Skolans ansvar att utreda och åtgärda

När en elev riskerar att inte nå upp till kunskapsmålen, ska det anmälas till rektorn. Rektorn har då skyldighet att utreda elevens behov av särskilt stöd. Behovet av särskilt stöd ska också utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen. Om eleven visar sig behöva särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram tas fram.

Centralt i skollagsstiftningen är att elever i behov av särskilt stöd, till exempel elever med en autismspektrumdiagnos, har rätt till stöd för att nå kunskapsmålen. Elevens rätt till stöd regleras i skollagen, i respektive skolformsförordning och i läroplanen. Det är skolans rektor som har huvudansvaret, på friskolor är det skolans huvudman.

Tydliga rutiner

Miriam Lindström, som är pedagog på Skolstöd vid Stockholm stads utbildningsförvaltning, upplever trots det att ansvarsfrågan är oklar.

– Skolan vet inte riktigt hur man ska hantera situationen när man upptäcker att en elev har särskilda behov. Det är viktigt att ha tydliga rutiner för hur man ska hantera sådana här frågor.

När det gäller elever med Aspergers syndrom tror man ibland att de ska kunna smälta in i skolans verksamhet utan att man behöver göra en särskild utredning av elevens behov.

– Men det fungerar sällan optimalt, säger Miriam. Skolan måste ha en elevhälsoplan som också innefattar samverkansformer mellan olika professioner. Det pedagogiska ansvaret ligger mycket på lärarlaget.

Utbildningsförvaltningen har utarbetat riktlinjer för hur man bör gå tillväga när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Här finns riktlinjer för alla olika nivåer och professioner inom skolan.

Samverkan i utredningen

Om lärare, övrig skolpersonal, föräldrarna eller eleven själv ger uttryck för att det finns behov av särskilt stöd, ska de anmäla det till rektorn som då är skyldig att se till att elevens behov utreds. Rektorn ska också samråda med elevhälsans personal om det behövs. Elevhälsans personal kan till exempel vara skolans läkare, kurator, psykolog eller specialpedagog. En utredning kan innehålla flera steg och nivåer.

– Man börjar kanske med en pedagogisk utredning som utförs av klassläraren och lärarlaget. Sedan ska man göra tvärprofessionell utredning där både elevvårdsteam och lärarlaget ingår. Det är viktigt skolans olika funktioner samverkar kring eleven.

Ofta kan man behöva komplettera med flera utredningar, som skolsocial utredning, psykologisk utredning eller en medicinsk bedömning. Ibland kan det vara aktuellt med en utredning utanför skolan, hos exempelvis BUP.

Åtgärdsprogram

Resultatet av utredningen blir rektorns underlag för att fatta beslut om huruvida en elev är i behov av särskilt stöd. Om rektorn beslutar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska ett åtgärdsprogram upprättas. Där ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärdsprogrammet ska följas upp och utredas. Eleven och föräldrar ska ges ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram upprättas.

- Tillsammans upprättar man ett åtgärdsprogram som bland annat innehåller målformuleringar, åtgärder, vem som ansvarar för vad, tidplan och när uppföljning ska ske. Den bör även beskriva hur man ska samverka kring eleven. Åtgärdsplanen ska vara så konkret som möjligt eftersom den då är lättare att följa upp.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.