Nedstämdhet och depression

Det kan vara svårare att uppmärksamma och fastställa om någon med ASD har en depression eller inte.

Att bli nedstämd är en naturlig reaktion på en långvarigt ansträngande situation och på en ökad insikt om de egna svårigheterna. Nedstämda ungdomar verkar inte alltid ledsna. En vanlig reaktion, i synnerhet hos personer med ASD, är att vända taggarna utåt och bli lättirriterad. De kan även börja undvika sociala sammanhang som de annars brukar uppskatta, till exempel familjens middagar.

När livet känns tungt kan favoritaktiviteterna erbjuda en fristad, enligt psykologen Tony Attwood. Ungdomar med ASD kan då bli helt uppslukade av sitt intresse och ha svårare än vanligt att följa den dagliga rutinen. Intresset kan också få mörkare innehåll.

Depression eller inte

Att vara nedstämd behöver inte betyda att man är deprimerad. Däremot kan en nedstämdhet som varar länge och hänger ihop med olösta svårigheter i livet övergå i depression. En depression känns igen på att man förutom nedstämdheten även får sämre förmåga att tänka, fokusera och minnas. Kroppen fungerar sämre och man kan känna sig likgiltig.

Grunddragen i ASD kan lätt misstas för depressiva symtom, exempelvis sådant som att dra sig undan, prata långsamt eller uppvisa sparsam mimik.

Forskning visar dock att depression är den vanligaste formen av psykisk ohälsa hos unga vuxna med ASD och andra autismdiagnoser. Internationella studier pekar på att runt 30 procent upplevt minst en depressiv period.

Diagnos

Det är svårt att diagnostisera depressioner hos personer med ASD. En del av syndromets grunddrag har likheter med symtomen på depression. En person med ASD kan också ha svårt att själv identifiera och beskriva känslor som nedstämdhet, hopplöshet och skuld.

Inom psykiatrin används ofta skattningsskalor för att ställa diagnos. De är inte anpassade till hur en depression brukar se ut hos personer med ASD. Enligt Diana Lorenz erfarenhet är det vanligt att unga med ASD upplever frågorna som otydliga och abstrakta. Närstående och andra som känner personen väl kan därför spela en viktig roll vid bedömningen eftersom de kan se om det har skett en förändring eller om personen tycks må och fungera ungefär som vanligt.

Behandling

Behandling av depression handlar mycket om att sänka kraven i skolan och i hemmet under en period. Genom stödjande samtalskontakt kan man förmedla hopp och hjälpa ungdomen att utveckla bättre strategier och nya sätt att tänka. Djupare depressioner behöver i regel även behandlas med läkemedel.

Enligt Diana Lorenz är det viktigt att vardagen inte tappar struktur och innehåll. Dagliga vanor och rutiner kan vara det som håller personen uppe när livet känns svårt. En autismvänlig miljö är därför basen för andra insatser.

Suicidrisk

Nedstämdhet och depression kan leda till tankar om att livet är meningslöst och att det vore bättre att vara död. En riskfaktor hos ungdomar med ASD är att de kan låsa fast sig vid en tanke utan att utforska om det finns andra lösningar. Enligt Diana Lorenz erfarenhet tänker de också mindre på vilka konsekvenser det skulle få om de tog sitt liv.

En del ser suicid som en rent praktisk lösning. De har försökt klara vardagen och leva upp till förväntningarna, men inget har fungerat.

22-årige Viktor är sysslolös och lever på aktivitetsersättning. ”Jag bidrar inte med någonting.” säger Viktor. ”Sådana som jag borde inte få finnas i ett samhälle. Jag hoppas att det kommer att bli bättre, men om det fortfarande är så här när jag fyller 25 så är det ingen idé att fortsätta leva.”

Vid misstanke om att någon bär på suicid ska man vända sig till en psykiatrisk mottagning. Det går bra att ringa för rådgivning utan att uppge personuppgifter.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.