Stress hos unga

Det sägs ofta att personer med ASD är stress- eller kravkänsliga, men det handlar snarare om att de har fler stressfaktorer i sina liv. Vardagliga situationer ställer krav som de kan ha svårt att leva upp till, vilket skapar stress. Stress sänker i sin tur funktionsförmågan ytterligare.

Förmågan att leva upp till omgivningens krav kan variera från dag till dag. Det som har fungerat under en bra dag kan vara omöjligt en dålig dag. Att inte lyckas med något som omgivningen förväntar sig kan kännas som ett misslyckande. Negativa reaktioner från omgivningen leder till en försämrad självbild, vilket enligt författaren Gunilla Gerland ökar sårbarheten.

Rebecka gråter förtvivlat i sitt rum för att mamma har påmint henne om att det är hennes tur att städa i köket. Hon är utmattad efter skoldagen, följd av en middag med föräldrarnas frågor och syskonens pladder. Ur mammans synvinkel tar protesterna och gråten mer kraft än det skulle kosta att städa hela köket. För Rebecka är det inte utförandet som tar mest energi, utan det är att ställa om sig, få överblick och sätta igång.

Det finns forskning som visar att ASD kan innebära att kroppen behöver längre tid på sig för att återhämta sig från stress. Därför är det viktigt att inte skapa stress i onödan, så att det finns energi kvar för aktiviteter som ger glädje.

Tonårens särskilda utmaningar

I tonåren genomgår vi kroppsliga, psykiska och sociala förändringar och dessa kan vara extra svåra att gå igenom för ungdomar med ASD. Det är en ålder då vi tillbringar allt mindre tid med vuxna och mer med jämnåriga. Umgänget bygger mer och mer på ett utbyte av tankar och känslor.

Hos unga personer med ASD motsvarar ofta förmågan att fungera självständigt i vardagen inte deras ålder. Det tar tid att bygga upp egna strategier i det sociala spelet och tonåringar kan ha svårt att få och behålla vänner. De kan uppleva att det ofta blir fel utan att de förstår varför. Det är som om alla har ett facit, utom man själv.

Självkunskap viktigt

I tonåren kan även behovet av stöd ändras fort. Omgivningen får ibland svårt att hålla jämna steg. Enligt en avhandling av Petra Dewrang gör tidig utredning och diagnos, helst innan tonåren, att barnet med ASD har större möjlighet att lära sig hur det fungerar. Ungdomar brukar ha stort utbyte av att träffa andra med samma diagnos och utbyta erfarenheter, enligt Stockholms läns landstings regionala vårdprogram för adhd, lindrig intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd.

Könsidentitet

Unga med ASD har förhållandevis ofta funderingar kring sin könsidentitet. Vissa känner klart och tydligt att de har fötts med fel kön – något som är viktigt för omgivningen att ta på allvar. För andra tycks det handla mer om en samhörighet med personer av motsatt kön.