Alternativa behandlingsmetoder vid adhd

Det är viktigt att de behandlingsmetoder som rekommenderas är evidensbaserade, det vill säga att effekterna ska vara vetenskapligt utvärderade och bevisade. Kraven på hur dessa effekter ska dokumenteras är mycket höga om man ska kunna rekommendera metoderna generellt.

Behandlingsmetoder som saknar evidens innebär inte nödvändigtvis att de saknar effekt men att effekten inte har kunnat säkerställas med vetenskapliga metoder. Man bör därför vara försiktig med hur de används. 

Det är viktigt att som patient eller förälder fråga utövaren efter evidens, informera sig om ekonomiska och sociala kostnader samt veta vilka förväntningar man kan ha på den alternativa behandlingsmetoden.

Vissa naturmedel, såsom essentiella fettsyror (Omega 3) tros eventuellt kunna ha en gynnsam effekt vid adhd. Kring detta pågår för närvarande forskning i Sverige.

Olika typer av kostterapier, exempelvis där man utesluter vissa födoämnen som socker eller gluten har ibland lanserats som en behandlingsmetod vid adhd, dock utan att man lyckats säkerställa effekten.

Så kallad neurofeedback (EEG-biofeedback) har också lanserats men åsikterna är delade om effekten av detta. Så kallad sensomotorisk träning har inte kunnat visas ha effekt på adhd.

Traditionell psykodynamiskt orienterad individualterapi, psykoanalys eller lekterapi har inte heller någon dokumenterad effekt på de typiska problemen vid adhd.

> Systematisk litteraturöversikt över diagnostik och behandling vid adhd gjord av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU.se)

> SBU:s upplysningstjänsts svar på fråga från Livsmedelsverket om kost vid adhd och autismspektrumtillstånd