Sensomotorik

Sensomotorik handlar dels om hur vi upplever och reagerar på intryck från våra fem sinnen, dels om hur vi rör oss. Många barn med autism uppfattar och reagerar annorlunda på olika sinnesintryck.

En del barn tycker till exempel att vissa ljud gör ont eller kan uppleva en stor njutning av vissa ljusfenomen. Andra kan tycka att det är mycket obehagligt med lätt beröring på huden eller reagera starkt på vissa dofter. Många barn med autism har också en annorlunda motorik, det vill säga att de rör sig på ett annorlunda sätt.

Det finns inte så mycket forskning på det här området när det gäller barn med autism. Man vet inte hur vanligt det är och inte heller vad dessa annorlunda sinnesintryck beror på. Dessutom är skillnaden mellan olika barn är mycket stor.

Men de flesta forskare och andra är överens om att den här typen av avvikelser kan påverka ett barns utveckling negativt inom många områden. Även en del typiska beteenden vid autism skulle kunna förklaras av barnens speciella upplevelse av och reaktioner på olika saker i omvärlden.

Mångsidiga program

De flesta mångsidiga program för barn med autism tar på olika sätt hänsyn till barnens individuella sensomotoriska avvikelser. I TEACCH-programmet anpassar man miljön efter varje barns behov. I Denver-modellen försöker man att med hjälp av olika sensoriska stimuli påverka barnets aktivitetsnivå för att göra inlärningssituationerna så fruktbara som möjligt. I Lovaas-programmet försöker man se till att barnet får sinnesupplevelser i lagom stor mängd och att upplevelserna blir så välorganiserade som möjligt. Tanken är att barnet långsamt ska lära sig att hantera olika sinnesintryck.

Sensomotoriska behandlingar

Det finns en mängd insatser eller behandlingar som tros kunna påverka barnets annorlunda upplevelser och avvikande reaktioner på sinnesintryck. Syftet är att minska eller helt få bort de avvikande reaktionerna. Men det saknas stöd i forskningen för att använda denna typ av behandlingar.

Kunskapsunderlagen för dessa insatser har stora brister, både när det gäller teorierna om varför behandlingen skulle vara bra och när det gäller att visa att behandlingen har önskad effekt. I de studier där man har kunnat visa positiva resultat efter en behandling, har man inte kunnat bevisa att det just är behandlingen som givit resultat. Det kan lika gärna ha varit något annat som påverkat barnet. De positiva resultaten har också varit svaga och försvunnit efter en tid. När studier gjorts noggrannare har ofta inga resultat alls uppmätts.

Allmän rekommendation

Det rekommenderas att barn med autism i första hand inte erbjuds sensomotoriska behandlingar som riktar in sig på att stimulera enstaka sinnen. Istället bör man kontinuerligt ta hänsyn till barnens speciella och individuella behov i deras vanliga miljöer inom ramen för ett mångsidigt upplägg. Denna rekommendation grundar sig på att det ännu saknas forskningsstöd för att dessa behandlingar skulle vara effektiva. Dessutom tar de värdefull tid och resurser som skulle kunna användas på bättre underbyggda insatser.

Forskningen om sensomotoriska behandlingar

Här följer en sammanfattning av vilken forskning och kunskap som finns om olika sensomotoriska behandlingar vid autism. 

Sensorisk integration

-Sensorisk integrationsterapi 

(Sensory Integration Therapy, SI)

De studier som gjorts har antingen haft för dålig kvalitet eller visat att behandlingen inte har någon effekt.

- Sensory Diet

Det finns några få studier som dock inte säger något om effekten.

- Alert program

Det saknas studier för personer med diagnoser inom autismspektrumet.

Hörselintegration 

- Hörselintegrationsträning

(Auditory Integration Training, AIT, kallas ibland Berard-metoden)

De studier som finns ger inte något stöd för att hörselintegrationsträning skulle ha någon effekt av betydelse för barn med autism.

Den här behandlingsmetoden är relativt välstuderad och det finns flera studier av ganska god kvalitet. Det finns också en välgjord och tillförlitlig forskningsöversikt från Cochrane-institutet, där man granskat och värderat kvaliteten på alla dessa studier.

Översiktens slutsats är att hörselintegrationsträning kan betraktas som en experimentell behandling. En varning ges att man bör vara vaksam på att barnets hörsel inte skadas om den används.

- Tomatis-metoden

Det saknas välgjorda studier. Det finns ett fåtal studier som inte ger några säkra data och därmed kan man inte bedöma effekten.

- Samonas sound therapy

Det saknas studier.

- Acoustic intervention

Det saknas studier.

Visuella terapier

- Ögonmotoriska övningar

Det saknas studier.

- Irlen-linser

Det saknas studier.

- Förvrängande linser

Det finns tre studier som inte visar något säkert om effekten.

Sensoriska beröringstekniker

- Reflexintegration

(Neurodevelopmental therapies, Patterning, Craniosacral therapy m. fl.)

Det saknas studier.

Fysiska aktiviteter

Motion är nyttigt för alla människor. De studier som finns inom det här området visar vissa positiva resultat när det gäller bland annat problembeteende. Den positiva effekten försvann när den fysiska aktiviteten upphörde.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.