Evidensbaserad habilitering

Evidensbaserad habilitering innebär att man bygger habiliteringen på bästa möjliga vetenskapliga grund. För att värdera vad som är bästa vetenskapliga grund utgår man från ett antal principer, så kallad evidensvärdering. Även olika yrkesgruppers erfarenheter kan ha betydelse i värderingsarbetet.

Evidensbaserad habilitering är egentligen samma sak som att arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket det sedan länge står i svensk lag att all vårdpersonal ska göra. Det innebär också att på ett systematiskt, vetenskapligt sätt utvärdera hur effektiva olika insatser är – evidensvärdering. Evidens kommer av engelskans ”evidence” och betyder bevis eller belägg.

Varför evidensbaserad?

Syftet är att man i så hög grad som möjligt vill veta att de insatser som erbjuds har positiv effekt. Man vill också sluta erbjuda insatser som inte ger effekt. När det gäller intensiva mångsidiga program för små barn med autism vill man ta reda på om det är programmet och inget annat som medför utveckling hos barnet. Man vill också få klart för sig vilka egenskaper hos barnet och omgivningen som förutsäger positiv utveckling, vilka delar av ett program som är viktigast för resultatet och mycket annat.

Ett vetenskapligt tillvägagångssätt ger i allmänhet de säkraste svaren på den här typen av frågor. Det gör det lättare att ha kontroll över en mängd felkällor som kan påverka resultatet och göra att man drar felaktiga slutsatser. Det finns många sådana felkällor, till exempel att barn utvecklas helt oberoende av de insatser de får, att den som bedömer resultaten har en förutfattad mening som påverkar bedömningen eller att de barn som deltar i programmet inte är representativa för gruppen barn med autism i stort.

Forskningsstudier är grunden

Grunden för evidensbaserad habilitering är forskningsstudier. Men hur säker en forskningsstudie är, eller med andra ord hur starka bevis eller evidens den har, är beroende av hur den är gjord. Starkast bevisvärde har de studier där de som ingår i studien är slumpmässigt fördelade mellan en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Det har visat sig att slumpmässig fördelning är den effektivaste kontrollen för felkällor.

Det som krävs för att en studie ska ha ett högt bevisvärde är följande:

  • Att barnen är slumpmässigt fördelade mellan en experimentgrupp och en kontrollgrupp.
  • Att det ingår tillräckligt många barn i forskningsstudien.
  • Att barnens egenskaper är väl beskrivna och att de är representativa för sin grupp.
  • Att man mäter sådant som är relevant och har betydelse för barnet och dess familj.
  • Att man mäter både före och efter insatserna och att man följer upp resultaten på lång sikt.
  • Att man mäter på ett sådant sätt att man kan bearbeta resultaten statistiskt.
  • Att man har haft kontroll över hur programmet har genomförts.

Det finns ett system för hur man värderar studier som uppfyller endast några av de här kraven. Man rangordnar bevisvärdet utifrån hur väl studierna kontrollerar för felkällor. Till exempel har en studie med experiment- och kontrollgrupp, men där deltagarna inte fördelats slumpmässigt mellan grupperna, lägre bevisvärde än om deltagarna fördelats slumpmässigt, men högre bevisvärde än en studie utan kontrollgrupp alls.

Lägst bevisvärde har expertåsikter, alltså de fall där olika experter i tal eller skrift uttalar sig utan forskningsunderlag om till exempel bästa typ av insatser inom ett visst område. I jämförelse med forskningsstudier så väger alltså även experters åsikter lätt.

Översikter av flera studier

Men en enda välgjord forskningsstudie räcker inte när man vill dra säkra slutsatser. Det behövs nästan alltid flera välgjorda studier som visar samma resultat för att man ska kunna vara säker. Inom evidensbaserad habilitering gör man därför systematiska översikter där resultaten från flera studier sammanställs. Då samlar man in alla forskningsstudier inom ett område, som granskas och bedöms av flera oberoende forskare utifrån i förväg uppgjorda regler. Sedan läggs resultaten samman och ger ett underlag som man kan dra slutsatser av. Ju starkare bevisvärde forskningsstudierna har som ingår, desto starkare slutsatser kan man dra.

I Sverige är det främst myndigheten SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som gör systematiska översikter. Det finns sådana myndigheter i många andra länder. Det internationella Cochranebiblioteket har också mängder av välgjorda, systematiska översikter utförda av forskare från olika länder. De har ett par översikter som undersöker frågor inom autismområdet. Alla svenskar har fri tillgång till Cochranebiblioteket genom SBU:s hemsida.

Vilka slags metoder och habiliteringsinsatser som har vetenskapligt stöd hittar du i rapporterna nedan. Rapporterna är utgivna av Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Det är så kallade EBH-rapporter, där EBH står för evidensbaserad habilitering.

Insatser för vuxna

> Rapporten "Vad finns för vetenskapligt stöd för val av insatser vid autismspektrumtillstånd (AST) hos vuxna?"

Insatser för barn

> Rapporten "Mångsidiga intensiva insatser för barn i förskoleåldern"

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.