Rutiner och ritualer

Det är vanligt att personer med ASD följer rutiner eller har olika ritualer. Det ger en känsla av ordning och trygghet. Rutinbundenheten och behovet av ritualer ökar vid stress och när man mår dåligt.

Att fatta vardagliga beslut är enligt psykologen Tony Attwood ofta svårt för personer med ASD. Genom att i förväg bestämma hur allting ska utföras blir tillvaron tryggare. Samtidigt som rutiner förenklar i stunden kan livet också bli begränsat.

William gör alltid på samma sätt när han ska sköta magen och göra sig ren efteråt. Den enda toalett han använder är den i hemmet, där är allt precis som det ska vara för den rutin han har utvecklat. William sover aldrig borta längre än en natt. Så länge kan han hålla sig.

Barn med ASD kräver ofta att även andra följer en viss rutin eller håller sig till reglerna. Det handlar om ett behov att kunna förutsäga tillvaron och på så vis undvika kaos.

Rickard protesterar högljutt om hans vanliga plats i klassrummet är upptagen eller om någon annan byter plats. Rickard har svårt att känna igen röster och ansikten. För att kunna orientera sig har han skapat en inre karta över hela klassen. På så sätt känner han igen klasskompisarna och kan förutse deras beteende.

Behovet av rutin ökar vid stress

I Diana Lorenz kontakt med ungdomar med ASD ser hon ofta hur behovet av rutiner och ritualer ökar när vardagen saknar struktur, reglerna är oklara och kommunikationen otydlig. Samma sak gäller om personen mår psykiskt eller fysiskt dåligt. Puberteten kan vara en sådan stressfaktor.

Evas mamma kan nästan gradera dotterns mående efter hur lång tid det tar för henne att sminka sig på morgonen, innan hon går till skolan. Ju hårdare och längre Eva sminkar sig, desto sämre mår hon.

När ungdomarna blir mer medvetna om att andra kan tycka deras ritualer är konstiga försöker en del att dölja dem. Ibland försöker de undvika en situation där ritualen skulle krävas, som till exempel en måltid utanför hemmet.

Ritualer och tvång

Syftet med ritualer och rutiner är att organisera tillvaron och skapa en trygghet i det välbekanta. Om personen upplever sig bunden till de egna rutinerna på ett sätt som känns orimligt eller besvärligt, och inte kan få bukt med dem, börjar det likna en tvångshandling. Enligt psykologen Jens Driessen, som skrivit om tvångssyndrom, bygger tvångshandlingar ofta på en ångestladdad tanke om att något fruktansvärt skulle kunna inträffa.

Skillnaden mellan en ritual/rutin och en tvångshandling ligger inte i själva handlingen. Avgörande är hur den upplevs och vilken funktion den har för individen. Gränsen kan därför vara flytande. Personen kan tycka ritualen i sig är rimlig men kan vilja begränsa den eftersom man skäms inför andra. För omgivningen kan det vara särskilt svårt att avgöra vad som är vad, om personen har svårt att beskriva sina tankar och känslor bakom handlingen. Det är vanligt att omgivningen uppfattar rutinerna och ritualerna som tvång medan ungdomarna själva kan uppfatta dem som en naturlig del i vardagen.

Enligt Stockholms läns landstings regionala vårdprogram för adhd, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd ska allvarliga tvångssymtom hos barn med med ASD i första hand ses som en reaktion på en vardag som inte fungerar. Enligt vårdprogrammet bör man därför i första hand minska stressen i vardagen. Om det inte hjälper kan det bli aktuellt med behandling, bland annat genom medicinering.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.