Vem ansvarar för vad?

När en familjemedlem har Aspergers syndrom finns det olika former av stöd och insatser från samhället. Det är inte alltid lätt att hålla reda på vem som gör vad eller vilken myndighet som har vilket ansvar. Nedan beskrivs de myndigheter och verksamheter man kan komma i kontakt med.

Stöd och insatser till personer med Aspergers syndrom är organiserade på olika sätt i olika landsting. Därför kan det se lite annorlunda ut än vad som beskrivs här nedan.

Landstinget

Habiliteringen är den enhet inom landstinget som arbetar med råd och stöd till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Inom habiliteringen i Stockholms län (Habilitering & Hälsa) finns Aspergercenter som är en specialiserad enhet som finns för barn med Aspergers syndrom mellan 7 och 17 år respektive för vuxna. Är barnet under sju år får det stöd och hjälp av Autismcenter för små barn eller lokalt habiliteringscenter. Aspergercenter arbetar med råd och stöd och erbjuder kurser, samtalsgrupper och temaföreläsningar. De vänder sig främst till föräldrar och familjer men ibland även till skol- eller förskolepersonal. Aspergercenter kan i begränsad omfattning även ge individuellt stöd till barn och föräldrar.

> Aspergercenters barn- och ungdomsteam

> Autismcenter för små barn  

Inom habiliteringen finns även lokala habiliteringscenter som riktar sig till barn med olika former av funktionsnedsättning. Där finns till exempel sjukgymnaster som kan hjälpa till när det gäller utveckling av motorik, logopeder som kan hjälpa till om barnet behöver stöd med språk och kommunikation och arbetsterapeuter som kan stödja barnets utveckling av vardagsfärdigheter och hitta bra hjälpmedel.
> Lokala habiliteringscenter i Stockholms län

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är oftast den enhet som gör utredningar för att bedöma om ett barn har Aspergers syndrom, en så kallad neuropsykiatrisk utredning. Därefter är de inkopplade vid eventuella psykiatriska problem som depressioner, tvångsbeteenden eller andra beteenden som skapar problem. BUP ansvarar för behandling och medicinering av psykiatriska problem.
> www.bup.nu

När ett barn behöver vanlig sjukvård ska man söka sig till en vanlig vårdcentral eller barnläkarmottagning . Det är dock bra om den läkare eller sjuksköterska man träffar har kunskaper om Aspergers syndrom. En del personer med Aspergers syndrom har svårt att beskriva kroppsliga upplevelser som obehag eller smärta. En del kan även vara speciellt känsliga för olika former av sinnesintryck vilket är bra om läkaren förstår. Om man behöver läkarintyg ska den vanliga sjukvården också hjälpa till. Läkarutlåtande eller intyg kan behövas vid ansökningar om vårdbidrag och dylikt.
> www.vardguiden.se

Om man har klagomål på de insatser man får genom landstinget, kan man vända sig till Patientnämnden. Men innan man gör det bör man först ta upp sina synpunkter med den man har haft kontakt med och därefter med den ansvariga chefen.
> Om frågor och klagomål på www.vardguiden.se

Kommunen

Aspergers syndrom omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagen innebär att kommunen är skyldig att erbjuda det stöd och de insatser som man bedömer att ett barn med Aspergers syndrom behöver. Lagen reglerar insatser som avlösarservice, ledsagarservice, korttidsvistelse, korttidstillsyn, boende med särskild service med mera.

Varje kommun har en LSS-handläggare som handlägger ansökningar om insatser och bedömer barnets och familjens behov. Kommunen är också skyldig att på föräldrars begäran göra en individuell plan för barnet.

Skolan

Skolan har skyldighet att ge det stöd varje barn behöver för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och trivas i skolan. Ett barn med Aspergers syndrom kan behöva ett specialpedagogiskt stöd. Detta kan utformas på olika sätt och grundar sig på en samlad bedömning av barnets behov från skolans personal och föräldrarna.

Skolan är skyldig att ta fram ett åtgärdsprogram för att få skolsituationen att fungera bra. Åtgärdsprogrammet ska beskriva hur man konkret ska lösa olika situationer och vem som ansvarar för detta. Det ska även finnas datum för uppföljning angivna. Om det av någon anledning fungerar så dåligt för barnet i skolan att han eller hon inte vill gå dit – och om inget händer från skolans sida för att förbättra situationen – har man som förälder rätt att kräva hemundervisning.

Specialpedagogiska myndigheten

Specialpedagogiska myndigheten ger specialpedagogiskt stöd i frågor som rör pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar. Stödet ges till personal inom det offentliga skolväsendet och friskolor som står under statlig tillsyn.
> www.spsm.se

Skolverket

Skolverket är skolans tillsynsmyndighet. Om det inte fungerar som det ska i skolan, om inget åtgärdsprogram tas fram trots behov eller om detta inte fungerar, kan man kontakta Skolverket som då utreder skolans agerande.
> www.skolverket.se

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen ser till att omsorgen om barn, äldre och personer med funktionsnedsättning fungerar på ett bra sätt i länet. De kontrollerar att kommuner och privata vårdgivare följer lagstiftningen. Om kommunen inte följer lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL) så kan man kontakta Länsstyrelsen som då utreder kommunens agerande.
> Länsstyrelsen i Stockholms län

Försäkringskassan

Det finns olika former av ekonomisk ersättning man kan ansöka om och detta görs hos Försäkringskassan. Man kan som förälder till ett barn med Aspergers syndrom ansöka om vårdbidrag. Vårdbidraget är tänkt att kompensera för det extra arbete man har som förälder om man har ett barn som kräver extra tillsyn och omvårdnad.

Vårdbidrag kan man få till dess att barnet fyller 19 år. När barnet blir vuxet kan han eller hon istället söka handikappersättning. Vuxna med funktionsnedsättning kan också ansöka om aktivitetsersättning som är till för att ge ekonomisk grundtrygghet om man har en nedsättning i sin arbetsförmåga som gör det svårt att klara ett arbete ute på den öppna arbetsmarknaden. Under tiden man har aktivitetsersättning kan man genomgå utredning, rehabilitering eller delta i utvalda aktiviteter.

Föräldrar till barn med Aspergers syndrom har möjlighet att ta ut kontaktdagar. Detta är dagar då man med ersättning från Försäkringskassan kan ta ledigt från sitt vanliga arbete för att vara med och ta del av barnets vardag i skolan eller på förskolan. Man kan också ta ut kontaktdagar för att medverka i en aktivitet ordnad av skolan. Dessa dagar kan man använda till dess barnet fyllt 16 år.

Ansökningshandlingar och mer information finns på Försäkringskassans webbplats.
> www.fk.se

Lagar

Det finns lagar som reglerar det stöd och de rättigheter man har vid Aspergers syndrom:

  • Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Den reglerar bland annat hur kommuner och landsting är skyldiga att hjälpa personer med funktionshinder så att de kan leva ett så normalt liv som möjligt.
     
  • Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. I skollagen finns de övergripande bestämmelserna om likvärdig utbildning för alla.
     
  • Socialtjänstlagen (SoL) reglerar visst stöd som till exempel möjligheten att få en kontaktfamilj.
      

> Mer information om lagar på www.funktionshindersguiden.se