Frågor och svar om skollagen

Här följer några vanliga frågor om skollagen.

1. Hur förändras undervisningen om mitt barn går kvar i särskoleklassen?
- Kursplanerna i grundsärskolan har mycket gemensamt med kursplanerna i grundskolan, men det finns olika krav på vilka kunskaper eleven ska nå upp till. Detta ställer högre krav på att läraren planerar lektionerna så att en del elever kan nå målen i särskolans kursplan medan andra har möjlighet att nå målen i grundskolans kursplan.

2. Vad gäller om det är oklart huruvida mitt barn har en utvecklingsstörning eller inte?
- En del elever kan behöva ny eller kompletterande utredning, beroende på när den senaste utredningen gjordes. Juridiskt sett ska eleverna inte gå kvar i särskolan i väntan på svar från en ny utredning.
Det finns en bestämmelse som säger att eleven kan gå i särskola eller grundskola på försök i sex månader. Rektorerna i särskolan och grundskolan samt elevens vårdnadshavare ska i så fall vara överens om det.

3. Vilken årskurs börjar elever som byter från grundsärskola till grundskola?
- Det finns inga regler om detta, utan det beror på vad som är rimligt och hur mycket kunskap eleven har med sig från särskolan.

5. Kan skolan hänvisa till att det inte finns tillräckligt med resurser eller en budget för att stötta eleven?
- Skolan kan inte neka en elev stöd av ekonomiska skäl. Skolan kan göra en annan bedömning än föräldrarna – men den får inte bero på pengar. Skolan ska tillgodose elevens behov. Skolväsendets överklagandenämnd bedömer innehållet i åtgärdsprogram som överklagas. Det är möjligt att de besluten på sikt kommer att sätta ribban för vilket stöd elever kan få.

6. Vad är särskilt stöd?
- Det kan vara hjälpmedel och anpassning av skolans fysiska miljö, eller att lärarna lägger upp undervisningen på sätt som passar eleven bättre. Elever kan få redovisa uppgifter muntligt istället för skriftligt. Särskilt stöd kan också handla om att få en assistent eller att gå i en mindre grupp med speciallärare i ett eller flera ämnen. För skolan kan det betyda att lärare behöver fortbildas eller att det finns flera lärare i klassen.

7. Vart vänder jag mig om mitt barn inte får det stöd hon eller han behöver?
- Först till rektorn, eftersom rektorn är den som har ansvar för att eleven får stöd och ett åtgärdsprogram. Om man inte får gehör där vänder man sig till kommunens skolchef, eller till skolans styrelse om det är en friskola. Om man som förälder eller elev är missnöjd med skolans stöd, kan man göra en anmälan till Skolinspektionen eller Skolväsendets överklagandenämnd.

Skolinspektionen utreder om elever inte får det stöd de behöver för att nå målen i skolan eller inte är trygga i skolmiljön. De kan kritisera skolan eller kräva att skolan betalar böter, så kallat vite. En utredning hos Skolinspektionen kan ta upp till fem månader, men om läget är akut kan inspektionen besöka skolan redan inom ett par dagar. Skolinspektionen följer upp sina beslut om kritik och vite efter tre månader.

Skolväsendets överklagandenämnd tar emot anmälningar om innehåll i åtgärdsprogram, eller om skolan inte alls tagit fram något program. Man kan bara överklaga innehållet i åtgärdsprogrammet inom tre veckor efter att programmet trätt i kraft. Men den som inte tycker att åtgärdsprogram följs när det gått längre tid, har möjlighet att begära ut ett nytt åtgärdsprogram och överklaga det inom tre veckor. Överklagan görs via kommunen, vilket innebär att rektorn har möjlighet att förändra åtgärdsprogrammet innan ärendet går vidare till Skolväsendets överklagandenämnd.

8. Handlar åtgärdsprogrammen bara om att nå kunskapsmålen i olika ämnen, eller kan eleven också få stöd i sin sociala utveckling, till exempel på raster och fritids?
- Skolan ska även utreda om eleven har andra svårigheter i sin skolsituation än att nå kunskapsmålen. Behovet av särskilt stöd utgår från något av de olika målen i läro- eller kursplanerna. De sociala målen står huvudsakligen i läroplanen. Läroplanen gäller också på fritids.

9. Hur långt gäller rätten till särskilt stöd?
- Rätten att få särskilt stöd gäller fram till att eleven nått kunskapskraven för godkänt i alla ämnen. Det är också så långt åtgärdsprogrammen sträcker sig. Men det står också i skollagen säger att eleverna ska få utbildning så att hon eller han kan utvecklas så långt som möjligt.

10. Får lärarna någon kompetensutveckling när de tar emot elever med Aspergers syndrom, autism eller andra diagnoser inom autismspektrumet?
- Det finns ingen särskild satsning på det i samband med att skollagen ändrades 2011. Alla lärare har möjlighet att läsa specialpedagogik inom det så kallade lärarlyftet, en fortbildning som pågått sedan 2007. Personal och chefer ska också ges kompetensutveckling i specialpedagogik och utvärdering.

11. Enligt skollagen har eleverna rätt till lugn och ro i skolarbetet. Kan mitt barn få rätt till särskilt stöd för att det är för stökigt i klassen?
- Ja, om eleven till exempel är känslig för ljud och har ett stödbehov av lugn och ro så ska det stå med i åtgärdsprogrammet. Men det är en komplicerad fråga. Om problemen inte var kända tidigare utan först visar sig i klassen får skolan jobba med ordningsregler och arbetsmiljön i klassrummet istället.

12. Har barn samma rätt till stöd i förskolan som i grund- och särskolan?
- De har rätt till stöd för att fungera i barngruppen, vara med i det som händer på förskolan och utvecklas enligt målen i förskolans läroplan. Åtgärdsprogram kan vara ett sätt att hjälpa barnet, men förskolan är inte skyldig att göra utredning och skriva åtgärdsprogram. I förskoleklassen gäller däremot skolans skyldighet att utreda särskilt stöd och upprätta åtgärdsprogram.

13. Kunskapskraven ökar på dem som inte längre får gå i särskola, vilka är för- och nackdelarna med det?
- För en del elever kan det ge en skjuts framåt, beroende på hur miljön och undervisningen varit i särskolan. Och för andra som utvecklats mycket i särskolan kan det innebära att utvecklingen avstannar. Det är viktigt att lärarna är uppmärksamma på hur eleverna som byter klass utvecklas. Fortsätter de inte att utvecklas så kan man behöva göra en ny utredning, och kanske visar den utredningen att eleven har en utvecklingsstörning. Skolan, föräldrarna, en läkare eller psykiatrin kan ta initiativ till en sådan utredning.

14. Finns det några undantagsbestämmelser när lärare sätter betyg?
- Lärare kan bortse från enstaka mål som eleven ska uppnå om det finns särskilda skäl till det som har med elevens funktionsnedsättning att göra. Elever med Aspergers syndrom som har svårt att delta aktivt i samtal, sätta sig in i andras tankar eller göra grupparbeten behöver inte bli bedömd i de delarna när läraren sätter betyg. Läraren ska göra en helhetsbedömning av elevens kunskaper i ett ämne.

15. Vad händer om mitt barn har gått de två extraåren i grundskolan, men fortfarande inte uppnått kunskapskraven?
- Då börjar hon eller han i gymnasiet men fortsätter läsa grundskoleämnen. I några av gymnasiets nya introduktionsprogram är det möjligt att fortsätta läsa de ämnen man inte hunnit klart i grundskolan. 

16. Om mitt barn inte vill gå till skolan, kan hon eller han få hemundervisning då?
- Kommunala och fristående skolor har långtgående ansvar för undervisningen. Elever som är långvarigt sjuka och därför inte har möjlighet att gå i skolan, kan få undervisning hemma. Det är en av de sista åtgärderna skolan tar till, när allt annat har prövats.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.