Kroppen, mat och sömn

Att uppleva stress kroppsligt, ha ett annorlunda ätbeteende eller problem med sömnen är mycket vanligt när man har ASD.

Stress och oro kan ge obehagliga kroppsliga symtom. Hjärtklappning, illamående eller en känsla av att inte få luft kan dyka upp plötsligt. På sikt kan man få problem med matsmältning, ont i magen eller återkommande huvudvärk. För den som har ASD kan de fysiska symtomen vara lättare att fånga upp än de psykiska orsakerna bakom känslan.

När Lars blir orolig får han en klump i halsen och kan inte andas in ordentligt. Lars blir skrämd. Nästa gång han blir orolig dyker tanken på klumpen i halsen upp igen. Det är säkert någon allvarlig sjukdom, tänker Lars och blir ännu oroligare. I efterhand, när klumpen har försvunnit, har han svårt att koppla ihop detta med något så svårfångat som känslan av lugn.

Utifrån sitt sätt att tänka kan personer med ASD ibland se medicin, rökning eller alkohol som en lösning på sina stressrelaterade besvär. Diana Lorenz möter ofta unga med ASD som har svårt att se hur ett ändrat förhållningssätt skulle kunna få dem att må bättre.

Annorlunda ätbeteende och ätstörningar

Ett annorlunda ätbeteende är vanligt vid ASD. Det kan handla om själva ätandet, miljön vid matbordet eller att personen har svårt att komma ihåg, planera och tillreda maten. Ätandet kan även störas av rutiner, ritualer och speciella föreställningar kring maten eller kring den egna kroppen.

Det finns en växelverkan mellan matintag och hur vi mår och forskningen har visat att problemen kan öka vid stress eller psykisk ohälsa. Personer med ASD är överrepresenterade bland dem som drabbas av ätstörningar. Det gäller framför allt anorexi, men bulimi förekommer också.

Problem med maten är inte samma sak som ätstörning. Det som kännetecknar ätstörning är, förutom själva ätbeteendet, att personen är starkt upptagen av tankarna på den egna kroppen och vikten. Vid misstanke om ätstörningar bör man uppsöka läkare för bedömning.

Sömnproblem

Personer med ASD får ofta problem med sömnen. Det börjar ofta redan tidigt i barndomen med svårigheter att somna och att man vaknar tidigt på morgonen. Det förekommer också mardrömmar, sömngång och splittrad sömn. Till viss del hänger problemen ihop med hur hjärnan hos personer med ASD reglerar sömn och vakenhet.

Sömnen kan, precis som ätandet, fungera sämre vid stress. Efter en krävande dag behövs det utrymme att gå igenom dagens händelser i tankarna. En person med ASD kan lätt fastna i grubblerier och vånda inför morgondagen. Efter en dag full av aktiviteter kan det behövas en mellanlandning genom att man ägnar några timmar åt något aktivt men samtidigt avkopplande, till exempel onlinespel eller att ta hand om ett husdjur.

Sömnsvårigheter kan ingå i bilden av depression och andra former av psykisk ohälsa. Om man har stora sömnsvårigheter bör man söka läkare för bedömning.