Kartläggning av personliga förutsättningar

Varje person har styrkor och svagheter. Det är genom att ta vara på de starka sidorna som man kan komma runt hinder och kompensera för svagheter.

Styrkor

När man kartlägger en persons förutsättningar är det bra att börja med att ta reda på vilka starka sidor personen har och att observera när han eller hon lyckas. Art och grad av funktionsnedsättning är inte avgörande för livskvalitet, delaktighet och framtid. Diagnosen i sig kan endast vara en utgångspunkt, den kan inte ge hela bilden. Det är styrkorna som kan ge grunden för det fortsatta arbetet.

Begåvningsnivå

Att kartlägga begåvningen har flera syftet. Kunskap om den generella begåvningsnivån gör det möjligt att anpassa kravnivån. Kunskap om den individuella profilen gör det möjligt att upptäcka personens styrkor. Personalen kan sedan utgå från personens styrkor i sitt arbete. Den individuella profilen visar också personens svaga sidor. Dessa kan innebära stora utmaningar både för personen själv och för omgivningen.

Symtombilden

När man ska kartlägga symtombilden, kan man utgå från de tre huvudsymtomen för autism och beskriva

  • hur det sociala samspelet fungerar
  • hur personen förstår och själv använder kommunikation 
  • graden av repetitiva och stereotypa beteende och vilka vardagsfärdigheter (eller adaptiva färdigheter) personen har.

För att kartlägga symtombilden hos små barn, kan man göra lekobservationer.

Perception

Många personer som har en diagnos inom autismspektrumet, har ett annorlunda sätt att uppfatta och bearbeta sinnesintryck. Därför är perception, eller varseblivning, ett viktigt område att förstå och analysera. Den annorlunda perceptionen kan påverka tänkandet och kommunikationen. Utan en förståelse av hur personen reagerar på olika sinnesintryck, är det svårt att tolka reaktioner och beteenden korrekt.

Exekutiva funktioner 

Exekutiva funktioner är ett begrepp som rör personens förmåga att reglera det egna beteendet det vill säga analysera situationen, planera hur man ska agera i situationen, utvärdera det egna beteendet och kanske förändra sitt beteende. De exekutiva funktionerna har ingen större betydelse i situationer där man vet vad man ska göra. Men så fort som ett beteende måste förändras eller anpassas till en ny situation, även om det handlar om en etablerad förmåga, spelar de exekutiva funktionerna en stor roll. Några andra exempel på situationer där de exekutiva funktionerna spelar en stor roll är att lösa problem (teoretiska och praktiska), att kompromissa, lösa konflikter eller att samarbeta. Varje individs förmågor inom detta område behöver kartläggas och analyseras.

Mentaliseringsförmåga

Mentaliseringsförmågan är förmågan att kunna föreställa sig nya situationer och komma ihåg tidigare upplevelser. Personer med autism har ofta en begränsad förmåga att mentalisera. Därför behöver man kartlägga de individuella förmågorna inom detta område.

Självbild/självförtroende

Medvetenhet om den egna personen och de egna förutsättningarna är viktiga faktorer att ha med i kartläggningen. Personens kunskap om och förståelse för sig själv påverkar motivationen att lära sig använda tydliggörande strategier och redskap. Personer utan utvecklingsstörning kan också gärna få kunskap om olika lärstilar, och att det för deras del oftast är den visuella som dominerar för att bli motiverade att använda sig av visuella strategier.