Gemensamt inledande möte

Ett effektivt sätt att börja diskutera insatserna för barnet är att samla alla berörda till ett eller flera gemensamma möten för information och planering.

Mötet kan bestå av att teamet som gjort utredningen berättar om resultatet för dem ska hjälpa barnet och familjen i nästa steg. Ett sådant här inledande möte kan initieras av teamet men kan också ske på initiativ av en förälder. Om man sedan tidigare har kontakt med ett habiliteringscenter, kan kuratorn där hjälpa till att organisera ett möte.

Vilka kan kallas?

Vilka som bör kallas till ett inledande möte beror på hur de här frågorna är organiserade i din kommun. Man brukar bjuda in de viktigaste nyckelpersonerna i familjens närhet. Här är några exempel på personer som kan kallas. Men vilka som bjuds in bestäms gemensamt av utredningsteamet och föräldrarna.

  • LSS-handläggaren i kommunen
  • rektor/förskolechef eller resurssamordnare i kommunen
  • skolpsykolog
  • förskolelärare/lärare från barnets förskola/skola
  • barnläkaren
  • skolsköterska/BVC-sköterska
  • övriga personer som är viktiga för barnet, till exempel mor- och farföräldrar

Varför ett gemensamt möte?

En fördel med att hålla en gemensam träff är att alla får samma information och det finns möjlighet att redan från början koordinera insatser. Det är inte troligt att alla som kommer att bli berörda har möjlighet att delta. Förmodligen har till exempel remissen ännu inte skickats till ett autismcenter, och då kan de inte delta eftersom barnet ännu inte är registrerat där.

Man kan ändå ha ambitionen att så många som möjligt bjuds in. Då har man en stabil grund att utgå från. Om alla möts och planerar gemensamt är det större chans att det skapas en gemensam samsyn. För barn med diagnoser inom autismspektrumet är det viktigt att det finns en kontinuitet mellan hem, förskola/skola och habiliteringen.

Observera att föräldern måste ge tillstånd till alla att träffas och diskutera eftersom sekretessen inte tillåter myndigheter att fritt lämna information till varandra.

Mötets innehåll

Det varierar vad som tas upp på det inledande mötet. Men några nödvändiga punkter är:

  • information om utredningsresultat
  • information om pågående insatser
  • information om akuta behov
  • diskussion kring behov på kort och lång sikt

Dessutom finns behov att diskutera ytterligare punkter. Det kan göras vid samma möte, om det finns tid och ork. Eller så planerar man in uppföljande möten för dem som är berörda. Ytterligare punkter kan vara:

  • diskussion om målformuleringar
  • diskussion om tidplaner för genomförande
  • information eller diskussion om tänka behandlingsinsatser
  • information om befintliga resurser inom kommun och landsting
  • diskussion om koordinering mellan habilitering, förskola/skola och insatser via LSS samt behov av förändring och kompetensutveckling av befintliga resurser enligt ovan så att dessa passar barnets behov på kort och lång sikt
  • information till föräldrar om vilka ansökningar som behöver göras för att initiera behandling enligt planerna
  • nästa möte för gemensam uppföljning och utvärdering

Det är en stor fördel om mötet dokumenteras. Det gör det tydligare för alla deltagare vad man kom överens om. Mötesanteckningar kan också utgöra en början till en individuell plan i enlighet med LSS. (Se vidare artikeln Vem gör vad? – LSS-handläggare.)