Sexualitet

Sexuell beröring och njutning är en viktig del i alla människors liv. En person med en funktionsnedsättning har precis som andra behov av att uttrycka sin sexualitet.

Att hitta sin sexualitet kan ta längre tid om man vuxit upp med en kropp som är annorlunda, om man saknar känsel eller det tar längre tid att klara olika funktioner. Man har ofta inte haft samma möjligheter som andra att lära känna sin kropp och få en kroppsuppfattning.

Fysiska begränsningar


Har man rörelsehinder som begränsar ens sexliv är det något som man kan behöva hitta en lösning på. Ett rörelsehinder eller skada kan till exempel påverka förmågan att njuta av eller att praktisera sex. 
Det är viktigt att få kunskap och stöd, för att själv kunna ansvara för sin sexualitet. En del kan behöva få en anpassad sexualundervisning som går igenom vad som händer i kroppen fysiskt och psykiskt.

Kognitiv funktionsnedsättning


En del funktionsnedsättningar innebär att man kan ha svårt att läsa av andra och förstå och tolka dolda signaler och tecken. Speciellt om det är sådant som är underförstått, det vill säga inte sägs rakt ut. Man kan därför behöva hjälp att förstå hur samspelet mellan människor kan gå till när det gäller sexualitet. Man kan också behöva stödjas i att kunna säga nej till sådant som man inte vill vara med på, och ja till sådant man vill vara med på.

Sexuell identitet


Naturligtvis kan personer med funktionsnedsättningar ha olika sexuell orientering, som hetero-, bi- eller homosexualitet, eller könsidentitet, på samma sätt som befolkningen i stort. Det är viktigt att uppmärksamma detta eftersom en person med en funktionsnedsättning har rätt att definiera sig och bli sed som den man är och få hjälp utifrån sina individuella behov.

Stöd från omgivningen


För många personer med funktionsnedsättning kan det finnas en uppfattning om att man vill vara som alla andra när det kommer till sex, därför kan det hända att man utsätter sig för situationer som kan vara farliga. För en person med en funktionsnedsättning är det även lätt att hamna i underläge på grund av fysisk eller psykisk nedsättning. Därför är det viktigt att prata om sexualitet och att prata om vad som är okej och inte, vart ens gränser går och att man har rätt att säga nej till det man inte vill vara med på. Det är också viktigt att prata om hur kroppen fungerar och om hur säkert sex fungerar.


Habiliteringens insatser

När det gäller relationer, sexliv och kroppen är det viktigt att man vågar ta upp olika frågor med sitt habiliteringscenter. Man behöver inte alltid veta vem man ska vända sig till utan habiliteringscentret kan se till att man får stöd och rådgivning av rätt person. Det kan till exempel handla om:

  • Att man kan behöva samtala om sexualitet och få svar på olika frågor.
  • Att man känner att man har privata, känslomässiga funderingar och man vill samtala med någon om.

Man kanske har varit med  om en sexuell situation som inte känns bra.

Till kuratorn eller psykologen kan man till exempel vända sig när det gäller privata funderingar kring sig själv och sina känslor. Det kan till exempel vara tankar kring om man kan ha en kärleksrelation eller få familj i framtiden. De kan också hänvisa vidare, om det finns behov av det.

Några exempel

Ali får stånd av skön beröring

Ali är en 15-årig kille mitt i puberteten. På grund av sin måttliga intellektuella funktionsnedsättning är Alis känslomässiga utveckling långsam. Ali har alltid haft som kvällsritual att sitta och gosa med mamman i TV-soffan och vill fortfarande väldigt gärna göra det. Det senaste halvåret har mamman blivit alltmer besvärad eftersom Ali väldigt uppenbart får stånd när de sitter och gosar. Mamman tar upp det när hon besöker specialpedagogen på Habiliteringscentret i ett annat ärende. Specialpedagogen föreslår att mamman kan prova att istället låta Ali sitta på golvet framför henne när de tittar på TV. Då kan hon massera Ali på rygg och axlar och på så sätt ha en nära kroppskontakt som inte känns lika laddad.

Elin har upptäckt duschen som onanihjälpmedel

Sen ett par år tillbaks klarar Elin att tvätta sig helt själv och vill då vara i fred i badrummet. Tidigare var Elin snabbt klar men de senaste veckorna tar hon väldigt lång tid på sig i duschen. På morgnarna orsakar det här ofta bekymmer eftersom det blir stress som leder till mycket tjat. En dag när pappa kliver in utan att knacka för att hämta sin tandborste, anar han varför det tar allt längre tid. Elin verkar ha upptäckt att hon tycker det är skönt att spola med duschen på sitt kön. Det blir bättre när Elin med hjälp av en timstock, som arbetsterapeuten på HC förskrivit, vet hur lång tid hon har på sig i duschen. Och vill Elin ta en riktigt lång och skön dusch gör hon det numera på kvällen.

Peter vill inte bli tafsad på

Peter bor på ett LSS-boende. Han trivs bra med de andra som bor där, utom med Lisa. Lisa försöker hela tiden pussa på Peter och tar honom på snoppen fast han varken vill det ena eller det andra. Lisa bryr sig inte om att han säger ifrån och när Peter försöker prata med personalen skrattar de bara och säger att han ska vara glad – det är minsann inte alla som har sån tur att tjejer springer efter dem… Peter tar upp det nästa gång han träffar kuratorn på Habiliteringscentret, som sedan hjälper Peter att prata med enhetschefen och personalen.

Sextips från Umo

Umo är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. Där kan du hitta svar på frågor om sex, hälsa och relationer. 

> Sextips vid fysiska funktionsnedsättningar