Alternativ och kompletterande kommunikation – AKK

AKK står för alternativ och kompletterande kommunikation. Det handlar om insatser som stödjer kommunikationen, vilket behövs då en person har svårt att förstå eller använda tal.

Det finns olika slags AKK-redskap, till exempel tecken, bilder eller datorer. Det finns också olika metoder för hur man kan använda dessa och på andra sätt stödja kommunikationen. Idag vill man alltmer välja AKK-insatser baserat på den forskning som finns, för att på så vis erbjuda evidensbaserad habilitering.

Autismforum har bett Gunilla Thunberg, leg. logoped och fil. dr, att ta fram en kunskapsöversikt om AKK för personer med diagnos inom autismspektrumet. Hela kunskapsöversikten finns att hämta som pdf-fil i högermenyn. Nedan följer en sammanfattning av denna kunskapsöversikt. Den tar upp olika typer av AKK-insatser och vilken kunskap vi har idag om effekterna av dem.

Forskning om olika AKK-metoder och personer med autism

Det finns få stora studier gjorda på AKK-insatser till personer med autism. Däremot finns många, små och välgjorda studier. Här presenteras den forskning som är gjord på olika områden.

Om tecken

Studier kring barn med autismspektrumtillstånd tyder på att teckenkommunikation, som också ofta kallas Tecken som AKK (TAKK), är mer effektiv än talträning när det handlar om att öka barnets kommunikationsförmåga.

De flesta teckenstudier är gjorda på 80-talet eftersom man de senaste 20 åren främst förespråkat bilder eller talande hjälpmedel som AKK-redskap. År 2000 visade dock en norsk studie att barn och ungdomar med autism som fått teckenträning utvecklades språkligt.

Två andra, relativt nya studier, jämförde tecken med PECS (se nedan). De visade att tecken verkar stimulera till ögonkontakt och ljud mer är än vad PECS gör.

Om foton, bilder och symboler

Foton, bilder, symboler eller text kallas med ett samlingsnamn för grafisk AKK. Kommunikation med hjälp av bildkartor fungerar fint för funktionell kommunikation om barnet får bra instruktioner. Det fungerar till exempel bra när man vill be om någonting.

På senare tid har det kommit en rad studier kring PECS, en metod för bildkommunikation där barnet lär sig att överräcka bilder istället för att peka (vilket kan vara svårt vid autism). 2009 skrevs en översiktartikel baserad på studier av totalt 456 personer. Denna visade att PECS fungerar bra som kommunikationsinsats, inte bara för barn med autism utan även för barn med andra diagnoser.

När forskare jämfört PECS med andra kommunikationsstödjande insatser har man sett att det går snabbare att lära sig PECS än teckenkommunikation. Om man ska använda PECS har det också visat sig vara viktigt att ge nyckelpersoner i personens omgivning återkommande utbildning.

Om talande hjälpmedel

Den största fördelen med talande hjälpmedel är just talet, att de ger tillgång till samma kommunikationssätt som omgivningen använder. Inom detta område finns enorma utvecklingsmöjligheter tack vare smartphones, läsplattor och sociala medier.

Man har sett att barn som fått tillgång till talande hjälpmedel i förskolan kunde kommunicera bättre under lek och måltider än innan. De vuxna började också kommunicera mer med dessa barn.

När man jämfört tecken och talande hjälpmedel har man sett att personer med svåra kommunikationsproblem hellre väljer ett talande hjälpmedel om det finns till hands. Fanns inte apparaten framme använde personerna tecken istället. Att få det man vill ha verkar ändå vara det viktigaste – inte talet i sig.

Forskning om effekten av användning av AKK

Det finns ingen enskild AKK-metod som man kan säga är bättre än någon annan. Istället har det visat sig att olika kommunikationssätt och metoder kompletterar varandra.

Olika AKK-metoder kompletterar varandra

Alla AKK-sätt, såväl teckenkommunikation som bilder och talande hjälpmedel, underlättar kommunikationen och utvecklar talet och språket. Det har också visat sig kunna minska problemskapande beteende.

Det är dock svårt att säga att en metod är bättre än en annan. Dels för att det inte finns tillräckligt med forskning, men också för att personer med autismspektrumtillstånd har så pass olika behov och problem och att dessa skiftar beroende på var och med vem man kommunicerar.

Det gör att man inte kan ge någon allmän rekommendation kring val av AKK-metod. De flesta experter förespråkar istället att ett så kallat multimodalt system ska användas, vilket betyder att olika AKK-metoder kombineras och används tillsammans med tal och kroppskommunikation.

Det viktiga är att utgå ifrån personen och situationen när man väljer metoder. De olika kommunikationssätten och metoderna har på så sätt visat sig kunna stödja och komplettera varandra.

AKK och talutveckling

Driften att tala är stark hos människan. Att hjälpa sitt barn att erövra talet har hög prioritet för föräldrar till barn med autism. Därför är diskussionerna om AKK och talutveckling viktig.

Det behövs mer forskning kring hur en AKK-insats påverkar talutvecklingen. Resultatet i de studier som har gjorts visar att AKK inte har en negativ påverkan på talet. Tvärtom har man konstaterat att för personer med autism verkar alla former av AKK stimulera talutvecklingen.

Att introducera AKK

Det är egentligen aldrig för tidigt att börja stödja kommunikationen genom AKK-insatser. Frågan bör alltid diskuteras med föräldrarna. Tidigare inväntade man viss mognad hos barnet innan AKK-insatser diskuterades, medan idag handlar tidpunkten snarare om omgivningens mognad och förutsättningar. Därför är det viktigt att barnets nätverk får ett gott stöd.

När man introducerar en AKK-metod utgår man ifrån den kunskap som finns kring språkinlärning. När små barn lär sig ett språk måste de exponeras för detta språk under en ganska lång tid innan de förstår eller använder det. Man använder ju ord och begrepp till barn långt innan vi förväntar att de förstår. Precis samma tankesätt bör man ha när man introducerar nya kommunikationsmetoder för barn med autism.

Det är alltså väldigt viktigt att de personer som barnet brukar kommunicera med också använder de AKK-sätt som man önskar att barnet sen ska använda. De behöver visa vägen och vara modell i den vardagliga kommunikationen för att barnet med autism ska förstå hur det ska använda AKK-systemet i vardagen.

Det bästa är att introducera olika sorters kommunikationsstöd så tidigt som möjligt. Man kan inte veta vilken metod som fungerar bäst för ett visst barn, eller i ett visst sammanhang.

AKK i vardagen

Det är inte alltid lätt att få in kommunikationen naturligt i vardagen. En del föräldrar upplever det svårt att få in teknik och hjälpmedel i det mänskliga samspelet. En viktig förutsättning för att få AKK att fungera är att föräldrar och andra i barnets omgivning får stöd och kunskap om hur de ska använda metoderna. De måste få vara delaktiga i besluten kring AKK-insatser. Det är också bra om föräldrarna tar initiativet och driver den AKK-stödda kommunikationen framåt.

För att få AKK att fungera i vardagen måste man alltså utgå ifrån barnets omgivning och sociala nätverk. Genom att göra en kartläggning får man inte bara kunskap om viktiga sammanhang och personer, utan även en bild av vilka samtalsämnen och ord som är betydelsefulla för barnet.

Problemskapande beteende

En persons oönskade beteende, som aggressivitet eller självskadande beteende, är i sig en form av kommunikation. Forskning kring AKK och problemskapande beteende visar att det oönskade beteendet ofta minskar när man introducerar AKK eftersom personen får ett nytt sätt att kommunicera.

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.