är inte säkert att eleven klarar sig lika bra på gymnasiet utan det stöd vi har kunnat ge här.

Unga vuxna som extra resurs

På VR Samskola finns också unga vuxna som fungerar som resurser för de elever som har särskilda behov. De är inne och stöttar där det behövs men är inte kopplade till en särskild elev.

– De bekostas med de resursmedel vi får för barn som har behov av särskilt stöd, säger Kerstin. Men vi tycker inte att dessa medel räcker, utan vi lägger själva till för att täcka upp hela behovet. Kommunen har dragit ned på dessa medel, vilket förstås begränsar oss. I vissa fall måste vi avsätta resurser för en enskild elev som behöver ett nätverk kring sig för att fungera bra i skolan och kunna tillgodogöra sig undervisningen. Andra behöver kanske särskilt stöd på rasterna eller när vi åker på utflykt. Behoven ser så olika ut mellan eleverna.

Alla elever ska vara i klassrummet

Vid VR Samskolan menar man att alla elever ska kunna vara med i klassrummet under skoldagen. Den elev som behöver undervisning eller stöd i ett mindre sammanhang får det efter skoldagens slut.

Inställningen vid VR samskolan är att ingen elev ska tas ur klassrummet.

– Nej, vi tycker att man ska kunna delta i undervisningen tillsammans med sina klasskamrater, säger Kerstin Hallén, som är rektor. Om en elev behöver tas ur klassrummet exempelvis för undervisning i mindre grupp, sker det när det är minst synligt i deras undervisning.

Inga små undervisningsgrupper

Av samma skäl har man inga små undervisningsgrupper på skolan.

– Vi har valt att arbeta med individintegrering, fortsätter Kerstin. Om man har önskemål att gå i en liten grupp med andra barn som exempelvis har Aspergers syndrom finns det en annan skola i kommunen som kan erbjuda det. Vi tror att alla har att vinna på att

Lärstudio

För elever med inlärningssvårigheter eller som av andra skäl behöver särskilt stöd finns den så kallade Lärstudion.

– Hit kan man komma och få extra hjälp i ett mindre sammanhang, med sådant man inte hunnit med eller inte kunnat ta till sig, säger Ingela Spets, vicerektor och ansvarig för området elevhälsa och elever i behov av särskilt stöd.

Både Kerstin och Ingela menar att det sällan är kunskapsbiten som elever med Aspergers syndrom har svårigheter med.

– Nej, det klarar man ofta med bravur, säger Kerstin. Däremot är det den sociala biten som är svår. Vi jobbar därför mycket med att lyfta de här elevernas starka sidor. Vi har också kamratstödjare i klasserna som har lite extra koll på elever som har svårigheter.

Olika sidor om muren

En elev försökte en gång beskriva sin situation för Ingela och sa: ”Det är som om vi befinner oss på olika sidor om en hög mur. Jag hoppar och ibland ser vi varandra väldigt bra, men mest ser jag bara muren.”

Tillbaka till käpphästen – vikten av tillit och öppenhet.

– Ja, det viktigaste är ju tillit, säger Kerstin. Vi jobbar mycket med det och alla våra elever känner att de kan komma till oss om det är något som känns jobbigt. Inte sällan sitter jag här med en elev som behöver prata om sina kamratrelationer.

Inte i samma klass

Vid placeringen av elever i klasser försöker skolan tillgodose elevens behov.
– Om en elev med särskilda behov vill gå i samma klass som sina gamla kamrater försöker vi förstås möta det så långt det går. Vi placerar däremot inte flera elever med särskilda behov i samma klass, därför att vi tror att de har bättre förutsättningar att fungera i det större sammanhanget om de är själva.

Andra glasögon

Kollegiets inställning är en viktig framgångsfaktor.

– Vi har ett fantastiskt kollegium här – alla är engagerade och vill verkligen göra sitt bästa för eleverna. De förstår också att det finns elever som man måste se genom andra glasögon.

Kerstin är noga med att lärarna ska få fortbildning och nu ska de gå en kurs om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Även om vi ser till den enskilda elevens behov, så behöver vi förstås grundläggande kunskaper om olika diagnoser, som dessutom blir allt vanligare.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.