Fysiska ramar för mötet

Det finns många konkreta och praktiska saker man kan ta hänsyn till för att ett möte ska fungera så bra som möjligt.

Var punktlig. Ungdomen är förmodligen på helspänn inför mötet. Att sitta i väntrummet bland främmande människor och undra när du kommer kan vara oerhört jobbigt.

Var tydlig i både talet och kroppsspråket när du hämtar din besökare i väntrummet. ”Hej, jag heter Anna Andersson, det är mig du ska träffa.” Vissa har svårt för ögonkontakt och kroppskontakt, särskilt med främmande personer. Vill de inte ta i hand så låt det vara.

Visa vägen till platsen där samtalet ska äga rum på ett tydligt sätt.

Kallprata inte på vägen till mötesrummet. Det är lätt att känna sig oartig om man är tyst när man går eller åker hiss med en besökare. Men just den här besökaren upplever troligen småprat som ansträngande och onödigt.

Minimera distraktioner. Att samtala, vara uppmärksam och koncentrerad tar mycket energi, så se till att miljön inte tröttar ut ytterligare. Ett idealiskt samtalsrum är ett där det är tyst, utan surrande fläktar, blinkande lysrör eller alltför stark belysning. Personer med Aspergers syndrom är ofta mycket känsliga för olika sinnesintryck.

Möblemang med ett bord mellan dig och besökaren brukar föredras framför ett arrangemang med två fåtöljer utan någon barriär emellan. Ibland är det lättare att sitta i en vinkel eller bredvid varandra än mittemot. Ungdomen kan ha ett behov av ett större fysiskt avstånd och kan känna sig illa till mods när han/hon hamnar i blickfånget. Att behålla jackan på, att ha huva på eller att lägga handväskan i knät fungerar ibland som skyddsbarriär.

Låt personen vila från ögonkontakt genom att själv titta åt annat håll och kräv inte ögonkontakt av personen. Att ha ett papper som underlag för samtalet (till exempel ett frågeformulär eller ett ark där ni antecknar) ger ett alternativt fokus för blicken och dessutom brukar vara ett bra sätt att skapa tydlighet.

Ha en klocka synligt placerad i rummet. Den hjälper personen orientera sig i hur mycket tid som återstår av samtalet.

Ge samtalet ett tydligt avslut, förvarna gärna och säg till exempel ”Nu är det tio minuter kvar”. Markera tydligt, med ord och kroppsspråk, när samtalet är slut.

Var tydlig vid tidbokning. När du bokar nästa tid, ange datum utförligt med både veckodag och datum. Försäkra dig om att tiden inte krockar med annat för ungdomen. Se till att ungdomen antecknar tiden.

Rutiner skapar trygghet. Vid återkommande besök, boka om möjligt alltid samma veckodag, samma klockslag och i samma rum. Det hjälper ungdomen komma ihåg tiden och komma i stämning för att kunna utnyttja samtalet maximalt.

Undvik att ändra mötestider med kort varsel. Ungdomen behöver tid att ställa om sig.

Undvik personalbyten. Det kräver stor ansträngning av ungdomen att bygga upp en kontakt med dig, att lära känna dig och din samtalsstil. Kontakten fungerar oftast bättre ju längre den pågår. Det kan ta lång tid innan personen känner sig så pass trygg med dig att han eller hon vågar ta upp personliga saker. Detta gäller förstås alla relationer men är särskilt viktigt vid Aspergers syndrom. Räkna med att kontakten med en ny person kommer att börja på ruta ett. Är ett byte nödvändigt, länka över stegvis genom att ge din ersättare utförlig information och hålla några samtal gemensamt.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.