Medicinsk utredning och behandling

Problembeteenden kan handla om att allvarligt skada sig själv, att vara våldsam mot andra eller att göra eller säga så hotfulla saker så att andra människor blir skrämda. Ett första nödvändigt steg i att hitta en lösning på problemen är att göra en ordentlig medicinsk utredning.

Utreda fysiska problem eller sjukdom

Det är viktigt att försäkra sig om att en person som har problemskapande beteenden är frisk. Förstoppningar, vaxpropp i öronen, skoskav eller mer allvarliga fysiska sjukdomar kan, för en person som har svårt att förstå kroppens signaler, tillsammans med en dålig kommunikationsförmåga, vara orsak till problembeteenden. Det är därför viktigt att det görs en noggrann kroppslig undersökning för att utesluta kroppsliga sjukdomar.

Det kan vara svårt för en läkare att få anamnes av en person som inte kan berätta. Det är också svårt att undersöka en person som inte vill gå in i undersökningsrummet. Det är svårt med provtagning på någon som vägrar att låta sig stickas. Det är svårt att göra bedömningar. Kanske är det därför som patienter med autism och utvecklingsstörning inte alltid får en ordentlig undersökning. Detta trots att personer med nedsatt autonomi, och hit hör personer med utvecklingsstörning, ingår i sjukvårdens prioriteringsgrupp ett. Det är viktigt att en kroppslig undersökning görs regelbundet och läkarens möjlighet att utreda eventuella medicinska orsaker till ett problemskapande beteende underlättas om personalen kan ge en noggrann beskrivning av patientens problem.

Psykofarmaka

Socialstyrelsen konstaterar att användande av psykofarmaka är väsentligt större i gruppen med utvecklingsstörning. En anledning är att personer med utvecklingsstörning och autism
ibland får mediciner som är avsedda för psykoser, depressioner eller epilepsi utan att ha dessa diagnoser. De skrivs ut eftersom de anses ha en ångestlindrande, orosänkande och dämpande effekt.  Eftersom man också måste räkna med att risken för biverkningar är särskilt stor i denna patientgrupp och personer med autism kan reagera annorlunda på mediciner, står det klart att det krävs att behandlande läkare har god kunskap om medicinering vid utvecklingsstörning och autism.

Ett scenario där medicinering inte sköts korrekt kan se ut så här: Kalle är trettiofem år och har diagnoserna utvecklingsstörning och autism. Han får ett ”utbrott” i gruppbostaden på lördagskvällen. Vikarien som arbetar den helgen ringer polisen, som kommer och tar med Kalle till en akut psykmottagning. Kalle får stanna över natten och på söndagen kommer han tillbaka till gruppbostaden, med en förhöjd dos av den medicin som han redan hade, vilket var en medicin mot psykoser. När receptet går ut skriver en läkare på vårdcentralen ut ett nytt recept grundat på den nya nivån utan att utreda om medicinen eller nivån är den rätta.

Regelbunden uppföljning

Medicinska insatser behöver ofta och regelbundet följas upp, utvärderas och förändras utifrån det behov som är aktuellt. När en medicin kan ersättas eller kompletteras med pedagogiska eller psykologiska insatser, så ska det ske.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.