Sömn

Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. En god sömn gör att man mår bättre och lättare klarar av påfrestningar under dagen.

Sömnsvårigheter är mycket vanligt bland personer med funktionsnedsättningar. Det kan till exempel handla om problem med att kunna varva ner. Vissa skador kan också inverka på kroppens sömn- och vakenhetsreglering.

Nedsättning i psykiska funktioner

För barn med autism, adhd och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar blir sömnsvårigheterna ofta ett mycket stort problem, både för barnet själv, men kanske framför allt för föräldrar och syskon. Sömnstörningarna är vanligast bland yngre barn, men för många finns de kvar under ungdomen och också i vuxen ålder. Överaktiviteten hos barn med adhd är ofta fysisk, hos vuxna visar den sig bland annat genom påtaglig rastlöshet och sömnproblem.

Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha problem med sömnregleringen, vilket bidrar till en oregelbunden rytm mellan sömn och vakenhet. Man kan ha svårt att somna på kvällen, vilket gör att det kan vara besvärligt att komma upp på morgonen. Man kan även bli överkänslig för ljud och ljus samt beröring.

Förvärvad hjärnskada

Även hos personer med förvärvad hjärnskada kan skadan ha påverka sömn- och vakenhetsregleringen. Det är då viktigt att försöka skapa en dygnsrytm och bra sömnrutiner.

Rörelsenedsättning

I många fall är sömnproblem en följd av en annan svårighet, exempelvis kan smärta och dålig andning göra att man sover sämre.
För en person med en rörelsenedsättning kan vara svårt att hitta en bekväm sovställning. Normalt rör människor sig i sömnen och byter ställning, att inte kunna göra det, kan leda till minskad cirkulation och smärta. Bristande cirkulation kan på sikt leda till liggsår. Genom att använda sig av exempelvis positionering och att hjälpa personen att byta ställning under natten kan detta undvikas. Ibland har en person med rörelsenedsättning, eller epilepsi, ofrivilliga muskelspänningar – spasticitet – som gör att insomningen påverkas.

Flerfunktionsnedsättning

Det finns många olika anledningar till sömnstörningar i samband med flerfunktionsnedsättning. Exempelvis kan en hjärnskada leda till förändringar i kroppens sömn- och vakenhetsmönster, speciellt om man samtidigt har en synnedsättning. 

Yttre omständigheter

Det kan också finnas yttre omständigheter som stör. Om en person exempelvis har en andningsmaskin eller matpump kan detta försvåra insomningen.

Habiliteringens insatser

Om en person har problem med sömnen görs en kartläggning av personens sömnfunktion och rutiner kring sänggående och sömn. Detta görs genom samtal med personen, anhöriga eller personal.
Det går även att till exempel använda sömndagbok. Även anhörigas situation bör uppmärksammas.
Vid behov av ytterligare medicinsk utredning eller medicinering hänvisas personen vidare till läkare.

Det finns även hjälpmedel som kan förbättra sömnen. Dels genom rent fysiska anpassningar som en anpassad säng, eller kognitiva hjälpmedel som hjälper till att upprätthålla kvällsrutiner.


Läs mer om insatser vid specifika funktionsnedsättningar.
> Adhd
> Autismspektrumtillstånd
> Dövblindhet
> Flerfunktionsnedsättning
> Förvärvad hjärnskada
> Tal-, röst- och språkskada
> Intellektuell funktionsnedsättning
 

Här besvarar vi inga frågor, men skriv gärna en kommentar på vad vi behöver förbättra.